Bara de riktiga orden tål slitage

23.10.2014
Tron är oändligt svår att tala om. Den är en utmaning lika stor som när vi försöker tala om kärleken. Det är lätt hänt att det blir floskler och pannkaka av alltsammans. Hur ska man kunna beskriva något som har en så stor betydelse för en?

Om utmaningen är stor på det individuella planet så är den närmast gigantisk i det drama som kallas gudstjänst. Där ska en grupp människor tillsammans förenas i en cirka en timme lång ordkavalkad, där deltagarna ska verbalisera hela spektret av tro: tillbedjan, nödrop, ånger, tacksamhet och undervisning.


I Sverige pågår som bäst en hett omdiskuterad förnyelse av kyrkohandboken. Den boken innehåller mässans alla delar, böner, växelläsningar och andra talade eller sjungna texter.


Den pågående förnyelsen och det förslag som har prövats i församlingarna det senaste året sattes under lupp i den teologiska facktidskriften Årsbok för svenskt gudstjänstliv. Bland artiklarna finns lingvisten Eva Hættner Aurelius analys av den svenska som har använts i förnyelsen. Den är intressant, därför att språket så tydligt också visar vilka strömningar som rör sig i både det allmänna och teologiska tänkandet. Det röjer bättre än något annat vilka begrepp som på något sätt blivit obekväma. Men försöken att skyla över dem är ibland ännu värre än ursprungsbegreppen, något som Hættner Aurelius avslöjar med obarmhärtig skärpa. Hennes text är intressant inte bara som analys av det svenska handboksarbetet, den gäller också det språk vi använder i våra kyrkor.

Sitt personliga recept för ett liturgiskt språk ger hon också. Det ska enligt henne vara slitstarkt, klart, idiomatiskt och skönt.


Viktigast av alla är ändå det första kriteriet, ett krav hon väljer att uttrycka elegant med Hjalmar Gullbergs formulering:

”Bara de riktiga orden/orden med krona och fågelsång har en skugga som träden.”

Ibland kan det hända att de riktigaste orden faktiskt råkar vara de där man så tappert försöker undvika. Som ordet ”synd” till exempel. I sin analys går språkvetaren rätt ampert åt vissa böner där det hon kallar ”nebulösa uttryck”, det vill säga vaga eller svårbegripliga formuleringar, plockas in därför att man darrar på manschetten.


Och inte alltför överraskande platsar ordet ”synd” just där. Särskilt barskt går hon åt handboksförslagets fäbless för ”brustenhet”. I bönen om förlåtelse ber man om förlåtelse för det man har brustit mot Gud, skapelsen och medmänniskorna. ”Man kan inte brista mot någon, däremot bryta mot någon/något”, dundrar Hættner Aurelius. Hennes slutsats är att författarna helt enkelt är rädda för att antyda förbrytelse, synd eller andra svåra ord.

Det svåra kan ändå vara det rätta. För visst bryter vi mot det vi ville, och mot dem vi vill väl. Och det skaver illa i oss. Skönast är om det kan nämnas och lämnas i bönen, rakt upp och ner bara. För att citera Martin Luther som ansåg: ”Kort ska man bedja, men ofta och starkt.”

May Wikström

SOMMARLÄGER. – Att vara tillsammans handlar om ett grundbehov som vi alla bär på, säger Matti Aspvik, verksamhetsledare för förbundet Kyrkans Ungdom. 27.7.2024 kl. 20:50
Fredrik Kass är kyrkoherde i Kvevlax församling.

Kolumn. Som barn minns jag att det var roligt när någon hade ordnat skattjakt för en. Det kunde vara i skolan, på någon födelsedagsfest eller i juniorerna. Man fick en karta i handen, några uppgifter att tänka på och sedan ut för att leta. 20.7.2024 kl. 11:55
Jona Granlund  i Grankulla jobbar med alla åldrar, också med barn och unga.

PRÄSTER. Över 400 gudstjänster, dop, vigslar och begravningar på ett år – det kan tre präster i en medelstor finlandssvensk församling få dela på. Prästernas arbetsmängd varierar stort från församling till församling, visar Kyrkpressens granskning. 15.7.2024 kl. 10:00
För 25 år sedan uppträdde Birthe Wingren, Sören Lillkung och Riko Eklundh och Henrik Wikström i Nötö kyrka. Samma kvartett är med i år.

SOMMARSÅNG. För 25 år fick skådespelaren Riko Eklundh en idé om göra en sommarkonsert i Nötö kyrka i Nagu skärgård. Idén förverkligades och konserten blev en succé. I år firar Sommarsång jubileum med två konserter. 16.7.2024 kl. 18:41
Värmländsk folkkyrklighet är ÅA-professor Cecilia Nahnfeldts avstamp i livet.

