Tolerans som förpliktigar

02.10.2014
Ett nyckelord för vår tid är tolerans. Inte kanske i den bemärkelsen att tiden alltid präglas av just tolerans, men vi pratar åtminstone mycket om den och verkar uppfatta den som väldigt central. Och gott så, ett sammanhang där man inte tolererar varandra blir konfliktfyllt och präglat av slitningar, så toleransmedvetenhet behövs definitivt.

Det här gäller i kanske ännu högre grad för kyrkans del. Tron har alltid kunnat tolkas och uttryckas på många olika sätt och vår kyrkas sammanhållning kan aldrig bygga på att vi är helt överens. Det måste finnas ett stort element av tolerans mellan oss för att allt ska fungera.

Letar man efter synonymer till tolerans får man exempel som tålamod, fördragsamhet och överseende. Att tolerera något är alltså inte samma sak som att acceptera, vilket har synonymer som gilla, godkänna och bejaka. Om jag accepterar ett fenomen gillar och bejakar jag det, om jag tolererar innebär det att jag har överseende med och fördrar det.

Underförstått verkar det också innebära att jag alltså kan tolerera något jag i egentligen ogillar. Det sistnämnda tycker jag ibland saknas i den tolerans som förs fram i dagens samhälle och kyrka, alltså toleransen i förhållande till det som går mot min egen åsikt.


Det finns två enkla uttryck för tolerans; dels det där jag kräver att andra visar tolerans mot mig och min gruppering, dels det där jag visar tolerans mot fenomen som jag personligen ändå inte har något desto mera emot. Ingen av de här två förpliktigar eller belastar mig desto mera. I det första fallet är det någon annan som förväntas stå för tålamodet, i det andra visar jag tålamod med något det är ganska enkelt för mig att fördra. Ingendera av de här två uttrycken kostar mig något att leva upp till.


Den tredje formen av tolerans är svårare, eftersom det innebär att jag har tålamod och fördragsamhet med något jag i grunden inte omfattar. Kanske jag till och med i värsta fall visar tolerans mot något jag tycker är fel. Jag behöver inte acceptera (gilla, bejaka) det, men jag behöver tolerera (fördra, ha tålamod med) det. Den här formen av tolerans skär sig med både tidsandan och mitt ego, men jag tror att det är just den här formen av tolerans vi behöver mer av. Både som kyrka och samhälle.

Exakt hur stor min tolerans är visas av hur långt jag visar fördragsamhet också med det som går emot min egen åsikt. En tolerans som endast omfattar åsikter som harmonierar med mina egna är egentligen inte värd namnet.


För kyrkans del borde det här inte vara så svårt. Vår grundare pratade en del om att vända andra kinden till och älska sina fiender. I det perspektivet förefaller ju att visa tålamod och fördragsamhet rätt enkelt.

Mats Björklund
Nedskärningen väckte också diskussioner i regeringen, säger Adlercreutz.

NEDSKÄRNING. Jag ser det principiella problemet, men kyrkans inkomster kommer ändå att vara märkbart större än tidigare, säger undervisnings- och kyrkominister Anders Adlercreutz om regeringens nedskärningar i finansieringen av kyrkans samhällsuppdrag. 14.8.2024 kl. 08:50
Långsamt började ljuset gå upp för David Sandström att allt inte stod rätt till med församlingen.

LIVSBERÄTTELSE. Han trodde att han var immun mot den sektliknande församlingens manipulation. – Jag trodde att jag kunde hålla mitt huvud kallt. Ändå drogs jag in i församlingen på grund av min tro och mina sårbarheter, säger David Sandström. 14.8.2024 kl. 08:00
Unga killar i 15-17-årsåldern är mycket intresserade av tro.

UNGA MÄN. De unga är mer toleranta till tro och andlighet. Få betraktar sig själva som troende, men gör de det är de allt oftare unga tonårspojkar. Det visar den nyaste Ungdomsbarometern. 13.8.2024 kl. 10:00
– En rättvisefråga som ligger framför oss, anser kanslichef Pekka Huokuna vid Kyrkostyrelsen

KYRKA OCH STAT. Saxen går i statens miljoner till kyrkan. För arbetet gör med begravningsplatser och historiska byggnader ser kyrkan plötsligt ut att få 20 miljoner mindre betalt. En rättvisefråga, anser kyrkans kanslichef Pekka Huokuna. Kyrkfolket betalar en allt större andel av gravplatser för den trejdedel av finländarna som inte hör till kyrkan. 12.8.2024 kl. 12:30
– Enbart under de senaste tjugo åren har det grundats 1,2 miljoner nya kristna församlingar i världen, säger Johanna Björkholm-Kallio.

profilen. Johanna Björkholm-Kallio är ny sakkunnig i missionsteologi vid Kyrkostyrelsen. – Mission är gränsöverskridande, säger hon. 12.8.2024 kl. 10:00
Styrelsen är mån om att Barnoas ska få en fortsättning och har inlett diskussioner med en annan rörelse om ta över teamet.

