Förut kunde dessa lätt locka närmare tusen deltagare långväga ifrån. I dag är det svårare att få ihop folk. Dels handlar det om att många numera är så upptagna att det känns stressigt att klämma in ett evenemang som innebär att ett helt veckoslut går i resandets tecken, dels handlar det också om att församlingarna inte längre sänder – eller kanske understöder – delegater eller deltagare till festerna.
Våra prioriteringar har förändrats och det i sin tur kan kräva nya koncept. Nyligen meddelade Finska Missionssällskapet att de nästa år håller paus med sin traditionella sommarfest. I år ordnas missionsfesten i Esbo, och utmaningen att få deltagare till festen förstärktes när det visade sig att Kyrkans Ungdoms sommardagar går av stapeln i Solf samtidigt. Det betyder att kärntrupperna av missionsvänner ställs inför ett antingen eller.
Biskop Björn Vikström har i olika sammanhang uttryckt sin förhoppning att sparandet överlag inte ska leda till att de stora samlingarna över församlingsgränserna försvinner. Det är viktigt att få mötas, viktigt att känna att det finns ännu en cirkel utanför den egna församlingen där man också hör hemma – det geografiskt splittrade men för de svenskspråkiga så viktiga Borgå stift. I den vevan är det också skäl att koordinera utbudet, så att storsamlingar åtminstone inte konkurrerar ut varandra.
I helgen är det däremot full uppslutning och stor fest i Raseborg. Den sjuttonde allmänna finlandssvenska kyrkomusikfesten samlar sex hundra sångare från hela landet till en hejdundrande körfest som kulminerar i festkonsert på lördag kväll.
Statistiskt sett är Borgå stift ett av de starkaste när det gäller körsång och står sig väl i jämförelse med de stora finska stiften. Det finns en genuin glädje i att mötas och göra något tillsammans. Det gäller i sång, i alla de sega stämövningarna månader inför själva framförandet. Det gäller också i det gemensamma arbetet i vår kyrka. Utan den växelverkan som sker när de många små kommer samman till ett stort gemesamt förtvinar både det lilla sammanhanget och det stora.
En del av denna växelverkan äger rum i Kyrkpressen, som är mer än enbart en tidning. I själva verket är tidningen minst lika mycket en gemenskap, där tvärkommunikationen i nätverket Borgå stift hålls i skick, varje torsdag. Sociologen Kjell Herberts menar att Kyrkpressen påverkar finlandssvenskarnas kontakt till sin kyrka vilket syns i en högre kyrkotillhörighet.
I samband med kyrkomusikfesten firar Kyrkpressen genom att sända ett nummer till församlingarsmedlemmar som inte längre får den automatiskt. Välkommen med i gemenskapen!