PRAKTISK TEOLOGI. Cecilia Nahnfeldt är professor i praktisk teologi vid Åbo Akademi. Hon har fördjupat sig i tanken om att kallelse är någonting som kommer utifrån, mer än inifrån. Och hon ser att det finns en förväntan på kyrkan, 12.7.2024 kl. 10:00

tro. Jag känner djup trygghet i tanken att längta efter Gud och hans rike. Kanske är det också att tro? 11.7.2024 kl. 16:24
Minna Kukkonen-
Karlander jobbar i dag i en chefsposition på CMI:s Asien-team. Tidigare i sin karriär var hon rådgivare till Martti Ahtisaari.

FREDSARBETE. Att arbeta för fred är ett komplext jobb anno 2024. Men om man dummar ner det lite kanske man kunde säga att principerna är ungefär desamma som i en parrelation – om man vill nå fred gäller det att lägga egot åt sidan, spela med öppna kort och försöka förstå den andra parten. Minna Kukkonen-Karlander, elev till Martti Ahtisaari, öppnar upp om arbetet för fred i en tid av polarisering. 11.7.2024 kl. 18:11
När Gud reste Stefan Myrskog ur mörkret fick han en levande tro.

Personligt. Då mörka moln samlat sig över Stefan Myrskog och han funderade om livet var värt att leva utmanade han Gud: Jag ger dig en termin. 8.7.2024 kl. 17:44
Mycket sägs om Israel med gamla judeklichéer, anser André Swanström.

antisemitism. Kritisera Israel är okej. Men nidbilder och grumliga anspelningar om judar av bara farten är inte det, anser ÅA-docenten André Swanström. 8.7.2024 kl. 10:00
Kjerstin Sikström vill vara aktiv – därför har hon fortfarande sångelever och dirigerar en kör.

sorg. Med sin sista, stora kärlek Jocke Hansson fick hon bara fem gemensamma år. – Jag har varit arg på Gud och frågat mig varför det här skulle hända mig. Men idag är jag tacksam – hellre fem år än inget alls, säger Kjerstin Sikström. 5.7.2024 kl. 11:32

KYRKANS SAMTALSTJÄNST. Det hjälper att prata. De som svarar har tystnadsplikt och du får vara anonym. Tjänsten erbjuder stöd och någon som lyssnar också under sommaren. 5.7.2024 kl. 16:55
Bibelstudium och existentiellt samtal i gröngräset i Taizé.

ÅLANDS UNGA KYRKA. Trots de spartanska omständigheterna blev ungdomarnas resa till Taizé i Frankrike en upplevelse de aldrig kommer att glömma. Det var gemenskap, tusenskönor och fåglars glädjesång dygnet runt. 1.7.2024 kl. 16:32
Laura Kota-aho och Mia Bäck har en del läger i bagaget, men än har ingen av dem tröttnat.

konfirmandarbete. Åbo svenska församling svängde på hela skriba-konceptet. Under en solig eftermiddag på ön Kakskerta berättar kyrkoherde Mia Bäck varför. 28.6.2024 kl. 15:17
Anita Höglund bodde länge på Bertahemmet i Helsingfors.

Nekrolog. Anita Höglund, omtyckt krönikör och tidigare redaktör vid Kyrkpressens föregångare Församlingbladet, har dött. 25.6.2024 kl. 10:44
Sley och Kansanlähetys lovar att "inte befrämja" ryska prästvigningar

INGERMANLANDS KYRKA. Missionsorganisationerna har svarat på biskopsmötets frågor om prästvigningarna i Sankt Petersburg. Den ena av dem utmanar biskoparna om hur man tillämpar och tolkar ett missionsavtal. 10.6.2024 kl. 15:50

Tre av fyra lekmannaombud är nya: Martina Harms-Aalto, Anita Ismark och Olof Widén

KYRKOMÖTET. Tre av fyra lekmannaombud från Borgå stift är nya i kyrkomötet. Präströster efter tisdagens kyrkomötesval är borta – i posten – och valnämnden fick avbryta rösträkningen. 14.2.2024 kl. 18:44

KYRKOMÖTET. Expresspost från Åland var inte tillräckligt för att trygga valprocessen. De 22 röster som är borta avgör vem som blir prästombud i kyrkomötet. 15.2.2024 kl. 12:41

KYRKOMÖTET. Kvasten gick i kyrkomötet. Många av de sittande ombuden blev inte omvalda. Närmare två tredjedelar av plenisalen är nytt folk. Fortfarande finns inte kvalificerad majoritet i frågan om samkönade äktenskap 15.2.2024 kl. 12:14
Man kan skriva ut och sätta upp kalendern på väggen eller på kylskåpet, tipsar Emelie Wikblad.

fastan. Före påsken kommer en fyrtio dagar lång fasta. Den här tiden är en möjlighet att lämna bort och skala av för att hitta fokus inför påsken. 13.2.2024 kl. 14:19
Församlingen och körerna bidrar till att Alex Pollock trivs i Jakobstad.

PERSONEN. Han har varit lärare i engelska i fyra olika länder och lärt sig språket i tre av dem. Alasdair Pollock kom till Jakobstad för snart trettio år sedan. Språket, musiken, årstiderna, havet, skogen och människorna fick honom att stanna. – Jag har fått mycket mer än jag gett, säger han. 9.2.2024 kl. 09:58