Med borgarnas goda vilja?

12.11.2015
Medborgarfinansiering är det nya ordet. Lägg det på minnet, för det kommer att växa. Det kommer antagligen också att slitas och flitigt tas i bruk av krafter som i spartider gärna skjuter över ansvaret för det man skär bort på någon annan. Typ, medborgarna.

Förbi är den tid när vi trodde att medborgarfinansiering handlade om skatteuppbörd och offentliga och gemensamma kostnader. Medborgarfinansiering handlar i stället om att de som har råd uppmanas betala lite mer för det som inte längre erbjuds med kollektiva krafter.

Martin Shibbye, som tillbringade ett drygt år i etiopiskt fängelse på grund av journalistisk verksamhet, har tillsammans med andra journalister grundat projektet the Blank Spot (ung. den vita fläcken). Det handlar om att knyta samman läsare och utsända journalister, där de förra sträcker till finansiering för de senare av ren kunskapstörst och demokratisk låga. Mycket riktigt lanseras detta under termen medborgarfinansierad utrikesjournalistik. Ett tillägg till den journalistik som nu finns för att täcka de ställen på jorden ingen annan skriver om och som traditionella redaktioner inte längre har råd att sända några journalister till.


Tanken är lockande. Visst kunde den här modellen fungera, inte bara för den gungande medievärlden utan för en hel rad andra funktioner som handlar om kunskap, insyn, kultur, demokrati och jämlikhet. Det finns bara ett aber. För att ens sak, vilken den än må vara, ska lyckas måste någon och några ha pengar och passion för densamma i rätt kombination. Visionären och optimisten tror att sådana finns. Pessimisten satsar på teorin att det aldrig kommer att finnas tillräckligt av dem. Men realisten ser att det antagligen finns en betydande andel av dem som saknar antingen den ena eller den andra komponenten.


Materiell fattigdom och ojämlikhet leder till ett demokratiunderskott. Det finns sådant som behöver finansieras med allmänna medel. Ett Finland utan ett statligt finansierat mediebolag vore en betydligt fattigare demokrati. Den tanken är värd att hålla kvar när det på ren finlandssvenska marras kategoriskt över tvångsskatter och monopol.

Så hur skulle det då fungera med en medborgarfinansierad kyrka? Har vi en sådan nu? På den senare frågan är det ärliga svaret ett nja. Rent frivilligfinansierad är den inte. En stor del skattepengar ges antagligen mot bakgrund av en lång kulturell vana som ännu inte släppt taget om majoriteten av befolkningen. En annan del kommer till kyrkan via statsbudgeten i och med att kyrkans andel av samfundsbeskattningen slopas från och med 2016. Bägge intäkterna krymper ändå med tiden, alltmer. Samtidigt betjänar kyrkan fortfarande alla finländare på ett brett plan. Utgifterna har inte krympt, snarare tvärtom. Barn, unga, ensamma, gamla och flyktingar hör till dem som kyrkan inte visar på porten.


Det kan vara hälsosamt att någon gång reflektera över ett hurudant samhälle det här var om kyrkan inte fanns. Det ger perspektiv. Också på bidraget till den gemensamma potten.

May Wikström
Laura Serell är präst i Jomala församling. Just nu ser hon fram emot vardagslunken och tid för stickning. Hennes tips: testa på att välsigna framför att baktala eller förbanna.

SÖNDAGEN. Vi människor söker mening, vi söker förklaringar och logiska resonemang för att kunna förklara världen. Vi vill kunna förklara det vi ställs inför, särskilt då olycka drabbar oss. Varför sker det här? Varför sker det här mig? 18.8.2024 kl. 09:00
Först ut är Jenny Airaksinen, barn- och ungdomsdiakon i Kyrkslätts svenska församling.

diakoni. Några diakoniarbetare runtom i Borgå stift kommer blogga på Andetagbloggen varje fredag med en text som tangerar diakoni på något sätt. 16.8.2024 kl. 19:09
Långsamt började ljuset gå upp för David Sandström att allt inte stod rätt till med församlingen.

LIVSBERÄTTELSE. Han trodde att han var immun mot den sektliknande församlingens manipulation. – Jag trodde att jag kunde hålla mitt huvud kallt. Ändå drogs jag in i församlingen på grund av min tro och mina sårbarheter, säger David Sandström. 14.8.2024 kl. 08:00
Nedskärningen väckte också diskussioner i regeringen, säger Adlercreutz.

NEDSKÄRNING. Jag ser det principiella problemet, men kyrkans inkomster kommer ändå att vara märkbart större än tidigare, säger undervisnings- och kyrkominister Anders Adlercreutz om regeringens nedskärningar i finansieringen av kyrkans samhällsuppdrag. 14.8.2024 kl. 08:50
Eric-Olof Söderströms musikkarriär är över 50 år lång.

kyrkomusik. Eric-Olof Söderström, 67, lämnar i vinter kantorsjobbet i Borgå med en lång karriär inom musiken bakom sig. All framgång är inte bara begåvning, råder han i dag sitt unga jag. 14.8.2024 kl. 14:00
Unga killar i 15-17-årsåldern är mycket intresserade av tro.

