Så ser folket på sin kyrka

26.02.2015
Folkkyrkobegreppet är svårt att ta till sig och majoriteten av finländarna uppfattar den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland som en statskyrka. Den slutsatsen drar forskaren Leena Sorsa vid Kyrkans forskningscentral i en nyutkommen publikation. Kyrkan själv brukar framhålla att den, till skillnad från de övriga nordiska, faktiskt varit skild från staten ända sedan år 1869, när det faktum att den lutherska kyrkan inte kunde ledas av en ortodox tsar påpassligt utnyttjades av kyrkolagsarkitekten Frans Ludvig Schauman. Kyrkan fick rätt att stifta sina egna lagar, en rätt den fortfarande har. Ändå finns det i praktiken många starka band och privilegier i förhållandet. Och det är dem medborgarna tydligt ser och påpekar, enligt Sorsas forskning.

I samband med ett föredrag om de nordiska kyrkorna och äktenskapslagstiftningen konstaterade den danska kyrkolagsforskaren Lisbet Christoffersen att den finska modellen trots allt kanske handlar mer om ett delegerat lagstiftningsansvar än ett självständigt. Makten finns kvar hos staten, på samma sätt som den gör i det reformerade Norden överlag. Hennes landsman Erik Bjerager, chefredaktör för Kristeligt Dagblad, är inne på samma spår: Resultatet av reformationen i Norden var inte att kyrkan skulle ha övergett sitt gamla projekt att säkra de kristna värderingarnas plats i samhället. I stället övertog staten projektet, kungen skulle se till att medborgarna hade rätt tro och uppförde sig ordentligt.

I och med detta fanns det också en risk att kyrkan glömde bort vad hon själv var, en trosgemenskap i första hand och inte en skola för goda medborgare. Det är samma tankegångar som nu syns i Leena Sorsas viktiga genomgång av förhållandet mellan kyrka och stat. Det behövs en förnyelse och framför allt en medvetenhet inom kyrkan om att det inte kan fortsätta som förut, menar hon. Ungefär samtidigt med hennes rapport publicerar kyrkan en bred undersökning över vad dess medlemmar förväntar sig av kyrkan. Där kommer det fram att den snabbast växande gruppen är de som benämns irrallisia (ung. de med lös anknytning). För dem kvittar epitet som ”institution” och ”tradition”. De väcker snarast frustrationer. Den här gruppen har specifika frågor och önskemål till kyrkan – till självcentreringens branter – och saknar förståelse för attityden ”så där har vi aldrig gjort”. De utgör en enorm utmaning för kyrkan, inte minst för alla dess anställda. Dessutom är gruppen överväldigande stor, samtidigt som den är starkt koncentrerad till städerna. Hela 1,5 miljoner medlemmar tillhör denna. Grupper som ”moderata” och ”frisinnade” ligger långt efter i antal med 700 000 respektive 400 000.


En förändring är oundviklig, menar Sorsa. Hon har sannolikt rätt. Lösningen är ändå inte en tvångsmässig sekulär stat. Den ligger i en positiv religiös mångfald. I den har finländarnas breda förståelse för kristen tro sin självskrivna plats, men med andra motiveringar än lagens bokstav.

May Wikström
Kjerstin Sikström vill vara aktiv – därför har hon fortfarande sångelever och dirigerar en kör.

sorg. Med sin sista, stora kärlek Jocke Hansson fick hon bara fem gemensamma år. – Jag har varit arg på Gud och frågat mig varför det här skulle hända mig. Men idag är jag tacksam – hellre fem år än inget alls, säger Kjerstin Sikström. 5.7.2024 kl. 11:32

KYRKANS SAMTALSTJÄNST. Det hjälper att prata. De som svarar har tystnadsplikt och du får vara anonym. Tjänsten erbjuder stöd och någon som lyssnar också under sommaren. 5.7.2024 kl. 16:55
Bibelstudium och existentiellt samtal i gröngräset i Taizé.

ÅLANDS UNGA KYRKA. Trots de spartanska omständigheterna blev ungdomarnas resa till Taizé i Frankrike en upplevelse de aldrig kommer att glömma. Det var gemenskap, tusenskönor och fåglars glädjesång dygnet runt. 1.7.2024 kl. 16:32
Laura Kota-aho och Mia Bäck har en del läger i bagaget, men än har ingen av dem tröttnat.

konfirmandarbete. Åbo svenska församling svängde på hela skriba-konceptet. Under en solig eftermiddag på ön Kakskerta berättar kyrkoherde Mia Bäck varför. 28.6.2024 kl. 15:17
Anita Höglund bodde länge på Bertahemmet i Helsingfors.

