Vem svek i EU-familjen?

09.07.2015
Blå ögat eller nazar heter den amulett som är vida spridd runt Medelhavet. Den är djupt rotad folktro med ekon från utdöda religioner och stormaktsfolk. Ögat pryder armband och krimskrams i turistfällor från Kairo till Athen. Amuletten ska hålla de onda ögonen borta. En variant av folktron utpekar särskilt blåögda personer, som i avlägsna byar därför fortfarande kan mötas av ett hastigt korstecken för säkerhets skull. Folktro är folktro. Den senaste utvecklingen i Grekland ska inte tolkas i skenet av gammal och långt ifrån samhällsgenomsyrande vidskeplighet. Men bilden av det onda blå ögat blir på ett annat plan sinnebilden för många grekers brustna tilltro till den europeiska storfamilj de trodde de tillhörde. De kalla blå norrifrån tycks ur grekisk synvinkel prioritera en enda sak: pengarna. Sätt för ett tag den finländska skattebetalarens rättmätiga ilska över att ha bidragit till att styra pengar i fel fickor åt sidan. Det finns också en annan historia.

Förenklat handlar den om en gigantisk vadslagning. För cirka tjugo år sedan antog stora internationella penningplacerare ett slags vad, som gick ut på att Grekland skulle gå med i euron. Räntorna i Grekland var då höga och det lönade sig att pumpa in kapital i de grekiska banker. De fick i sin tur fick ett penningöverskott, som bjöds ut till medborgarna. Det investerades och byggdes på lånade spekulationspengar. Så kom euron. Bubblan sprack. Penningströmmarna vände. De utländska investerarna drog tillbaka sina pengar. De grekiska regeringarna i början av 2000-talet täckte detta med en växande statsskuld, men gjorde föga för att vända skutan om det ingrep i deras egna fördelar. Katastrofen var ett faktum.

Kritiker anser nu att stödpaketen handlade om att rädda de senfärdigaste utländska investerarnas pengar. Det har sjunkit undan i den allmänna diskussionen och här kommer kanske värdegrunden in. Den katolskt präglade delen av Europa, inklusive arvläggarna av postsekulära protestanter, har teologiska grundvalar som vilar på resonemang kring skuld och försonad sådan. Så central plats har skulden, att det i historien gick att betala synd i förväg. Magkänslan tar över. Blåögat hårdnar: Betala tillbaks! Nyanserna försvinner.


Har vi förlorat förmågan att känna igen en humanitär kris mitt framför ögonen på oss? Grekerna på gatan räknar inte välfärden i BNP, de ser den i grannarnas konkurser, förlorade jobb och ökad självmordsstatistik. Deras facit visar att stödpaketet från EU inte gjort att de fått det bättre.


Den allra intressantaste frågan är ändå vart pengarna tog vägen? Medelklassfinländarens hopp om att få dem tillbaka smalnar. Greken, som fått minimilönen sänkt till dryga 700 euro och ser sina unga dra västerut i jakt på arbete såg inte heller mycket av dem. Sårade står de två grupperna och blänger på varandra över ett bildigt Syntagmatorg. I utkanten, oberörd av kaos, går den verkliga tjuven iväg med penningpåsen. Ja, det förekommer svek i EU-familjen.

Men vem svek mest?

May Wikström
Fredrik Kass är kyrkoherde i Kvevlax församling.

Kolumn. Som barn minns jag att det var roligt när någon hade ordnat skattjakt för en. Det kunde vara i skolan, på någon födelsedagsfest eller i juniorerna. Man fick en karta i handen, några uppgifter att tänka på och sedan ut för att leta. 20.7.2024 kl. 11:55
Jona Granlund  i Grankulla jobbar med alla åldrar, också med barn och unga.

PRÄSTER. Över 400 gudstjänster, dop, vigslar och begravningar på ett år – det kan tre präster i en medelstor finlandssvensk församling få dela på. Prästernas arbetsmängd varierar stort från församling till församling, visar Kyrkpressens granskning. 15.7.2024 kl. 10:00
För 25 år sedan uppträdde Birthe Wingren, Sören Lillkung och Riko Eklundh och Henrik Wikström i Nötö kyrka. Samma kvartett är med i år.