UNGA MÄN. De unga är mer toleranta till tro och andlighet. Få betraktar sig själva som troende, men gör de det är de allt oftare unga tonårspojkar. Det visar den nyaste Ungdomsbarometern. 13.8.2024 kl. 10:00
– En rättvisefråga som ligger framför oss, anser kanslichef Pekka Huokuna vid Kyrkostyrelsen

KYRKA OCH STAT. Saxen går i statens miljoner till kyrkan. För arbetet gör med begravningsplatser och historiska byggnader ser kyrkan plötsligt ut att få 20 miljoner mindre betalt. En rättvisefråga, anser kyrkans kanslichef Pekka Huokuna. Kyrkfolket betalar en allt större andel av gravplatser för den trejdedel av finländarna som inte hör till kyrkan. 12.8.2024 kl. 12:30
– Enbart under de senaste tjugo åren har det grundats 1,2 miljoner nya kristna församlingar i världen, säger Johanna Björkholm-Kallio.

profilen. Johanna Björkholm-Kallio är ny sakkunnig i missionsteologi vid Kyrkostyrelsen. – Mission är gränsöverskridande, säger hon. 12.8.2024 kl. 10:00
Styrelsen är mån om att Barnoas ska få en fortsättning och har inlett diskussioner med en annan rörelse om ta över teamet.

OASRÖRELSEN. Oasrörelsen i Svenskfinland föreslås läggas ner. Ett första medlemsmöte där nedläggningen behandlas ska hållas under kyrkhelgen i Karleby den 22 september och ett andra medlemsmöte senare. 9.8.2024 kl. 13:26
– Jag var också förvånad över att så många i stiftet inte kände till hela turneringen, säger lagledaren Kristian Willis.

fotboll. I slutet av augusti deltar Borgå stift för första gången med ett eget lag i den kyrkliga fotbollsturneringen Gloria Patri. Lagledare Kristian Willis säger att laget är starkt och balanserat. Bland spelarna finns en tidigare ligaspelare. 7.8.2024 kl. 19:24
För Elsa Sandås är tro och kreativitet tätt sammanvävda.

Helsingfors. – En sång som börjat som en stund mellan bara mig och Gud kan få betyda något för en annan människas vandring med Gud. 6.8.2024 kl. 12:55

val. Församlingspastorstjänster tillsätts inte genom offentligt ansökningsförfarande. Domkapitlet begär församlingen om ett utlåtande om dem som anmält intresse och fattar sedan beslut om förordnandet med utlåtandet som grund. 5.8.2024 kl. 13:39

SOMMARLÄGER. – Att vara tillsammans handlar om ett grundbehov som vi alla bär på, säger Matti Aspvik, verksamhetsledare för förbundet Kyrkans Ungdom. 27.7.2024 kl. 20:50
Fredrik Kass är kyrkoherde i Kvevlax församling.

Kolumn. Som barn minns jag att det var roligt när någon hade ordnat skattjakt för en. Det kunde vara i skolan, på någon födelsedagsfest eller i juniorerna. Man fick en karta i handen, några uppgifter att tänka på och sedan ut för att leta. 20.7.2024 kl. 11:55
Jona Granlund  i Grankulla jobbar med alla åldrar, också med barn och unga.

PRÄSTER. Över 400 gudstjänster, dop, vigslar och begravningar på ett år – det kan tre präster i en medelstor finlandssvensk församling få dela på. Prästernas arbetsmängd varierar stort från församling till församling, visar Kyrkpressens granskning. 15.7.2024 kl. 10:00

Ärkebiskop Tapio Luoma.

kyrkomöte. Ärkebiskop Tapio Luoma öppnade kyrkomötet i Åbo på tisdag morgon. I sitt öppningstal efterlyste Luoma en konstruktiv syn på nationalism. 7.5.2019 kl. 13:26
Vid Snoan.

retreat. Tyst retreat. Hur fungerar det? Vad gör man hela dagarna? Ska vi faktiskt vara tysta i nästan två dygn? Får jag alls ha min telefon? Nyfikenheten ledde en retreat-nybörjare till Snoan. 6.5.2019 kl. 11:21
Påve Franciskus anklagas för heresi i ett 20 sidor långt brev.

påven. En grupp katolska intellektuella anklagar påven för heresi, alltså irrlärighet. 3.5.2019 kl. 09:02
Orden är viktiga för Ester Miiros; hon skriver för att reflektera och förstå sig själv och bär med sig psalmer och bibelverser.

profilen. Hennes resa gick från en sträng tonårstro till en tid utan kyrkan, tills hon landade i tillit. På vägen har hon mött sorg, kärlek och underbara tillfälligheter. Ester Miiros har kommit till att dörrarna öppnas när tiden är rätt. 24.4.2019 kl. 12:18
Gud är inte småsint, säger Tuija Tiihonen. Man får komma till honom och gnälla även om man inte höll tät kontakt när allt gick bra.

sjukdom. För knappt två år sedan fick Tuija Tiihonen veta att hon lider av obotlig cancer. Sedan dess har hon börjat måla, blogga och be. Gud har inte gjort henne frisk, men Han har gjort henne hel. 18.4.2019 kl. 14:05