Det mest fundamentala

16.04.2015
Sju av tio brittiska lärare har varit med om att barn kommit hungriga till skolan. Var femte lärare har lånat eller gett pengar till sina elever. Över sextio procent har försett dem med skolmateriel och utrustning.
De brittiska lärararnas fackorgansiation publicerade nyligen en fattigdomsundersökning som visade chockerande resultat. Det finns en fattigdom i landets skolor, där misären i värsta fall har genklang av Oliver Twist: trasiga kläder, ytterplagg som inte finns, mat som delas med lika utsvultna klasskamrater som den dagen inte hade någon med sig.

Knappt 2 500 brittiska lärare fick svara på frågor om vad de har bevittnat i skolorna. Kontentan är horribel: det allmänna skolväsendet är inte den plats där alla, oberoende av utgångspunkt, garanteras en start i livet som gör att de kan förändra sitt öde. Skolan är den plats där de fattiga befästs som fattiga, både materiellt och andligt. Den blir den grymma bekräftelsen på att man ingenting kan förändra och ingenting duger till. Lärarna rapporterar om koncentrationssvårigheter, skolk, störande beteende och stora svackor i elevernas självförtroende. Samtidigt finns spegelbilden. De välbeställda löser in barnens plats i en välbeställd framtid. Vad den här polariseringen skapar för motsättningar, vilken vrede den när på lång sikt kan man bara spekulera om. Men varför, varför ta den risken?

Samtidigt i Kenya, har regeringen enligt tidningen Dagen evakuerat studenterna i den högskola som drabbades av al-Shabaabs terrorattack i påskas. På det sättet får terrororganisationen till stånd just det den ville. Dels vill den ha ut de kristna från landets norra delar, dels sätter den skräckens förtecken framför allt som handlar om utbildning. Mönstret går igen. Terrorister världen över har identifierat det farligaste motståndet mot deras skräckvälde: skolan.


Flickor med skolboken i hand, klassrummen där åsikter, stammar, raser, sociala klasser, religioner, kön och folkslag möts i åsikter och i dagligt arbete. Det som sker i ett klassrum kan spränga terrorn i småbitar, fostra statsmän och -kvinnor, bygga nationer och stabilitet. Fostra till jämlikhet, jämställdhet, tolerans och kreativitet. Därför spränger terrorister skolor.

Det är ofattbart att vi i Finland är så naivt blinda för det allra största i vårt skolsystem. Här möts alla, fortfarande. Den sociala stratifiering som syns på en del orter i Sverige finns ännu inte här – fortfarande är det naturligt att välja sin närskola, vad än plånboken säger. Tarja Mankkinen vid inrikesministeriet bygger som bäst upp nätverk för att förhindra radikalisering av unga, hon konstaterar att det som hittills har skyddat oss från det här slaget av våld faktiskt är den bärande tanken att skolan ska vara jämlik för alla. Alla har råd att gå där. Alla får mat. Alla får böcker. Pisa är en bisak. Det här är huvudsaken. Låt ingenting ta det fundamentet ifrån oss.

May Wikström
Nedskärningen väckte också diskussioner i regeringen, säger Adlercreutz.

NEDSKÄRNING. Jag ser det principiella problemet, men kyrkans inkomster kommer ändå att vara märkbart större än tidigare, säger undervisnings- och kyrkominister Anders Adlercreutz om regeringens nedskärningar i finansieringen av kyrkans samhällsuppdrag. 14.8.2024 kl. 08:50
Långsamt började ljuset gå upp för David Sandström att allt inte stod rätt till med församlingen.

LIVSBERÄTTELSE. Han trodde att han var immun mot den sektliknande församlingens manipulation. – Jag trodde att jag kunde hålla mitt huvud kallt. Ändå drogs jag in i församlingen på grund av min tro och mina sårbarheter, säger David Sandström. 14.8.2024 kl. 08:00
Unga killar i 15-17-årsåldern är mycket intresserade av tro.

UNGA MÄN. De unga är mer toleranta till tro och andlighet. Få betraktar sig själva som troende, men gör de det är de allt oftare unga tonårspojkar. Det visar den nyaste Ungdomsbarometern. 13.8.2024 kl. 10:00
– En rättvisefråga som ligger framför oss, anser kanslichef Pekka Huokuna vid Kyrkostyrelsen

KYRKA OCH STAT. Saxen går i statens miljoner till kyrkan. För arbetet gör med begravningsplatser och historiska byggnader ser kyrkan plötsligt ut att få 20 miljoner mindre betalt. En rättvisefråga, anser kyrkans kanslichef Pekka Huokuna. Kyrkfolket betalar en allt större andel av gravplatser för den trejdedel av finländarna som inte hör till kyrkan. 12.8.2024 kl. 12:30
– Enbart under de senaste tjugo åren har det grundats 1,2 miljoner nya kristna församlingar i världen, säger Johanna Björkholm-Kallio.

profilen. Johanna Björkholm-Kallio är ny sakkunnig i missionsteologi vid Kyrkostyrelsen. – Mission är gränsöverskridande, säger hon. 12.8.2024 kl. 10:00
Styrelsen är mån om att Barnoas ska få en fortsättning och har inlett diskussioner med en annan rörelse om ta över teamet.

