Begreppen flyter i brytningstid

05.03.2015
Den stora undersökning som Kyrkans forskningscentral publicerade för ett tag sedan visade att finländarna fortfarande ser den lutherska kyrkan som en statskyrka. Den starka individualistiska tidsandan överlag gör att många lätt ställer sig skeptiska till kyrkan, som är en gemenskap som tycks ha många av de drag som sitter illa med det som värdesätts i dag. Hierarkisk: ja. Institutionaliserad: ja, onekligen. Kollektiv framför individuell: Svar, ja. I frågan om kollektivet ingår också den komplexa relationen till staten. Här är det en brytning på gång och den förändringen diskuteras allt mer öppet på senare tid. Inte minst handlar den om att parterna måste hitta sina gränser och definiera var den ena tar slut och den andra börjar. Men i det arbetet behövs också samförstånd för de de besvärliga gränssnitt där mycket tillhör bägge kollektiven. En rimlig begäran från kyrkans sida är att bli sedd också för det goda den kan bidra med, och det inte bara när det kniper.

Kyrkans värdekväll speglade även frågan om religionens och folkkyrkans plats i det finländska samhället. Den blir svårgripbar, inte minst därför att den nämnda förändringen har gjort att begreppen får luddiga gränser. Ambivalensen präglar uttryck som ”det offentliga rummet” och ”religionen en privatsak”. Det är inte bara så att de betyder olika saker beroende på vem som yttrar dem, betydelsen skiftar också från fall till fall.


Paavo Arhinmäki inledde frågerundan om religionens plats i det offentliga rummet med att svara den inte ska synas offentliga rum och att vänsterförbundet bland annat därför förespråkar gemensam livsåskådning för alla i skolan. Men innan frågan gått varvet runt har den förändrats till att handla om hurvida religionen ska diskuteras i det offentliga. ”Gärna mer diskussion för min del”, avslutar Alexander Stubb. Det är en orättvis glidning, vilket Arhinmäki mycket riktigt påpekar. För vad är det offentliga rummet? Och var ska religionen diskuteras om den helt stryks från till exempel skolans schema?


I grund och botten saknar kollektivet en mun och en tanke. Livssyn och -åskådning kläs i ord och handling bara av enskilda individer: eleven i klassrummet, vårdaren på sjukhuset. Då handlar religionens synlighet inte längre om ”kyrkans värden” utan om allt annat som är släkt med de mänskliga friheter vårt samhälle slår vakt om. Här blir dilemmat med den andliga undervisningen i försvarsmakten tydligt. Det är inte rätt att någon mot sin övertygelse måste delta i obligatorisk undervisning av andlig natur. Men det är inte heller rätt att förvägra majoriteten att få den i enlighet med sin konfession, särskilt om den förberedelsen motiveras av de själsliga utmaningar i uppdraget som mycket konkret handlar om liv och död.


Det ska inte heller förglömmas att kyrkan också är ett av de verkligt stora offentliga rummen. Som sådant en samhällspåverkare som med sina medlemmars tyngd har all rätt att föra fram sina grundvärderingar också till dem som styr landet.

May Wikström
Kjerstin Sikström vill vara aktiv – därför har hon fortfarande sångelever och dirigerar en kör.

sorg. Med sin sista, stora kärlek Jocke Hansson fick hon bara fem gemensamma år. – Jag har varit arg på Gud och frågat mig varför det här skulle hända mig. Men idag är jag tacksam – hellre fem år än inget alls, säger Kjerstin Sikström. 5.7.2024 kl. 11:32

KYRKANS SAMTALSTJÄNST. Det hjälper att prata. De som svarar har tystnadsplikt och du får vara anonym. Tjänsten erbjuder stöd och någon som lyssnar också under sommaren. 5.7.2024 kl. 16:55
Bibelstudium och existentiellt samtal i gröngräset i Taizé.

