Det filosofen, matematikern och historikern Russell avsåg är insikten att ju mer man lär sig om något, desto mer förstår man hur lite man vet. Att det gäller för Russells forskningsområden är lätt att inse, men också till synes små vardagliga företeelser är ofta mer komplexa än de ser ut på ytan. Lägg till en gnutta illvilja och en aning stolthet och det är lätt att förstå att sakdiskussioner kan bli allt annat än sakliga. Då är det också lätt att få saker att handla om något de egentligen inte handlar om.
Antje Jackelén beklagade sig i förra numret av Kyrkpressen över att det inte, på grund av journalisternas bristande kunskap, tycks gå att få till stånd en meningsfull diskussion om kyrkan i medierna. – Det är svårt att tala om subtraktion med någon som inte vet vad addition är, konstaterar ärkebiskop Jackelén.
Naturligtvis ska de enorma folkkyrkorna med sin byråkratiska organisation och sitt beroende av skattemedel granskas. Noggrant, av både journalister och lekmän, utan att de stryks medhårs. Men vore det inte fint ändå om de som bara vet lite inte var så tvärsäkra och om de som vet mer inte var så tysta?