Men var blev folket?

11.12.2014
Det är inte så lite paradoxalt. Turerna kring äktenskapsfrågan visar ju att folk verkligen bryr sig om det som sker i vår kyrka. Dörrarna går som på en bättre saloon: somliga springer ut, upprörda över de beslut som fattats, medan andra springer in tillbaka, lika upprörda. Och paradoxen? Att man sedan inte alls verkar bry sig när det gäller att välja förtroendevalda. Röstningsaktiviteten i församlingsvalen var ju än en gång häpnadsväckande låg (15,5 %).

Att folk inte orkar släpa sig till valurnorna i ett EU-val kan jag ännu förstå, eftersom beslutsfattandet i Bryssel och Strasbourg onekligen känns avlägset. Men kyrkan, som ändå fortfarande, både bildligen och bokstavligen, står mitt i byn (låt vara numera oftast en bit ifrån). Hur kan det komma sig att de flesta inte kunde bry sig mindre?


Min egen församling i Lovisa hörde rent av till de allra sämsta i hela stiftet (10,8 %). Ännu eländigare var det i grannförsamlingen Pernå (10,6 %). Obegripligt, eftersom vi ändå talar om orter där gemenskapen fortfarande är stark.

En bidragande orsak var utan tvekan att lokaltidningen i förväg nästan helt mörkade valet, och de flesta därför inte hade en aning om vilka som var kandidater, än mindre vad de stod för. Men också från församlingens sida var engagemanget noll. Det var som om man egentligen inte alls ville engagera någon utanför den innersta kretsen, dvs. de få som redan är aktiva och engagerade. Så är det ju också på många andra håll, ibland med sämjoval som resultat. Ofta rena eufemismen för antingen slapphet eller inkrökthet.


Med den dukningen blir valdeltagandet självfallet därefter. Men det leder ofelbart också till en lika ohanterlig som olustig situation för en kyrka som åtminstone till namnet representerar, om inte hela folket så åtminstone de allra flesta. För det kan ju inte vara så att den stora majoriteten snällt nöjer sig med att betala sin kyrkoskatt, och får den service den ibland behöver – men överlåter allt beslutsfattande åt en liten minoritet, som dessutom i många viktiga frågor har en helt annan åsikt än man själv? Klyftan mellan kyrkans förtroendevalda och den tysta majoriteten passiva församlingsmedlemmar är ju redan besvärande djup.

Att valdeltagandet bland de yngsta var ännu lägre (6.1 % i hela landet, och i min egen församling noll procent) är mindre bekymmersamt. Må vara att jag förstår ambitionen bakom sänkningen av rösträttsåldern till 16 år, det vill säga att konfirmationen sedan gammalt varit den ritual då man blir upptagen som vuxen i församlingen, och får nattvarden, och att församlingarna självfallet gör vad de kan för att fånga upp de årskullar som konfirmerats. Men såväl gjorda undersökningar som min egen erfarenhet visar entydigt att ungdomarna själva inte är intresserade. Och det är väl egentligen ganska klokt, eftersom förtroendemannarollen onekligen förutsätter ett visst mått av livserfarenhet och kunskap.


Men vi vuxna? Är det faktiskt bara könen i sänghalmen som intresserar?

Thomas Rosenberg
Kjerstin Sikström vill vara aktiv – därför har hon fortfarande sångelever och dirigerar en kör.

sorg. Med sin sista, stora kärlek Jocke Hansson fick hon bara fem gemensamma år. – Jag har varit arg på Gud och frågat mig varför det här skulle hända mig. Men idag är jag tacksam – hellre fem år än inget alls, säger Kjerstin Sikström. 5.7.2024 kl. 11:32

KYRKANS SAMTALSTJÄNST. Det hjälper att prata. De som svarar har tystnadsplikt och du får vara anonym. Tjänsten erbjuder stöd och någon som lyssnar också under sommaren. 5.7.2024 kl. 16:55
Bibelstudium och existentiellt samtal i gröngräset i Taizé.

ÅLANDS UNGA KYRKA. Trots de spartanska omständigheterna blev ungdomarnas resa till Taizé i Frankrike en upplevelse de aldrig kommer att glömma. Det var gemenskap, tusenskönor och fåglars glädjesång dygnet runt. 1.7.2024 kl. 16:32
Laura Kota-aho och Mia Bäck har en del läger i bagaget, men än har ingen av dem tröttnat.

konfirmandarbete. Åbo svenska församling svängde på hela skriba-konceptet. Under en solig eftermiddag på ön Kakskerta berättar kyrkoherde Mia Bäck varför. 28.6.2024 kl. 15:17
Anita Höglund bodde länge på Bertahemmet i Helsingfors.