OASRÖRELSEN. Oasrörelsen i Svenskfinland föreslås läggas ner. Ett första medlemsmöte där nedläggningen behandlas ska hållas under kyrkhelgen i Karleby den 22 september och ett andra medlemsmöte senare. 9.8.2024 kl. 13:26
– Jag var också förvånad över att så många i stiftet inte kände till hela turneringen, säger lagledaren Kristian Willis.

fotboll. I slutet av augusti deltar Borgå stift för första gången med ett eget lag i den kyrkliga fotbollsturneringen Gloria Patri. Lagledare Kristian Willis säger att laget är starkt och balanserat. Bland spelarna finns en tidigare ligaspelare. 7.8.2024 kl. 19:24
För Elsa Sandås är tro och kreativitet tätt sammanvävda.

Helsingfors. – En sång som börjat som en stund mellan bara mig och Gud kan få betyda något för en annan människas vandring med Gud. 6.8.2024 kl. 12:55

val. Församlingspastorstjänster tillsätts inte genom offentligt ansökningsförfarande. Domkapitlet begär församlingen om ett utlåtande om dem som anmält intresse och fattar sedan beslut om förordnandet med utlåtandet som grund. 5.8.2024 kl. 13:39

SOMMARLÄGER. – Att vara tillsammans handlar om ett grundbehov som vi alla bär på, säger Matti Aspvik, verksamhetsledare för förbundet Kyrkans Ungdom. 27.7.2024 kl. 20:50
Fredrik Kass är kyrkoherde i Kvevlax församling.

Kolumn. Som barn minns jag att det var roligt när någon hade ordnat skattjakt för en. Det kunde vara i skolan, på någon födelsedagsfest eller i juniorerna. Man fick en karta i handen, några uppgifter att tänka på och sedan ut för att leta. 20.7.2024 kl. 11:55
Jona Granlund  i Grankulla jobbar med alla åldrar, också med barn och unga.

PRÄSTER. Över 400 gudstjänster, dop, vigslar och begravningar på ett år – det kan tre präster i en medelstor finlandssvensk församling få dela på. Prästernas arbetsmängd varierar stort från församling till församling, visar Kyrkpressens granskning. 15.7.2024 kl. 10:00
För 25 år sedan uppträdde Birthe Wingren, Sören Lillkung och Riko Eklundh och Henrik Wikström i Nötö kyrka. Samma kvartett är med i år.

SOMMARSÅNG. För 25 år fick skådespelaren Riko Eklundh en idé om göra en sommarkonsert i Nötö kyrka i Nagu skärgård. Idén förverkligades och konserten blev en succé. I år firar Sommarsång jubileum med två konserter. 16.7.2024 kl. 18:41
Värmländsk folkkyrklighet är ÅA-professor Cecilia Nahnfeldts avstamp i livet.

PRAKTISK TEOLOGI. Cecilia Nahnfeldt är professor i praktisk teologi vid Åbo Akademi. Hon har fördjupat sig i tanken om att kallelse är någonting som kommer utifrån, mer än inifrån. Och hon ser att det finns en förväntan på kyrkan, 12.7.2024 kl. 10:00

tro. Jag känner djup trygghet i tanken att längta efter Gud och hans rike. Kanske är det också att tro? 11.7.2024 kl. 16:24

kronoby. Han kom som församlingspastor till Kronoby för snart fem år sedan. I november blev Niklas Wallis kyrkoherde. Men han är ännu inte installerad. 18.1.2021 kl. 15:16

val. Den ledigförklarade kaplanstjänsten i Esbo svenska församling har sökts av hela fem personer. 13.1.2021 kl. 16:45
Andreas Elfving hoppas att de amerikanska ledarna den här gången inte ska svika, utan verkligen ta avstånd från Trumps retorik.

USA. Trump-supportrar stormade kongressbyggnaden I Washington sent igår kväll i protest mot att kongressen formellt skulle fastställa resultatet i presidentvalet. Var detta droppen som får exempelvis de evangelikala kristna att överge Trump? – För tidigt att säga, säger Anders Elfving, som i många år följt med amerikansk politik. 7.1.2021 kl. 15:55
Birgitta Sarelin skriver om Topelius psalmer som del i ett projekt för Svenska Litteratursällskapet.

psalmer. Sedan hon var den sexåriga flickan som fick gå upp och titta på orgeln efter julkyrkan har Birgitta Sarelin inte blivit mätt på musiken. 7.1.2021 kl. 10:24