Svalkar mig i cederns skugga

13.11.2014
I Paris finns ett träd som jag gärna besöker. Besöka är nog fel ord, man besöker inte träd. Jag tycker helt enkelt om att vara i dess närhet och omslutas av dess skugga. Trädet finns i en trädgård i Paris centrum, Jardin des Plantes. Trädet, en ceder som är en gåva från Libanon, planterades där år 1734. De gånger jag står vid trädet uppfylls jag av högtidlighet och anar något jag inte riktigt förstår. Cedern är inte lastgammal, men den kommer från en nation vars symbol den varit mer än tusen år.
Om cedern kan vi läsa i Bibeln i olika sammanhang. Salomos tempel byggdes delvis av cederträ. Det ger nästan en känsla av helighet där jag står under grenarna. I min inre värld föreställer jag mig att cederns rottrådar bildar ett skyddsnät kring jorden tillsammans med världens alla andra träd. Också med den anspråkslösa strandbjörken uppe i högan Nord som sett mina förfäder ro i egenhändigt byggda båtar från Kronoby till Jakobstad.

För några år sedan firade jag kvinnornas böndag i en maronitkyrka (en libanesisk katolsk kyrka). Våra afrikanska systrar var försenade, vi västerlänningar och de libanesiska kvinnorna satt i den vackra kyrkan och väntade. Plötsligt började en kvinna sjunga. Det var den vackraste och mest berörande sång jag någonsin hört, även om jag inte förstod ett ord. Heligheten var påtagbar. Efter samlingen frågade jag en kvinna vilket språk kvinnan sjungit på, jag hörde att det inte var arabiska. Hon sjöng på arameiska, Jesus eget språk. I kyrkan med kvinnor av olika slag och med olika kultur kom Jesus nära genom kvinnan som sjöng på Hans språk. Upplevelsen berörde mig djupt och än en gång anade jag den världsvida samhörigheten, även om jag inte nu heller till fullo förstod vad jag upplevde. I hemkyrkan har jag inte ännu upplevt något liknande – men så väntar vi sällan på systrar eller bröder här. Alla kommer i god tid. Kanske vi missar en och annan upplevelse genom vår punktlighet.

I mörka november är det gott att tänka på cedern från Libanon och den arameiska sången. När våra tidningsspalter fylls av den ena (tröstlösa) kyrko- och lärodebatten efter den andra, föredrar jag att påminna mig själv om att vi människor hör ihop vare sig vi kommer från en urgammal kristen tradition eller en något yngre sådan. I tanken svalkar jag mig i cederns skugga och ber om vishet att leva så att väven av gemenskap blir starkare både i min närmiljö och kring hela vår jord.
Ann-Katrin Store

Personligt. För omkring tio år sedan lärde Mikael Ahlskog känna några män som förändrade hans liv. På gott, och på ont. 29.10.2024 kl. 17:32

Personligt. Tuomas Enbuske är programledare, poddvärd, journalist, kändis – och numera också kristen. Han tror på arvsynd och på nåd. – Ju mindre vi stressar över att göra någonting gott, desto lättare är det att vara god. 28.10.2024 kl. 18:34

KYRKA OCH POLITIK. Tala med statsministern. Sitt med riksdagsgrupperna. Mejla ministerns medarbetare. Deala med ministeriet. Strategierna är många när kyrkan och relaterade organisationer lobbar för sina intressen. 28.10.2024 kl. 14:00

UTNÄMNING. Kyrkoherden i Jakobstads svenska församling Jockum Krokfors blir ny verksamhetsledare för Martyrkyrkans Vänner från och med den 1 april nästa år. 25.10.2024 kl. 16:34

KARRIÄRSBYTE. Efter tolv år som kantor i Korsholm bytte Susanne Westerlund inriktning och utbildade sig till florist. – Musiken har jag inte lämnat, jag har bara kompletterat mitt kreativa språk, säger hon. 21.10.2024 kl. 16:48

