Knappt 2 500 brittiska lärare fick svara på frågor om vad de har bevittnat i skolorna. Kontentan är horribel: det allmänna skolväsendet är inte den plats där alla, oberoende av utgångspunkt, garanteras en start i livet som gör att de kan förändra sitt öde. Skolan är den plats där de fattiga befästs som fattiga, både materiellt och andligt. Den blir den grymma bekräftelsen på att man ingenting kan förändra och ingenting duger till. Lärarna rapporterar om koncentrationssvårigheter, skolk, störande beteende och stora svackor i elevernas självförtroende. Samtidigt finns spegelbilden. De välbeställda löser in barnens plats i en välbeställd framtid. Vad den här polariseringen skapar för motsättningar, vilken vrede den när på lång sikt kan man bara spekulera om. Men varför, varför ta den risken?
Samtidigt i Kenya, har regeringen enligt tidningen Dagen evakuerat studenterna i den högskola som drabbades av al-Shabaabs terrorattack i påskas. På det sättet får terrororganisationen till stånd just det den ville. Dels vill den ha ut de kristna från landets norra delar, dels sätter den skräckens förtecken framför allt som handlar om utbildning. Mönstret går igen. Terrorister världen över har identifierat det farligaste motståndet mot deras skräckvälde: skolan.
Flickor med skolboken i hand, klassrummen där åsikter, stammar, raser, sociala klasser, religioner, kön och folkslag möts i åsikter och i dagligt arbete. Det som sker i ett klassrum kan spränga terrorn i småbitar, fostra statsmän och -kvinnor, bygga nationer och stabilitet. Fostra till jämlikhet, jämställdhet, tolerans och kreativitet. Därför spränger terrorister skolor.
Det är ofattbart att vi i Finland är så naivt blinda för det allra största i vårt skolsystem. Här möts alla, fortfarande. Den sociala stratifiering som syns på en del orter i Sverige finns ännu inte här – fortfarande är det naturligt att välja sin närskola, vad än plånboken säger. Tarja Mankkinen vid inrikesministeriet bygger som bäst upp nätverk för att förhindra radikalisering av unga, hon konstaterar att det som hittills har skyddat oss från det här slaget av våld faktiskt är den bärande tanken att skolan ska vara jämlik för alla. Alla har råd att gå där. Alla får mat. Alla får böcker. Pisa är en bisak. Det här är huvudsaken. Låt ingenting ta det fundamentet ifrån oss.