Lista våra goda krafter nu!

08.10.2015
Det är snart val i kyrkan igen.

Den här gången handlar det om platserna i kyrkomötet och i stiftsfullmäktige. Bägge fördelas i indirekta val, personerna väljs av de förtroendevalda i församlingarna. Det här är orsaken till att valen känns avlägsna för största delen av befolkningen. Men påverka kan man, inte minst genom att se till att goda kandidater ställer upp. Det arbetet börjar på allvar nu. Den 16 november ska kandidatlistorna lämnas in till domkapitlet.


Vid Kp:s rundringning bland kyrkomötesombuden verkar det som om det blir ett större vaktombyte, när åtminstone de högprofilerade lekmannaombuden Peter Lindbäck och Stig Kankkonen lämnar över till någon annan. Att dessutom Åsa Westerlund, som också sitter i Kyrkostyrelsens plenum, hör till dem som tvekar betyder att det är en hel del erfarenhet som riskerar att försvinna ur den svenska gruppen samtidigt. Slitaget på ombuden i kyrkomötet är hårt. De veckolånga sessionerna två gånger om året kryper långt in på kvällskvisten, och ärendenas mängd och omfång gränsar till det omänskliga för dem som samtidigt har ordinarie jobb att sköta. Men just här behöver vi skärpta, insatta och hängivna krafter från Borgå stift.

Däremot är tongångarna från avgående stiftsfullmäktige rent av oroväckande. De har att göra med rent strukturella frågor. Teol. dr Juha Meriläinen beskriver i en utredning av det kyrkliga beslutsfattandet föregångaren stiftsmötet som ”innehållsmässigt onödigt”. Nu ekar samma kritik av det ersättande organet från dess egna led. Den serveras beskt också i Kp av bland annat avgående fullmäktige Kenneth Holmgård och tidigare fullmäktige Linda Lawast-Slotte. Varför blev det inte som det var tänkt?


Skapandet av stiftsfullmäktige föregicks av en dragkamp om lekmannainsyn kontra biskoparnas makt. Resultatet blev att kyrkomötet röstade för att utöka lekmannainslaget i det nya organet. Samtidigt förblev stiftsfullmäktiges befogenheter, uppgifter och ställning i förvaltningen alltför skissartade. Organet blev beroende av de enskilda invaldas geist, särskilt ordförandens, samt domkapitlens välvilja. Nu, när den tredje uppsättningen stiftsfullmäktige står i tur att avgå, är frustrationen uppenbar. ”Många med” garanterar inte automatiskt en maktfördelning. Det handlar också om att få ett klart mandat.


Samtidigt skulle domkapitlen behöva den uppbackning ett stiftsfullmäktige kunde vara. I kyrkans maskineri är biskoparna och deras lilla stab inte den auktoritet de en gång var. Makten och pengarna har glidit över bland annat till Kyrkostyrelsen, men också till penningstarka, stora samfälligheter, där Helsingfors är det ultimata exemplet.

Inte minst för Borgå stift vore det viktigt med den här typen av forum för vision och medbestämmande i ett föränderligt språkligt landskap. Det behövs engagerade krafter, som tas väl emot av de tjänstemän de ska arbeta med och för. Med prästkragar och utan.

May Wikström
Kjerstin Sikström vill vara aktiv – därför har hon fortfarande sångelever och dirigerar en kör.

sorg. Med sin sista, stora kärlek Jocke Hansson fick hon bara fem gemensamma år. – Jag har varit arg på Gud och frågat mig varför det här skulle hända mig. Men idag är jag tacksam – hellre fem år än inget alls, säger Kjerstin Sikström. 5.7.2024 kl. 11:32
Bibelstudium och existentiellt samtal i gröngräset i Taizé.

ÅLANDS UNGA KYRKA. Trots de spartanska omständigheterna blev ungdomarnas resa till Taizé i Frankrike en upplevelse de aldrig kommer att glömma. Det var gemenskap, tusenskönor och fåglars glädjesång dygnet runt. 1.7.2024 kl. 16:32
Laura Kota-aho och Mia Bäck har en del läger i bagaget, men än har ingen av dem tröttnat.

konfirmandarbete. Åbo svenska församling svängde på hela skriba-konceptet. Under en solig eftermiddag på ön Kakskerta berättar kyrkoherde Mia Bäck varför. 28.6.2024 kl. 15:17
Anita Höglund bodde länge på Bertahemmet i Helsingfors.

