Ingen ska behöva stå ut!

21.08.2014
Ingen ska behöva stå ut med det. Inte en enda. Och ändå är det alltför många finländska barn och unga som vaknar med en klump i magen, som långsamt får sina förväntningar om skolan söndermalda i ett helvete som flyttar med dem årskurs efter årskurs.

Mobbning är våld.


Den river ärr i själen hos barn, unga och föräldrar, sår som aldrig läker. En del klarar sig och lever med dem. Andra gör det inte.


Ingen, ingen borde behöva stå ut med detta.

Undervisningsminister Krista Kiurus intervju i Hufvudstadsbladet i sommar var en viktig signal. Hon beskriver mobbningen som ”ett av vårt samhälles djupaste trauman”. Den insikten är hon inte ensam om som politiker. För ett par år sedan fick hennes företrädare Henna Virkkunen presentera antimobbningprogrammet KiVa skola för europeiska kolleger. Då talade presskommunikéerna om med hur många procentenheter man lyckats få ner illamåendet i den finländska skolan. De europeiska kollegerna var intresserade. Mobbning är ett samhällsproblem på hög nivå, varje halmstrå som kan gripas grips också villigt.


Frågan blir då om KiVa bara blev ett sådant? Svenska Yles granskning av skolan (#tadetpåallvar) visade att femton procent av eleverna i Finland blir eller har blivit mobbade. Det sker också i KiVa-skolor, och kommentarer till nyheten visar att det finns bittra erfarenheter av att programmet inte alltid fungerar, utan tvärtom blir en gummistämpel. Styrkan i ett fungerande KiVa-team ska inte underskattas. Men programmet fungerar bara om det verkligen omsätts i praktiken. I farten och vanmakten över att det är så svårt att få stopp på eländet kan dialogen mellan de utsatta och skolan lätt kantra i självförsvar. I värsta fall i form av tomma cirkelresonemang, där KiVa blir ett av argumenten.

Det är inte program som slutar mobba. Det är individer. Och ibland, om det är svårt att hitta enskilda individer, är det bara så oändligt svårt att ställa någon till svars. Därför är det oftast den mobbade som betalar priset. Vanligen genom att byta skola.


Undervisningsminister Kiuru överväger en ny lag, enligt vilken mobbningen automatiskt blir polisärende. Dessutom skulle mobbaren tvingas byta skola.


Tanken är intressant och i den svarvita bemärkelsen rättvis och riktig. Men löser den smärtan? Det är inte sagt. Det kan vara oerhört svårt att hitta en klart definierad mobbare, tänk om man flyttar ”fel”? Och vilken skola utses till den som ska fungera som uppsamlingsskola för mobbare? Vem vill gå eller jobba i den?

I grunden handlar det om att inte ge upp på den plats där man är ställd. Lärare, elever och föräldrar måste stava på antimobbningsläxans grundläggande alfabet tillsammans: ingen ska behöva stå ut, ingen får blunda. Mobbning är våld.
Och att credot ”inte mitt barn” och ”inte vår skola” inte håller.

May Wikström

SOMMARLÄGER. – Att vara tillsammans handlar om ett grundbehov som vi alla bär på, säger Matti Aspvik, verksamhetsledare för förbundet Kyrkans Ungdom. 27.7.2024 kl. 20:50
Fredrik Kass är kyrkoherde i Kvevlax församling.

Kolumn. Som barn minns jag att det var roligt när någon hade ordnat skattjakt för en. Det kunde vara i skolan, på någon födelsedagsfest eller i juniorerna. Man fick en karta i handen, några uppgifter att tänka på och sedan ut för att leta. 20.7.2024 kl. 11:55
Jona Granlund  i Grankulla jobbar med alla åldrar, också med barn och unga.

PRÄSTER. Över 400 gudstjänster, dop, vigslar och begravningar på ett år – det kan tre präster i en medelstor finlandssvensk församling få dela på. Prästernas arbetsmängd varierar stort från församling till församling, visar Kyrkpressens granskning. 15.7.2024 kl. 10:00
För 25 år sedan uppträdde Birthe Wingren, Sören Lillkung och Riko Eklundh och Henrik Wikström i Nötö kyrka. Samma kvartett är med i år.