ETT GOTT RÅD. – Varje år har det blivit lite lättare att leva. Jag önskar att jag hade varit snällare mot mig själv som ung, säger Anne Hietanen. 16.10.2024 kl. 10:00

Personligt. Hon har levt i nästan 45 år ”med Herren”. Vad har Nina Åström under åren lärt sig om trons kringelikrokar och gropar? KP mötte henne och diskuterade viktiga ord som tillit, kärlek, rättvisa och nåd – och varför Jesus är hennes allt. 15.10.2024 kl. 10:00

KYRKOR I USA. I USA väntas kyrkorna spela en roll i det amerikanska presidentvalet. Men Amerika sekulariseras också, och effekten kan bli mindre än väntat. Och för många har andligheten blir mera politisk. 14.10.2024 kl. 13:00

Jubileum. Kvinnliga teologer rf har firat sitt 90-årsjubileum. – Föreningen behövs absolut fortfarande, säger styrelsemedlem Eva Ahl-Waris. 9.10.2024 kl. 13:30

MISSIONSFÄLTET. Ända sedan hon var barn har Natalie Björkstrand haft en kallelse till missionsfältet. I sommar stärktes kallelsen under ett besök till missionsfältet i Kenya. 9.10.2024 kl. 11:42

betraktat. Kanske kan vi, på samma sätt som den lame mannens vänner, bära fram oss själva och varandra inför Gud? 6.10.2024 kl. 14:06

POLARISERING. Att tycka om människor som delar våra värderingar är naturligt, och det kan vara riktigt bra för samhället! Men om vi börjar tycka allt mer illa om ”de andra”, de som inte är, eller tycker, som oss. Då polariseras vi. Forskarnas råd för att inte bli så svartvit: umgås med någon som inte tycker som du. Ni behöver inte omvända varandra. 4.10.2024 kl. 20:22

Personligt. När Tove Uvemo Söderbäck var tonåring hade hon inte tid att bli konfirmerad. När hon senare i livet tog tag i saken förändrade det hennes livsbana. Nu studerar hon för att bli diakon. 3.10.2024 kl. 13:53

kallelse. När Fanny Sjölind var föräldraledig för tre år sedan insåg hon vad hennes kallelse var: Att kombinera tron och sången. – Och att följa Guds vilja i det vardagliga och att använda de gåvor jag fått. 2.10.2024 kl. 19:28

PANIKÅNGEST. Han vet precis när det började. Han var 23 år och det var några dagar efter att han och hustrun Maria gift sig. De skulle äta middag vid en restaurang vid Replotbron. 1.10.2024 kl. 21:36

Personligt. Kocken Mattias Åhman är en tävlingsmänniska. Vad han än gör strävar han efter att bli bra på det. Nu satsar han på att fortsätta bygga upp restaurang Hejm som fått öppna igen. 4.6.2020 kl. 11:11

Depression. För känslig, för högljudd, för hudlös. Efter flera svåra depressioner har Heidi Finnilä lärt sig att se på sig själv med nåd. – Jag skäms inte för att jag är en liten ömklig varelse, inte tuffare än så här. 3.6.2020 kl. 15:08

mission. Om Gud vill och flygen går återvänder Chamilla och Kristian Sjöbacka till Kenya så snart de kan. ”Får man trivas så här bra på missionsfältet?” har de ibland frågat sig. Landet och arbetet har förändrats sedan de första gången åkte ut som missionärer. 4.6.2020 kl. 09:19

mathjälp. Coronaepidemin har lett till ett ökat behov av mathjälp. De som ordnar matutdelning försöker möta behovet, samtidigt som de fått lägga om verksamheten. 2.6.2020 kl. 15:51

Coronapandemin. Tillsvidare ska man undvika körsång, rekommenderar biskoparna. 2.6.2020 kl. 14:23