Brokigare än så här har kandidatskaran knappast varit någonsin tidigare i sin inställning och relation till den evangelisk-lutherska folkkyrkan: kulturminister Paavo Arhinmäki hör inte till kyrkan och har lämnat över kyrkofrågorna i ministerportföljen till kollegan Päivi Räsänen. Eva Biaudet gör det inte heller, liksom inte Pekka Haavisto – som trots detta engagerat sig i Kyrkans Utlandshjälps styrelse och i intervjuer sagt att han kan överväga att skriva in sig igen om kyrkan är beredd att viga samkönade. Sari Essayah är starkt profilerad pingstvän och Timo Soini kombinerar sin sannfinländska framtoning med att som katolik bekänna sig till en ur finländsk synvinkel sett exotisk religiös minoritet. Lutheranerna Paavo Lipponen och Sauli Niinistö kan beskrivas som traditionalister och försiktigt eller rentav klart positiva i sitt förhållande till kyrkan. Bägge är beredda att tillönska medborgarna Guds välsignelse i sina nyårstal, i samma tradition som president Martti Ahtisaari. Paavo Väyrynen tvekar däremot och tycker att det känns som en amerikansk och främmande sed.
Ur trosperspektiv är det också intressant att se hur det mediala intresset för kandidaternas livssyn och tro, ja rentav kunskap om tro, har förändrats på ett par decennier. I slutskedet av presidentvalet 1994 trasslade kandidaten Elisabeth Rehn in sig i svaret på huruvida hon tror på Gud och gav sig in i en polemik om Jesus historicitet. Det ledde till en häftig diskussion, inte i minst i religiösa forum, och en del bedömare menade att den Jesusdebatten i slutspurten kostade henne många röster.
Hur ser man 2012 på frågan som (kanske) var värd ett presidentämbete i början på 90-talet?
Den raka frågan om tro på Gud lyser faktiskt med sin frånvaro i flera av valmaskinerna. Statliga YLE bedömer den inte som tillräckligt intressant för väljarnas räkning, inte heller i Hufvudstadsbladets valtest har den klassats som relevant nog. Däremot bränns den av i kvällstidningen Iltalehti.
”Tror du på gud?” är trots allt enligt en hel del vanliga finländare forfarande intressant när det gäller landets president. För en del är frågan rentav viktig. Bland de svenska lokaltidningarna slår den igenom också i Österbottens Tidnings valpanel. En av deltagarna, en kvinna på 20 år, anser att det är viktigt med en troende president.
Oberoende av vad svaret på frågan är finns det ändå frågor som är ännu viktigare. De frågorna gäller presidentens förmåga att respektera alla andras svar på samma fråga – och att själva frågeställningen fortfarande har relevans för många, också i dagens Finland.
Presidentvalet i trons färger
04.01.2012
Presidentkandidater har den grundläggande mänskliga rättigheten att innerst inne tro eller inte tro på vad de vill. Därför är det svartvitt att börja väga och mäta deras gudstro ur existentiellt perspektiv. Men utifrån sett är upplägget intressant.
May Wikström
Tre anmälde intresse för församlingspastorstjänst i Johannes församling
val. Församlingspastorstjänster tillsätts inte genom offentligt ansökningsförfarande. Domkapitlet begär församlingen om ett utlåtande om dem som anmält intresse och fattar sedan beslut om förordnandet med utlåtandet som grund. 5.8.2024 kl. 13:39
"Det handlar om tillhörighet och att jobba för någonting som är större än en själv"
SOMMARLÄGER. – Att vara tillsammans handlar om ett grundbehov som vi alla bär på, säger Matti Aspvik, verksamhetsledare för förbundet Kyrkans Ungdom. 27.7.2024 kl. 20:50
"Tron är som en skattjakt, men Gud söker oss mer än vad vi söker honom"
Kolumn. Som barn minns jag att det var roligt när någon hade ordnat skattjakt för en. Det kunde vara i skolan, på någon födelsedagsfest eller i juniorerna. Man fick en karta i handen, några uppgifter att tänka på och sedan ut för att leta. 20.7.2024 kl. 11:55
Kyrkpressen granskar: Så fördelas prästernas arbetsbörda i stiftet
PRÄSTER. Över 400 gudstjänster, dop, vigslar och begravningar på ett år – det kan tre präster i en medelstor finlandssvensk församling få dela på. Prästernas arbetsmängd varierar stort från församling till församling, visar Kyrkpressens granskning. 15.7.2024 kl. 10:00
Ursprungskvartetten återförenas på Nötö och Nagu – firar Sommarsång
SOMMARSÅNG. För 25 år fick skådespelaren Riko Eklundh en idé om göra en sommarkonsert i Nötö kyrka i Nagu skärgård. Idén förverkligades och konserten blev en succé. I år firar Sommarsång jubileum med två konserter. 16.7.2024 kl. 18:41
Teologiprofessorn: ”Det finns en förväntan på kyrkan”
PRAKTISK TEOLOGI. Cecilia Nahnfeldt är professor i praktisk teologi vid Åbo Akademi. Hon har fördjupat sig i tanken om att kallelse är någonting som kommer utifrån, mer än inifrån. Och hon ser att det finns en förväntan på kyrkan, 12.7.2024 kl. 10:00
Kyrkans mest använda ord ”tro” kan kännas svårt: Tror jag tillräckligt?
tro. Jag känner djup trygghet i tanken att längta efter Gud och hans rike. Kanske är det också att tro? 11.7.2024 kl. 16:24
Vill du vinna – eller vill du ha fred?
