Den 23 november går fristen ut för medborgarinitiativet om vårdpersonals rätt att vägra medverka till aborter. Initiativtagarna söker en lösning som liknar den norska modellen. Där har vårdpersonalen en samvetsklausul för aborter. Samma krav har höjts i Sverige, efter ett uppmärksammat fall i Jönköping där en barnmorska väckte åtal för att hon ansåg sig ha diskriminerats därför att hon vägrar utföra aborter. Debatten i Sverige förs fortfarande och argumenten är många och tvära, både bland vårdpersonal och utanför sjukhusväggarna.
Insamlingen av namn i Finland har nu några dagar kvar att få in de nästan tjugo tusen namn som fattas för att det ska behandlas som ett medborgarinitiativ i riksdagen. För dem som driver frågan handlar det om en rättighet för personalen. I debatten har det påpekats att bland andra journalister har rätt att vägra åta sig uppdrag som strider mot deras övertygelse.
Vad man än anser borde det vara uppenbart att det finns svåra etiska frågor inom vården. De har accentuerats i samhällen där individens rättigheter och integritet blivit allt mer betonade. Samtidigt har det också kommit till nya etiska dilemman, som bland annat bottnar i globalisering, migration och mångkulturalitet. Det gäller till exempel omskärelse, där det handlar om att vårdpersonal ställs inför önskade ingrepp som inte är medicinskt motiverade. Samtidigt vet varje läkare att ingreppen antagligen görs ändå, möjligen av någon som inte har medicinsk utbildning, vilket kan få ödesdigra följder för patienten.
Frågan om samvetsklausul är betydligt större än abortfrågan.Vilken medicinsk vård har patienten rätt till - och läkaren skyldighet att ge – i livets slutskede? Hur är det med papperslösas rätt till vård - är inte människovärdet i sig garant nog för att få hjälp, fastän staten vägrar betala? Många av frågorna handlar i slutändan om att någon sätter ramarna för vem som är värd att leva. Ett värde som också alltid handlar om pengar.
Det enskilda samvetets ställning i vården behöver preciseras och därför är diskussionen om personalens samvetsklausul befogad och välkommen. Det är synd om den diskussionen stupar på antalet underskrifter i just det här initiativet.
Att det är bokstaven som styr är bara halva sanningen redan nu. En läkares inre övertygelse om rätt och fel finns med dagligen, i vårdbesluten, i prioriteringen av behandligen, påpekar en rikssvensk debattör och läkare.
Och vem vill väl lägga sitt hjärta och sin tillit i händerna på en blint bokstavslydande vårdare i den situation då man är mest utsatt och svag.