OASRÖRELSEN. Oasrörelsen i Svenskfinland föreslås läggas ner. Ett första medlemsmöte där nedläggningen behandlas ska hållas under kyrkhelgen i Karleby den 22 september och ett andra medlemsmöte senare. 9.8.2024 kl. 13:26
– Jag var också förvånad över att så många i stiftet inte kände till hela turneringen, säger lagledaren Kristian Willis.

fotboll. I slutet av augusti deltar Borgå stift för första gången med ett eget lag i den kyrkliga fotbollsturneringen Gloria Patri. Lagledare Kristian Willis säger att laget är starkt och balanserat. Bland spelarna finns en tidigare ligaspelare. 7.8.2024 kl. 19:24
För Elsa Sandås är tro och kreativitet tätt sammanvävda.

Helsingfors. – En sång som börjat som en stund mellan bara mig och Gud kan få betyda något för en annan människas vandring med Gud. 6.8.2024 kl. 12:55

val. Församlingspastorstjänster tillsätts inte genom offentligt ansökningsförfarande. Domkapitlet begär församlingen om ett utlåtande om dem som anmält intresse och fattar sedan beslut om förordnandet med utlåtandet som grund. 5.8.2024 kl. 13:39

SOMMARLÄGER. – Att vara tillsammans handlar om ett grundbehov som vi alla bär på, säger Matti Aspvik, verksamhetsledare för förbundet Kyrkans Ungdom. 27.7.2024 kl. 20:50
Fredrik Kass är kyrkoherde i Kvevlax församling.

Kolumn. Som barn minns jag att det var roligt när någon hade ordnat skattjakt för en. Det kunde vara i skolan, på någon födelsedagsfest eller i juniorerna. Man fick en karta i handen, några uppgifter att tänka på och sedan ut för att leta. 20.7.2024 kl. 11:55
Jona Granlund  i Grankulla jobbar med alla åldrar, också med barn och unga.

PRÄSTER. Över 400 gudstjänster, dop, vigslar och begravningar på ett år – det kan tre präster i en medelstor finlandssvensk församling få dela på. Prästernas arbetsmängd varierar stort från församling till församling, visar Kyrkpressens granskning. 15.7.2024 kl. 10:00
För 25 år sedan uppträdde Birthe Wingren, Sören Lillkung och Riko Eklundh och Henrik Wikström i Nötö kyrka. Samma kvartett är med i år.

SOMMARSÅNG. För 25 år fick skådespelaren Riko Eklundh en idé om göra en sommarkonsert i Nötö kyrka i Nagu skärgård. Idén förverkligades och konserten blev en succé. I år firar Sommarsång jubileum med två konserter. 16.7.2024 kl. 18:41
Värmländsk folkkyrklighet är ÅA-professor Cecilia Nahnfeldts avstamp i livet.

PRAKTISK TEOLOGI. Cecilia Nahnfeldt är professor i praktisk teologi vid Åbo Akademi. Hon har fördjupat sig i tanken om att kallelse är någonting som kommer utifrån, mer än inifrån. Och hon ser att det finns en förväntan på kyrkan, 12.7.2024 kl. 10:00

tro. Jag känner djup trygghet i tanken att längta efter Gud och hans rike. Kanske är det också att tro? 11.7.2024 kl. 16:24

domkapitlet. Janette Lagerroos fortsätter som tf kaplan i Houtskär till oktober och kyrkoherdetjänsten i Kronoby är ledig att sökas. Bland annat det här beslöt domkapitlet vid sitt möte idag. 11.6.2020 kl. 16:13
Fjolårets resultat visar ett underskott på 1,9 miljoner euro.

FMS. – Understödsintäkterna har tyvärr inte utvecklats som vi hade förväntat oss, och vi har varit för optimistiska, säger verksamhetsledare Rolf Steffansson på Finska Missionssällskapet. 10.6.2020 kl. 21:12

ekonomi. Understödet styrs så att de församlingar som på grund av pandemin förlorar mest intäkter också får mest stöd. 9.6.2020 kl. 19:00
Jonas Gehlin tycker det varit mindre utmanande än väntat att bo och jobba i Finland.

Kulturskillnader. Som rikssvensk i Helsingfors har teologen Jonas Gehlin kunnat betrakta finländare från ett utifrånperspektiv. I Finland är arbetsklimatet mer formellt och ledarskapet sakorienterat. Och han har med intresse följt de två ländernas olika linjer under coronapandemin. 9.6.2020 kl. 10:35

prästvigning. Jean d’Amour Banyanga prästvigdes sjunde juni i Borgå domkyrka. 8.6.2020 kl. 12:33