What would Luther do?

18.09.2015
WWJD? är akronymen för den klassiska frågan vad Jesus skulle göra i en viss situation. Om två år kulminerar den lutherska världens jättejubileum, när det blir fem hundra år sedan munken spikade upp sina 95 teser på slottskyrkan i Wittenberg. I efterhand har det setts som startskottet till den reformation som svepte över Europa, men Martin Luther var i många avseenden den som har fått personifiera ett brytningsskede i en enhetskultur som förr eller senare måste ifrågasättas. Att enhetskulturen hade sitt hjärta i den katolska kyrkan, och att upproret kom att ge upphov till en ny kyrka, är en av de beklagliga följderna teologiskt sett, om man tror på vikten av att alla kristna är ett. Därför är det lovvärt att den lutherska kyrkan i Finland har valt att bjuda in de andra kyrkorna i landet till den medborgarkommitté som förbereder det nationella firandet.

Målet för Martin Luthers vrede var den avlatshandel som florerade på den tiden. För en lämplig peng kunde man kompromissa med sitt samvete och köpa sig fri från moralisk skuld i förväg. Den andliga korruptionen sattes i system för att finansiera kyrkans utgifter, och i förlängningen blev det så att ju mer folk syndade i förväg, desto bättre blev enhetens ekonomi. Här är det viktigt att infoga en tankepaus: den som i dag sätter likhetstecken mellan den moderna katolska kyrkan och den kyrka inom vilken avlatshandeln förekom gör ett anakronistiskt misstag. Dels städades missförhållandet upp i den omfattande motreformationen som följde på 1500-talet. Men framför allt kan man se teserna som en uppgörelse med något som egentligen inte handlar om andlighetens centrum, utan om makten och pengarna och utnyttjande av människors eviga frågor och längtan.

Kärnan hos Luther handlar om nåden – gratia – släkt med ordet gratis. Tron ger fattig som rik tillgång till det som Gud ger alla som sträcker sig efter gåvan. Det var ett befriande socialt evangelium, och därför radikalt. Obesuttna, rika, analfabeter och lärda ställdes på samma streck. Självklart reagerade makten mot krafter som kan omkullkasta dess världar. Vad skulle Martin Luther ha sagt i dag? Och var skulle han ha spikat sina teser? Knappast på domkyrkans dörr. Den är alltför avsides för största delen av finländarna. Regeringsborgen ett stenkast ifrån är visserligen ett maktcentrum, men finländarnas syn på och solidaritet med det gemensamma projektet staten är i kraftig gungning.


Det som förenar och styr oss är konsumtionen. Möjligen hade hammarslagen ekat från shoppingcentret. Handeln är inte ond. Affärsmän är det inte heller. Men den ångest som botas med shoppande, det umgänge som ersätts med affärshäng, handlar om att krafter identifierat och exploaterat behov som inte är materiella.


Det är också möjligt att hammarmunken blivit en hacker på riktigt. Att reformationsdagen 2015 varit den dag när de sociala medier som drivs av annonsprofiter i multimiljardklassen kapats av meddelandet: ”Det du söker finns inte till salu här. Det är gratis.”

May Wikström
Kjerstin Sikström vill vara aktiv – därför har hon fortfarande sångelever och dirigerar en kör.

sorg. Med sin sista, stora kärlek Jocke Hansson fick hon bara fem gemensamma år. – Jag har varit arg på Gud och frågat mig varför det här skulle hända mig. Men idag är jag tacksam – hellre fem år än inget alls, säger Kjerstin Sikström. 5.7.2024 kl. 11:32

KYRKANS SAMTALSTJÄNST. Det hjälper att prata. De som svarar har tystnadsplikt och du får vara anonym. Tjänsten erbjuder stöd och någon som lyssnar också under sommaren. 5.7.2024 kl. 16:55
Bibelstudium och existentiellt samtal i gröngräset i Taizé.

ÅLANDS UNGA KYRKA. Trots de spartanska omständigheterna blev ungdomarnas resa till Taizé i Frankrike en upplevelse de aldrig kommer att glömma. Det var gemenskap, tusenskönor och fåglars glädjesång dygnet runt. 1.7.2024 kl. 16:32
Laura Kota-aho och Mia Bäck har en del läger i bagaget, men än har ingen av dem tröttnat.

konfirmandarbete. Åbo svenska församling svängde på hela skriba-konceptet. Under en solig eftermiddag på ön Kakskerta berättar kyrkoherde Mia Bäck varför. 28.6.2024 kl. 15:17
Anita Höglund bodde länge på Bertahemmet i Helsingfors.