ÅLANDS UNGA KYRKA. Trots de spartanska omständigheterna blev ungdomarnas resa till Taizé i Frankrike en upplevelse de aldrig kommer att glömma. Det var gemenskap, tusenskönor och fåglars glädjesång dygnet runt. 1.7.2024 kl. 16:32
Laura Kota-aho och Mia Bäck har en del läger i bagaget, men än har ingen av dem tröttnat.

konfirmandarbete. Åbo svenska församling svängde på hela skriba-konceptet. Under en solig eftermiddag på ön Kakskerta berättar kyrkoherde Mia Bäck varför. 28.6.2024 kl. 15:17
Anita Höglund bodde länge på Bertahemmet i Helsingfors.

Nekrolog. Anita Höglund, omtyckt krönikör och tidigare redaktör vid Kyrkpressens föregångare Församlingbladet, har dött. 25.6.2024 kl. 10:44
Sley och Kansanlähetys lovar att "inte befrämja" ryska prästvigningar

INGERMANLANDS KYRKA. Missionsorganisationerna har svarat på biskopsmötets frågor om prästvigningarna i Sankt Petersburg. Den ena av dem utmanar biskoparna om hur man tillämpar och tolkar ett missionsavtal. 10.6.2024 kl. 15:50

lekholmen. Nora Sønnerstad är hjälpledare vid Johannes församlings skriftskolläger för tredje sommaren. Hon kommer också att jobba som holmungdomsledare med den öppna verksamheten. Bara tanken att vara på Lekis halva sommaren och kalla det för mitt sommarjobb är ganska ”win-win". 29.5.2024 kl. 20:32
Nya ungdomssakkunniga Christer Romberg är också musikartist.

ungdomsarbete. TV-talang blir ny sakkunnig för ungdomsfrågor vid kyrkans svenska central. Han får bland annat ansvar för UK - Ungdomens kyrkodagar 6.6.2024 kl. 12:00
Det kan räcka flera år innan det blir kyrkoherdeinstallation i Petrus församling.

BESVÄR. Två medlemmar i Petrus församlings församlingsråd har lämnat in ett så kallat kyrkobesvär till Helsingfors förvaltningsdomstol över domkapitlets beslut att välja Pia Kummel-Myrskog till kyrkoherde i Petrus församling. 5.6.2024 kl. 21:13
Ungdomsfoto på Yvonne ”Vonna” Terlinden. Hon installerades i slutet av maj som kyrkoherde i Karis-Pojo svenska församling.

ETT GOTT RÅD. Om Yvonne Terlinden fick en pratstund med sitt yngre jag skulle hon diskutera sin rastlöshet och sin perfektionism. 6.6.2024 kl. 08:00
Lina Forsblom, här med hunden Lewis, har överlevt två livshotande sjukdomar.

Personligt. Som barn drabbades Lina Forsblom av leukemi och räddades till livet av en ryggmärgstransplantation. 23 år senare höll hon på att dö av blodförgiftning. – Jag tror inte det var Guds vilja att jag skulle bli sjuk. Men Gud kan använda sjukdomarna, bara jag låter mig bli använd, säger hon. 5.6.2024 kl. 10:18
Närheten till kyrkan förblir viktig.

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan behöver se över sitt nätverk av församlingar. Omkring 40 av dem överlever inte årtiondet ekonomiskt. 5.6.2024 kl. 10:00
"För att bevara hoppet: möt din egen skuld och välj handling. Påminn dig själv och andra om att det finns hopp så länge vi agerar, för det finns det! Och hopp är en kollektiv kraft."

KLIMATKRISEN. KP-redaktören Rebecca Pettersson bevittnar en soluppgång hon aldrig borde ha sett. Det blir början till en ekologisk skuldspiral, och jakten på ett hopp som håller. 4.6.2024 kl. 09:46

SAMKÖNADE PAR. Jenny Jansson var delegat vid Metodistkyrkans generalkonferens när samfundet fattade beslut om att godkänna samkönade vigslar. 3.6.2024 kl. 20:28
– En annan kyrkas präster skaper en bild av vår kyrka, klagar ärkebiskop Tapio Luoma.

INGERMANLANDS KYRKA. Den ingermanländska kyrkans präster skapar förvirring bland kyrkfolket, säger ärkebiskop Tapio Luoma. I vems mässa går man, till vilken kyrka blir ens barn döpt? 3.6.2024 kl. 10:00

För Johan Byggningsbacka är glädjen den känsla som fyller hans påsk.

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00
På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00