Mer än brus i bakgrunden

12.02.2015
Har kyrkan gränser eller är hon ändlöst öppen? Kyrkan välkomnar alla men alla är väl ändå inte en del av kyrkan? Det må vara sant att en av de största frestelserna kristna lever med är att dra kyrkans gränser allt för snävt så att för många utesluts ur gemenskapen. Men alternativet är väl inte heller att undvika gränsdragningar överhuvudtaget?

Sådana tendenser kunde man se bland annat under senaste församlingsval. Rätt ofta hörde vi en kandidat framhålla något i stil med att ”kyrkan ska ha högt till tak och låga trösklar”. Sådana uttalanden grundar sig naturligtvis i deras innerliga önskan att leva ett gästfritt liv. Det är därför en hållning som omsorgsfullt ska vårdas i kyrkan, eftersom den uppenbarar Guds kärlek i världen. Men på samma gång ger det inte någon information om vilken kyrka man vill bjuda in till.

Öppenhet blir därför en annan frestelse. Då undviker vi att säga något konkret om vem vi är av rädsla för konflikt mellan oss själva och andra. Men om öppenhet blir vår enda dygd reduceras kyrkan till en grå massa – en otydlig närvaro som aldrig går att peka ut och som därför lätt kan avvisas. I vår vilja att vara en fullkomligt kravlös kyrka för alla blir vi en dold kyrka för ingen. Kyrkans funktion blir som en dörr som inte öppnar upp till någonting och vi blir en gemenskap som enbart förvaltar en samling klyschor. En sådan kyrka kan inte vara närvarande i världen, för hon tar inte plats i den genom att vara tydlig och synlig.


För att kunna vara närvarande måste ett första steg vara att ställa frågan ”Vem är vi?”. Den här frågan inleder en svår och ofta smärtsam process som kräver stor ödmjukhet. (De kristna som varken upplever processen svår eller smärtsam kan vi nämligen anta har tvivelaktiga motiv.) Men så fort någon vill försöka sig på ett svar på den frågan har sökandet efter kyrkans gränser börjat.

Det är alltså först efter att vi vågar söka efter svaret på vem vi är som vi kan säga: ”Här är vi.” Det är inte någon hemlighet att vi kristna är rätt oense om hur kyrkans gränser ska dras. Men om vi vågar ställa frågan och söka svaret tillsammans förpassar vi inte oss själva till världens utkanter, eftersom vi i alla fall vågar säga något om oss själva. Vi tydliggör då vår kropp – en kropp som ”världen” då kan se, en kropp som inte kan ignoreras.


Om vi genom en överdriven inklusivitet inte tar våra gränser på allvar kommer ingen att behöva ta oss på allt för stort allvar. Därför måste vi dra gränser så att vi inte enbart blir bakgrundsbrus i världen.

Fredrik Portin

forskning. Läkarvetenskapen vet inte exakt vad som orsakar PMS, men många kvinnor vet vad det är att inte riktigt känna igen sig själv några dagar varje månad. Sara Högberg blev less på bristen på kunskap och skrev en forskningsplan. Nu doktorerar hon i teologi – och forskar på menscykeln. 29.1.2025 kl. 17:52

KYRKOR I USA. Mariann Edgar Budde medverkar vid ett präst- och diakonmöte i Uppsala i september. 25.1.2025 kl. 15:15

nykarleby. Håkan Ahlnäs har alltid varit aktiv i både kyrkliga och kulturella sammanhang. Enligt honom är kyrkans viktigaste uppdrag enkelt – att motverka ensamhet. 28.1.2025 kl. 10:25

Personligt. År 1995 i ett kaotiskt, nyfött Ryssland. En tioårig pojke i alltför stora kläder ser en grupp människor samlas på andra sidan gatan. De ska resa en kyrkspira. Pojken har aldrig hört talas om Gud. En man får syn på honom, går fram till honom och räcker honom en handske. Vill han hjälpa till? – Kyrkan räddade mig. Utan den skulle jag vara kriminell – eller död, säger Andrey Heikkilä, Svenskfinlands nyaste präst. 21.1.2025 kl. 14:00

flyktingar. 25-åriga Petra Gripenberg har precis åkt till den grekiska ön Lesvos. Där ska hon hjälpa traumatiserade flyktingar att berätta om det de varit med om. 17.1.2025 kl. 10:55