Nekrolog. Anita Höglund, omtyckt krönikör och tidigare redaktör vid Kyrkpressens föregångare Församlingbladet, har dött. 25.6.2024 kl. 10:44
Sley och Kansanlähetys lovar att "inte befrämja" ryska prästvigningar

INGERMANLANDS KYRKA. Missionsorganisationerna har svarat på biskopsmötets frågor om prästvigningarna i Sankt Petersburg. Den ena av dem utmanar biskoparna om hur man tillämpar och tolkar ett missionsavtal. 10.6.2024 kl. 15:50

lekholmen. Nora Sønnerstad är hjälpledare vid Johannes församlings skriftskolläger för tredje sommaren. Hon kommer också att jobba som holmungdomsledare med den öppna verksamheten. Bara tanken att vara på Lekis halva sommaren och kalla det för mitt sommarjobb är ganska ”win-win". 29.5.2024 kl. 20:32
Nya ungdomssakkunniga Christer Romberg är också musikartist.

ungdomsarbete. TV-talang blir ny sakkunnig för ungdomsfrågor vid kyrkans svenska central. Han får bland annat ansvar för UK - Ungdomens kyrkodagar 6.6.2024 kl. 12:00
Det kan räcka flera år innan det blir kyrkoherdeinstallation i Petrus församling.

BESVÄR. Två medlemmar i Petrus församlings församlingsråd har lämnat in ett så kallat kyrkobesvär till Helsingfors förvaltningsdomstol över domkapitlets beslut att välja Pia Kummel-Myrskog till kyrkoherde i Petrus församling. 5.6.2024 kl. 21:13
Ungdomsfoto på Yvonne ”Vonna” Terlinden. Hon installerades i slutet av maj som kyrkoherde i Karis-Pojo svenska församling.

ETT GOTT RÅD. Om Yvonne Terlinden fick en pratstund med sitt yngre jag skulle hon diskutera sin rastlöshet och sin perfektionism. 6.6.2024 kl. 08:00
Lina Forsblom, här med hunden Lewis, har överlevt två livshotande sjukdomar.

Personligt. Som barn drabbades Lina Forsblom av leukemi och räddades till livet av en ryggmärgstransplantation. 23 år senare höll hon på att dö av blodförgiftning. – Jag tror inte det var Guds vilja att jag skulle bli sjuk. Men Gud kan använda sjukdomarna, bara jag låter mig bli använd, säger hon. 5.6.2024 kl. 10:18
Närheten till kyrkan förblir viktig.

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan behöver se över sitt nätverk av församlingar. Omkring 40 av dem överlever inte årtiondet ekonomiskt. 5.6.2024 kl. 10:00
"För att bevara hoppet: möt din egen skuld och välj handling. Påminn dig själv och andra om att det finns hopp så länge vi agerar, för det finns det! Och hopp är en kollektiv kraft."

KLIMATKRISEN. KP-redaktören Rebecca Pettersson bevittnar en soluppgång hon aldrig borde ha sett. Det blir början till en ekologisk skuldspiral, och jakten på ett hopp som håller. 4.6.2024 kl. 09:46

SAMKÖNADE PAR. Jenny Jansson var delegat vid Metodistkyrkans generalkonferens när samfundet fattade beslut om att godkänna samkönade vigslar. 3.6.2024 kl. 20:28
– En annan kyrkas präster skaper en bild av vår kyrka, klagar ärkebiskop Tapio Luoma.

INGERMANLANDS KYRKA. Den ingermanländska kyrkans präster skapar förvirring bland kyrkfolket, säger ärkebiskop Tapio Luoma. I vems mässa går man, till vilken kyrka blir ens barn döpt? 3.6.2024 kl. 10:00
Stiftsfullmäktige var oenigt om personval från de olika "partierna"

STIFTSFULLMÄKTIGE. Anita Ismark fortsätter leda stiftsfullmäktige. Missnöje med att den konservativare kandidatlistan blev illa representerad i personvalen. 30.5.2024 kl. 18:45

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00
På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00
Ani Iivanainen skriver en bok om hur församlingar kan möta regnbågspersoner på ett rättvist sätt.

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39