Nekrolog. Anita Höglund, omtyckt krönikör och tidigare redaktör vid Kyrkpressens föregångare Församlingbladet, har dött. 25.6.2024 kl. 10:44
Sley och Kansanlähetys lovar att "inte befrämja" ryska prästvigningar

INGERMANLANDS KYRKA. Missionsorganisationerna har svarat på biskopsmötets frågor om prästvigningarna i Sankt Petersburg. Den ena av dem utmanar biskoparna om hur man tillämpar och tolkar ett missionsavtal. 10.6.2024 kl. 15:50

lekholmen. Nora Sønnerstad är hjälpledare vid Johannes församlings skriftskolläger för tredje sommaren. Hon kommer också att jobba som holmungdomsledare med den öppna verksamheten. Bara tanken att vara på Lekis halva sommaren och kalla det för mitt sommarjobb är ganska ”win-win". 29.5.2024 kl. 20:32
Nya ungdomssakkunniga Christer Romberg är också musikartist.

ungdomsarbete. TV-talang blir ny sakkunnig för ungdomsfrågor vid kyrkans svenska central. Han får bland annat ansvar för UK - Ungdomens kyrkodagar 6.6.2024 kl. 12:00
Det kan räcka flera år innan det blir kyrkoherdeinstallation i Petrus församling.

BESVÄR. Två medlemmar i Petrus församlings församlingsråd har lämnat in ett så kallat kyrkobesvär till Helsingfors förvaltningsdomstol över domkapitlets beslut att välja Pia Kummel-Myrskog till kyrkoherde i Petrus församling. 5.6.2024 kl. 21:13
Ungdomsfoto på Yvonne ”Vonna” Terlinden. Hon installerades i slutet av maj som kyrkoherde i Karis-Pojo svenska församling.

ETT GOTT RÅD. Om Yvonne Terlinden fick en pratstund med sitt yngre jag skulle hon diskutera sin rastlöshet och sin perfektionism. 6.6.2024 kl. 08:00
Lina Forsblom, här med hunden Lewis, har överlevt två livshotande sjukdomar.

Personligt. Som barn drabbades Lina Forsblom av leukemi och räddades till livet av en ryggmärgstransplantation. 23 år senare höll hon på att dö av blodförgiftning. – Jag tror inte det var Guds vilja att jag skulle bli sjuk. Men Gud kan använda sjukdomarna, bara jag låter mig bli använd, säger hon. 5.6.2024 kl. 10:18
Närheten till kyrkan förblir viktig.

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan behöver se över sitt nätverk av församlingar. Omkring 40 av dem överlever inte årtiondet ekonomiskt. 5.6.2024 kl. 10:00
"För att bevara hoppet: möt din egen skuld och välj handling. Påminn dig själv och andra om att det finns hopp så länge vi agerar, för det finns det! Och hopp är en kollektiv kraft."

KLIMATKRISEN. KP-redaktören Rebecca Pettersson bevittnar en soluppgång hon aldrig borde ha sett. Det blir början till en ekologisk skuldspiral, och jakten på ett hopp som håller. 4.6.2024 kl. 09:46

SAMKÖNADE PAR. Jenny Jansson var delegat vid Metodistkyrkans generalkonferens när samfundet fattade beslut om att godkänna samkönade vigslar. 3.6.2024 kl. 20:28
– En annan kyrkas präster skaper en bild av vår kyrka, klagar ärkebiskop Tapio Luoma.

INGERMANLANDS KYRKA. Den ingermanländska kyrkans präster skapar förvirring bland kyrkfolket, säger ärkebiskop Tapio Luoma. I vems mässa går man, till vilken kyrka blir ens barn döpt? 3.6.2024 kl. 10:00

Ani Iivanainen skriver en bok om hur församlingar kan möta regnbågspersoner på ett rättvist sätt.

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39
Kyrkvaktmästare Anders Granvik i Jakobstad bereder altaret till påsk

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00
Åtta väckelserörelsers ledare skrev på.

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21
Enligt Björn Vikström är religion en stor ingrediens i bland annat politik i dag.

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42
Domkapitlet klubbade tjänstefrågor.

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47