Kolumn. Pensionen närmar sig, det är dags att ta en titt i backspegeln och fundera över hur samfälligheten förändrats ur ett språkligt perspektiv. Det var en utmaning för mig att 2002 börja jobba som samfällighetens translator. Övergången från näringslivet till den offentliga sektorn och kyrkans trygga famn bjöd på oväntade överraskningar och mina barn frågade om jag nu skulle få en egen ”tjänstekaftan”. 23.1.2025 kl. 10:54

film. – Jag har inga principer jag skulle kunna döda för, men många jag är beredd att dö för. Det handlar om att välja fred och kärlek, även i en polariserad värld, säger Ville Virtanen, aktuell med filmen Aldrig ensam. 20.1.2025 kl. 18:02

INGERMANLANDS KYRKA. Helsingin Sanomat noterar att protestantiska kyrkor i Ryssland verkar blir intressanta för president Vladimir Putins maktsfär – om de har rätt konservativa värderingar. 20.1.2025 kl. 17:28

bibeln. Bibeln som Böckernas bok får en annan dimension sedan Kyrkpressens enkät visar att över hälften av de svarande i dag läser Bibeln digitalt, på webben eller på sin mobil. 20.1.2025 kl. 10:00

METODISTKYRKAN. Tolkning i Metodistkyrkans "högsta domstol" i USA stoppar Åbo metodistförsamlings planer på att lämna samfundet. 17.1.2025 kl. 18:07

kyrkomusik. John L Bell, präst i Church of Scotland, arbetar bland annat för att kyrkomusiken ska förnyas. Han har gett ut många samlingar med sånger och böcker om liturgi och kyrkomusik. Han gästar Helsingfors och Johannes församling den 7–8 februari. 15.1.2025 kl. 12:49

FINLANDSPRIS. Biskop emeritus Gustav Björkstrand har tilldelats Svenska Akademiens Finlandspris för år 2024. Prisbeloppet är 100 000 kronor. 14.1.2025 kl. 17:17

VÄGLEDNING. På torsdagskvällen hölls den första presentationen av den nya strategin för Borgå stift på Evangeliskt center i Vasa. Men biskop Bo-Göran Åstrand påpekade genast i inledningen att det inte är en strategi i traditionell mening arbetsgruppen tagit fram. 9.1.2025 kl. 22:02

ekonomi. Jonathan och Aron Vik från Åland har startat Sackaiosfonden – ett projekt som förenar ekonomi och tro. De vill bidra till kristen verksamhet och inspirera andra, samtidigt som de utforskar vad det innebär att tjäna Gud i sina framtida karriärer. 8.1.2025 kl. 18:32

SÅNG. Huvudgästen vid kantorsdagar i Vasa i februari är den skotske prästen och psalmskaparen John L Bell, känd för de så kallade Iona-sångerna. Inför detta slår jag upp hans bok The Singing Thing – a case for congregational song. Frågan är: Varför sjunger vi? Bokens innehållsförteckning är ett svar i 10 punkter på denna fråga: 28.1.2025 kl. 11:06

KYRKOMÖTET. Tre av fyra lekmannaombud från Borgå stift är nya i kyrkomötet. Präströster efter tisdagens kyrkomötesval är borta – i posten – och valnämnden fick avbryta rösträkningen. 14.2.2024 kl. 18:44

KYRKOMÖTET. Expresspost från Åland var inte tillräckligt för att trygga valprocessen. De 22 röster som är borta avgör vem som blir prästombud i kyrkomötet. 15.2.2024 kl. 12:41

KYRKOMÖTET. Kvasten gick i kyrkomötet. Många av de sittande ombuden blev inte omvalda. Närmare två tredjedelar av plenisalen är nytt folk. Fortfarande finns inte kvalificerad majoritet i frågan om samkönade äktenskap 15.2.2024 kl. 12:14

fastan. Före påsken kommer en fyrtio dagar lång fasta. Den här tiden är en möjlighet att lämna bort och skala av för att hitta fokus inför påsken. 13.2.2024 kl. 14:19

PERSONEN. Han har varit lärare i engelska i fyra olika länder och lärt sig språket i tre av dem. Alasdair Pollock kom till Jakobstad för snart trettio år sedan. Språket, musiken, årstiderna, havet, skogen och människorna fick honom att stanna. – Jag har fått mycket mer än jag gett, säger han. 9.2.2024 kl. 09:58