FREDSARBETE. Att arbeta för fred är ett komplext jobb anno 2024. Men om man dummar ner det lite kanske man kunde säga att principerna är ungefär desamma som i en parrelation – om man vill nå fred gäller det att lägga egot åt sidan, spela med öppna kort och försöka förstå den andra parten. Minna Kukkonen-Karlander, elev till Martti Ahtisaari, öppnar upp om arbetet för fred i en tid av polarisering.
11.7.2024 kl. 18:11
"När jag sträckte ut händerna och bad Gud om hjälp drog han upp mig ur träsket"
Personligt. Då mörka moln samlat sig över Stefan Myrskog och han funderade om livet var värt att leva utmanade han Gud: Jag ger dig en termin. 8.7.2024 kl. 17:44
André Swanström varnar för de förflugna orden om judar
antisemitism. Kritisera Israel är okej. Men nidbilder och grumliga anspelningar om judar av bara farten är inte det, anser ÅA-docenten André Swanström. 8.7.2024 kl. 10:00
Hon har älskat och förlorat tre män: "Jag har varit arg på Gud, men idag är jag tacksam"
sorg. Med sin sista, stora kärlek Jocke Hansson fick hon bara fem gemensamma år. – Jag har varit arg på Gud och frågat mig varför det här skulle hända mig. Men idag är jag tacksam – hellre fem år än inget alls, säger Kjerstin Sikström.
5.7.2024 kl. 11:32
Kyrkans samtalstjänsts svenska telefonjour är öppen varje kväll klockan 20–23
KYRKANS SAMTALSTJÄNST. Det hjälper att prata. De som svarar har tystnadsplikt och du får vara anonym. Tjänsten erbjuder stöd och någon som lyssnar också under sommaren. 5.7.2024 kl. 16:55
"I Taizé fick vi komma till ett sammanhang där vi verkligen fick uppleva att vi var del av något större"
ÅLANDS UNGA KYRKA. Trots de spartanska omständigheterna blev ungdomarnas resa till Taizé i Frankrike en upplevelse de aldrig kommer att glömma. Det var gemenskap, tusenskönor och fåglars glädjesång dygnet runt.
1.7.2024 kl. 16:32
De reformerade konfirmandarbetet – "Skulle aldrig byta tillbaka"
konfirmandarbete. Åbo svenska församling svängde på hela skriba-konceptet. Under en solig eftermiddag på ön Kakskerta berättar kyrkoherde Mia Bäck varför.
28.6.2024 kl. 15:17
Anita Höglund är borta
Nekrolog. Anita Höglund, omtyckt krönikör och tidigare redaktör vid Kyrkpressens föregångare Församlingbladet, har dött. 25.6.2024 kl. 10:44
Mest läst
- "Det handlar om tillhörighet och att jobba för någonting som är större än en själv"
- Tre anmälde intresse för församlingspastorstjänst i Johannes församling
- Därför slutade de här fyra som präster
- Sångarduon är ett par – de bad och fann varandra
- "Tron är som en skattjakt, men Gud söker oss mer än vad vi söker honom"
De vill se kyrkan ta ett aktivare grepp om sina skogar: "Församlingarna är okunniga och aningslösa"
KYRKANS SKOGAR. Okunnigheten om hur man ekologiskt hållbart sköter skog är stor i kyrkan, anser präst- och kantorsparet Paula och Eeva-Stiina Lönnemo. Därför vill de se mera fredning, och mera av det nya, kontinuerliga skogsbruket. 1.8.2022 kl. 12:53
Kritikern: De får bara gran och ännu mera gran
KYRKANS SKOGAR. Skogsbruksveteranen Carl-Johan Jansson i Raseborg är skeptisk till det nya kontinuerliga skogsbruket. Domkapitlet i Borgå har bett honom om argument mot den nya metoden. 1.8.2022 kl. 16:11
Sophie, 14: ”Jag är inte så religiös, men lägret har varit fantastiskt!”
konfirmation. I Borgå går 85 procent av årsklassen i Domkyrkoförsamlingens konfirmandundervisning, och Borgå "exporterar" hjälpledare. Men för allt flera konfirmander är kyrkans termer nya och främmande. Som Guds Lamm eller Kristus Frälsaren, säger lägerprästen Elefteria Apostolidou.
29.7.2022 kl. 16:00
Men vad har kyrkan ett årtionde efter konfirmationen för unga vuxna?
unga vuxna. Rebecka Stråhlman jobbar med den åldersgrupp som allra mest skriver ut sig ur kyrkan, något årtionde efter skriban. 1.8.2022 kl. 16:34
Om hjälparen inte orkar hjälpa längre
SEKUNDÄR TRAUMATISERING. Att känna empati är viktigt för dem som jobbar med att möta människor med trauma. Då de känner empatitrötthet eller har svårt att släppa tanken på klientens berättelse har dedrabbats av sekundär traumatisering.
24.7.2022 kl. 19:03
I samarbete med Kyrkans central för det svenska arbetet