På julen, och helst annars också, vill vi att barnen ska vara som i Stockmanns julreklamer. Leende, tindrande, glittrande – och välklädda. ”Det är så härligt med barn på julen, ja det blir nog ingen riktig jul utan barnen.” Det är en sanning med modifikation. I det här huset blir det ingen riktig jul för att jag bor med ett gäng ovilliga julfirare.
Små tomtar älskar rutiner och hatar allt som rubbar dem. Baka pepparkakor kan väl vara okej, men alla julfester, julkonserter, julstigar, julutfärder, julshopping, julkyrkor, och allt annat som börjar med jul, klarar de sig glatt utan. Vad är det för fel på Nalles havregröt som vi äter varje morgon och varför har du kokat den här äckliga vita risgrynsgröten i timmar? Usch!
Och visst, det är okej med rutiner och vardagsgrått. Funkar bra för mig. Men hur ska jag få förmedla något av den jul som jag själv älskar att fira och pynta och vänta på när ingen vill vara med? Hur byter man ut Mamma Mu mot Julen i Bullerbyn utan att alla gråter? Jag tror att jag firar en privatjul under granen i år. Den som vill ha klappar får vara med.