Nekrolog. Anita Höglund, omtyckt krönikör och tidigare redaktör vid Kyrkpressens föregångare Församlingbladet, har dött. 25.6.2024 kl. 10:44
Sley och Kansanlähetys lovar att "inte befrämja" ryska prästvigningar

INGERMANLANDS KYRKA. Missionsorganisationerna har svarat på biskopsmötets frågor om prästvigningarna i Sankt Petersburg. Den ena av dem utmanar biskoparna om hur man tillämpar och tolkar ett missionsavtal. 10.6.2024 kl. 15:50

lekholmen. Nora Sønnerstad är hjälpledare vid Johannes församlings skriftskolläger för tredje sommaren. Hon kommer också att jobba som holmungdomsledare med den öppna verksamheten. Bara tanken att vara på Lekis halva sommaren och kalla det för mitt sommarjobb är ganska ”win-win". 29.5.2024 kl. 20:32
Nya ungdomssakkunniga Christer Romberg är också musikartist.

ungdomsarbete. TV-talang blir ny sakkunnig för ungdomsfrågor vid kyrkans svenska central. Han får bland annat ansvar för UK - Ungdomens kyrkodagar 6.6.2024 kl. 12:00
Det kan räcka flera år innan det blir kyrkoherdeinstallation i Petrus församling.

BESVÄR. Två medlemmar i Petrus församlings församlingsråd har lämnat in ett så kallat kyrkobesvär till Helsingfors förvaltningsdomstol över domkapitlets beslut att välja Pia Kummel-Myrskog till kyrkoherde i Petrus församling. 5.6.2024 kl. 21:13
Ungdomsfoto på Yvonne ”Vonna” Terlinden. Hon installerades i slutet av maj som kyrkoherde i Karis-Pojo svenska församling.

ETT GOTT RÅD. Om Yvonne Terlinden fick en pratstund med sitt yngre jag skulle hon diskutera sin rastlöshet och sin perfektionism. 6.6.2024 kl. 08:00
Lina Forsblom, här med hunden Lewis, har överlevt två livshotande sjukdomar.

Personligt. Som barn drabbades Lina Forsblom av leukemi och räddades till livet av en ryggmärgstransplantation. 23 år senare höll hon på att dö av blodförgiftning. – Jag tror inte det var Guds vilja att jag skulle bli sjuk. Men Gud kan använda sjukdomarna, bara jag låter mig bli använd, säger hon. 5.6.2024 kl. 10:18
Närheten till kyrkan förblir viktig.

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan behöver se över sitt nätverk av församlingar. Omkring 40 av dem överlever inte årtiondet ekonomiskt. 5.6.2024 kl. 10:00
"För att bevara hoppet: möt din egen skuld och välj handling. Påminn dig själv och andra om att det finns hopp så länge vi agerar, för det finns det! Och hopp är en kollektiv kraft."

KLIMATKRISEN. KP-redaktören Rebecca Pettersson bevittnar en soluppgång hon aldrig borde ha sett. Det blir början till en ekologisk skuldspiral, och jakten på ett hopp som håller. 4.6.2024 kl. 09:46

SAMKÖNADE PAR. Jenny Jansson var delegat vid Metodistkyrkans generalkonferens när samfundet fattade beslut om att godkänna samkönade vigslar. 3.6.2024 kl. 20:28
– En annan kyrkas präster skaper en bild av vår kyrka, klagar ärkebiskop Tapio Luoma.

INGERMANLANDS KYRKA. Den ingermanländska kyrkans präster skapar förvirring bland kyrkfolket, säger ärkebiskop Tapio Luoma. I vems mässa går man, till vilken kyrka blir ens barn döpt? 3.6.2024 kl. 10:00

Tre av fyra lekmannaombud är nya: Martina Harms-Aalto, Anita Ismark och Olof Widén

KYRKOMÖTET. Tre av fyra lekmannaombud från Borgå stift är nya i kyrkomötet. Präströster efter tisdagens kyrkomötesval är borta – i posten – och valnämnden fick avbryta rösträkningen. 14.2.2024 kl. 18:44

KYRKOMÖTET. Expresspost från Åland var inte tillräckligt för att trygga valprocessen. De 22 röster som är borta avgör vem som blir prästombud i kyrkomötet. 15.2.2024 kl. 12:41

KYRKOMÖTET. Kvasten gick i kyrkomötet. Många av de sittande ombuden blev inte omvalda. Närmare två tredjedelar av plenisalen är nytt folk. Fortfarande finns inte kvalificerad majoritet i frågan om samkönade äktenskap 15.2.2024 kl. 12:14
Man kan skriva ut och sätta upp kalendern på väggen eller på kylskåpet, tipsar Emelie Wikblad.

fastan. Före påsken kommer en fyrtio dagar lång fasta. Den här tiden är en möjlighet att lämna bort och skala av för att hitta fokus inför påsken. 13.2.2024 kl. 14:19
Församlingen och körerna bidrar till att Alex Pollock trivs i Jakobstad.

PERSONEN. Han har varit lärare i engelska i fyra olika länder och lärt sig språket i tre av dem. Alasdair Pollock kom till Jakobstad för snart trettio år sedan. Språket, musiken, årstiderna, havet, skogen och människorna fick honom att stanna. – Jag har fått mycket mer än jag gett, säger han. 9.2.2024 kl. 09:58