SOMMARSÅNG. För 25 år fick skådespelaren Riko Eklundh en idé om göra en sommarkonsert i Nötö kyrka i Nagu skärgård. Idén förverkligades och konserten blev en succé. I år firar Sommarsång jubileum med två konserter. 16.7.2024 kl. 18:41
Värmländsk folkkyrklighet är ÅA-professor Cecilia Nahnfeldts avstamp i livet.

PRAKTISK TEOLOGI. Cecilia Nahnfeldt är professor i praktisk teologi vid Åbo Akademi. Hon har fördjupat sig i tanken om att kallelse är någonting som kommer utifrån, mer än inifrån. Och hon ser att det finns en förväntan på kyrkan, 12.7.2024 kl. 10:00

tro. Jag känner djup trygghet i tanken att längta efter Gud och hans rike. Kanske är det också att tro? 11.7.2024 kl. 16:24
Minna Kukkonen-
Karlander jobbar i dag i en chefsposition på CMI:s Asien-team. Tidigare i sin karriär var hon rådgivare till Martti Ahtisaari.

FREDSARBETE. Att arbeta för fred är ett komplext jobb anno 2024. Men om man dummar ner det lite kanske man kunde säga att principerna är ungefär desamma som i en parrelation – om man vill nå fred gäller det att lägga egot åt sidan, spela med öppna kort och försöka förstå den andra parten. Minna Kukkonen-Karlander, elev till Martti Ahtisaari, öppnar upp om arbetet för fred i en tid av polarisering. 11.7.2024 kl. 18:11
När Gud reste Stefan Myrskog ur mörkret fick han en levande tro.

Personligt. Då mörka moln samlat sig över Stefan Myrskog och han funderade om livet var värt att leva utmanade han Gud: Jag ger dig en termin. 8.7.2024 kl. 17:44
Mycket sägs om Israel med gamla judeklichéer, anser André Swanström.

antisemitism. Kritisera Israel är okej. Men nidbilder och grumliga anspelningar om judar av bara farten är inte det, anser ÅA-docenten André Swanström. 8.7.2024 kl. 10:00
Kjerstin Sikström vill vara aktiv – därför har hon fortfarande sångelever och dirigerar en kör.

sorg. Med sin sista, stora kärlek Jocke Hansson fick hon bara fem gemensamma år. – Jag har varit arg på Gud och frågat mig varför det här skulle hända mig. Men idag är jag tacksam – hellre fem år än inget alls, säger Kjerstin Sikström. 5.7.2024 kl. 11:32

KYRKANS SAMTALSTJÄNST. Det hjälper att prata. De som svarar har tystnadsplikt och du får vara anonym. Tjänsten erbjuder stöd och någon som lyssnar också under sommaren. 5.7.2024 kl. 16:55
Bibelstudium och existentiellt samtal i gröngräset i Taizé.

ÅLANDS UNGA KYRKA. Trots de spartanska omständigheterna blev ungdomarnas resa till Taizé i Frankrike en upplevelse de aldrig kommer att glömma. Det var gemenskap, tusenskönor och fåglars glädjesång dygnet runt. 1.7.2024 kl. 16:32
Laura Kota-aho och Mia Bäck har en del läger i bagaget, men än har ingen av dem tröttnat.

konfirmandarbete. Åbo svenska församling svängde på hela skriba-konceptet. Under en solig eftermiddag på ön Kakskerta berättar kyrkoherde Mia Bäck varför. 28.6.2024 kl. 15:17
Anita Höglund bodde länge på Bertahemmet i Helsingfors.

Nekrolog. Anita Höglund, omtyckt krönikör och tidigare redaktör vid Kyrkpressens föregångare Församlingbladet, har dött. 25.6.2024 kl. 10:44
Sley och Kansanlähetys lovar att "inte befrämja" ryska prästvigningar

INGERMANLANDS KYRKA. Missionsorganisationerna har svarat på biskopsmötets frågor om prästvigningarna i Sankt Petersburg. Den ena av dem utmanar biskoparna om hur man tillämpar och tolkar ett missionsavtal. 10.6.2024 kl. 15:50

lekholmen. Nora Sønnerstad är hjälpledare vid Johannes församlings skriftskolläger för tredje sommaren. Hon kommer också att jobba som holmungdomsledare med den öppna verksamheten. Bara tanken att vara på Lekis halva sommaren och kalla det för mitt sommarjobb är ganska ”win-win". 29.5.2024 kl. 20:32

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00
På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00
Ani Iivanainen skriver en bok om hur församlingar kan möta regnbågspersoner på ett rättvist sätt.

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39