Nekrolog. Anita Höglund, omtyckt krönikör och tidigare redaktör vid Kyrkpressens föregångare Församlingbladet, har dött. 25.6.2024 kl. 10:44
Sley och Kansanlähetys lovar att "inte befrämja" ryska prästvigningar

INGERMANLANDS KYRKA. Missionsorganisationerna har svarat på biskopsmötets frågor om prästvigningarna i Sankt Petersburg. Den ena av dem utmanar biskoparna om hur man tillämpar och tolkar ett missionsavtal. 10.6.2024 kl. 15:50

lekholmen. Nora Sønnerstad är hjälpledare vid Johannes församlings skriftskolläger för tredje sommaren. Hon kommer också att jobba som holmungdomsledare med den öppna verksamheten. Bara tanken att vara på Lekis halva sommaren och kalla det för mitt sommarjobb är ganska ”win-win". 29.5.2024 kl. 20:32
Nya ungdomssakkunniga Christer Romberg är också musikartist.

ungdomsarbete. TV-talang blir ny sakkunnig för ungdomsfrågor vid kyrkans svenska central. Han får bland annat ansvar för UK - Ungdomens kyrkodagar 6.6.2024 kl. 12:00
Det kan räcka flera år innan det blir kyrkoherdeinstallation i Petrus församling.

BESVÄR. Två medlemmar i Petrus församlings församlingsråd har lämnat in ett så kallat kyrkobesvär till Helsingfors förvaltningsdomstol över domkapitlets beslut att välja Pia Kummel-Myrskog till kyrkoherde i Petrus församling. 5.6.2024 kl. 21:13
Ungdomsfoto på Yvonne ”Vonna” Terlinden. Hon installerades i slutet av maj som kyrkoherde i Karis-Pojo svenska församling.

ETT GOTT RÅD. Om Yvonne Terlinden fick en pratstund med sitt yngre jag skulle hon diskutera sin rastlöshet och sin perfektionism. 6.6.2024 kl. 08:00
Lina Forsblom, här med hunden Lewis, har överlevt två livshotande sjukdomar.

Personligt. Som barn drabbades Lina Forsblom av leukemi och räddades till livet av en ryggmärgstransplantation. 23 år senare höll hon på att dö av blodförgiftning. – Jag tror inte det var Guds vilja att jag skulle bli sjuk. Men Gud kan använda sjukdomarna, bara jag låter mig bli använd, säger hon. 5.6.2024 kl. 10:18
Närheten till kyrkan förblir viktig.

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan behöver se över sitt nätverk av församlingar. Omkring 40 av dem överlever inte årtiondet ekonomiskt. 5.6.2024 kl. 10:00
"För att bevara hoppet: möt din egen skuld och välj handling. Påminn dig själv och andra om att det finns hopp så länge vi agerar, för det finns det! Och hopp är en kollektiv kraft."

KLIMATKRISEN. KP-redaktören Rebecca Pettersson bevittnar en soluppgång hon aldrig borde ha sett. Det blir början till en ekologisk skuldspiral, och jakten på ett hopp som håller. 4.6.2024 kl. 09:46

SAMKÖNADE PAR. Jenny Jansson var delegat vid Metodistkyrkans generalkonferens när samfundet fattade beslut om att godkänna samkönade vigslar. 3.6.2024 kl. 20:28
– En annan kyrkas präster skaper en bild av vår kyrka, klagar ärkebiskop Tapio Luoma.

INGERMANLANDS KYRKA. Den ingermanländska kyrkans präster skapar förvirring bland kyrkfolket, säger ärkebiskop Tapio Luoma. I vems mässa går man, till vilken kyrka blir ens barn döpt? 3.6.2024 kl. 10:00

Stiftsfullmäktige var oenigt om personval från de olika "partierna"

STIFTSFULLMÄKTIGE. Anita Ismark fortsätter leda stiftsfullmäktige. Missnöje med att den konservativare kandidatlistan blev illa representerad i personvalen. 30.5.2024 kl. 18:45
Anna Finell har deltagit i Kyrkans Ungdoms sommarläger cirka 35 gånger.

SOMMARLÄGER. – Arrangörerna får akta sig, för jag tror det kommer mer folk i år än ifjol då de som avvaktade får höra att lägret funkar bra i Nykarleby också, tror Anna Finell. 29.5.2024 kl. 20:04

sverige. I Arjeplog i Norrbotten i Sverige har det varit tradition att hålla högstadiets avslutning i kyrkan. Under pandemin föll den traditionen bort och skolan började fira avslutning i klassrummet i stället. 29.5.2024 kl. 19:38

Kolumn. Jag stiger ut genom den lilla dörröppningen på båten, sätter min fot på bryggan. Den gungar i de skvalpande vågorna, träet knarrar. Vidare, upp mot ön. Solen gassar, den säregna doften av träd blandat med grus möter mig. 29.5.2024 kl. 20:25
Då man ännu för tio år sedan öppet kunde arrangera kristna samlingar och samla tusentals åhörare, har tonen mot de kristna nu skärpts i Indien.

Analys. I Indien har det hinduistiska religionsprogrammet ghar whapsi lett att förtrycket av landets över 100 miljoner kristna ökar, skriver Torsten Sandell i en analys. Han hade en unik möjlighet i februari att besöka den underjordiska kyrkan i Uttar Pradesh. 27.5.2024 kl. 10:51