SOMMARSÅNG. För 25 år fick skådespelaren Riko Eklundh en idé om göra en sommarkonsert i Nötö kyrka i Nagu skärgård. Idén förverkligades och konserten blev en succé. I år firar Sommarsång jubileum med två konserter. 16.7.2024 kl. 18:41
Värmländsk folkkyrklighet är ÅA-professor Cecilia Nahnfeldts avstamp i livet.

PRAKTISK TEOLOGI. Cecilia Nahnfeldt är professor i praktisk teologi vid Åbo Akademi. Hon har fördjupat sig i tanken om att kallelse är någonting som kommer utifrån, mer än inifrån. Och hon ser att det finns en förväntan på kyrkan, 12.7.2024 kl. 10:00

tro. Jag känner djup trygghet i tanken att längta efter Gud och hans rike. Kanske är det också att tro? 11.7.2024 kl. 16:24
Minna Kukkonen-
Karlander jobbar i dag i en chefsposition på CMI:s Asien-team. Tidigare i sin karriär var hon rådgivare till Martti Ahtisaari.

FREDSARBETE. Att arbeta för fred är ett komplext jobb anno 2024. Men om man dummar ner det lite kanske man kunde säga att principerna är ungefär desamma som i en parrelation – om man vill nå fred gäller det att lägga egot åt sidan, spela med öppna kort och försöka förstå den andra parten. Minna Kukkonen-Karlander, elev till Martti Ahtisaari, öppnar upp om arbetet för fred i en tid av polarisering. 11.7.2024 kl. 18:11
När Gud reste Stefan Myrskog ur mörkret fick han en levande tro.

Personligt. Då mörka moln samlat sig över Stefan Myrskog och han funderade om livet var värt att leva utmanade han Gud: Jag ger dig en termin. 8.7.2024 kl. 17:44
Mycket sägs om Israel med gamla judeklichéer, anser André Swanström.

antisemitism. Kritisera Israel är okej. Men nidbilder och grumliga anspelningar om judar av bara farten är inte det, anser ÅA-docenten André Swanström. 8.7.2024 kl. 10:00
Kjerstin Sikström vill vara aktiv – därför har hon fortfarande sångelever och dirigerar en kör.

sorg. Med sin sista, stora kärlek Jocke Hansson fick hon bara fem gemensamma år. – Jag har varit arg på Gud och frågat mig varför det här skulle hända mig. Men idag är jag tacksam – hellre fem år än inget alls, säger Kjerstin Sikström. 5.7.2024 kl. 11:32

KYRKANS SAMTALSTJÄNST. Det hjälper att prata. De som svarar har tystnadsplikt och du får vara anonym. Tjänsten erbjuder stöd och någon som lyssnar också under sommaren. 5.7.2024 kl. 16:55
Bibelstudium och existentiellt samtal i gröngräset i Taizé.

ÅLANDS UNGA KYRKA. Trots de spartanska omständigheterna blev ungdomarnas resa till Taizé i Frankrike en upplevelse de aldrig kommer att glömma. Det var gemenskap, tusenskönor och fåglars glädjesång dygnet runt. 1.7.2024 kl. 16:32
Laura Kota-aho och Mia Bäck har en del läger i bagaget, men än har ingen av dem tröttnat.

konfirmandarbete. Åbo svenska församling svängde på hela skriba-konceptet. Under en solig eftermiddag på ön Kakskerta berättar kyrkoherde Mia Bäck varför. 28.6.2024 kl. 15:17
Anita Höglund bodde länge på Bertahemmet i Helsingfors.

Nekrolog. Anita Höglund, omtyckt krönikör och tidigare redaktör vid Kyrkpressens föregångare Församlingbladet, har dött. 25.6.2024 kl. 10:44
Sley och Kansanlähetys lovar att "inte befrämja" ryska prästvigningar

INGERMANLANDS KYRKA. Missionsorganisationerna har svarat på biskopsmötets frågor om prästvigningarna i Sankt Petersburg. Den ena av dem utmanar biskoparna om hur man tillämpar och tolkar ett missionsavtal. 10.6.2024 kl. 15:50

Emma Klingenbergs dröm är att berätta, sjunga – och kanske lära något vidare till andra också så småningom.

PERSONEN. Emma Klingenberg är aktuell med musikalen och monologen Katrina. – Min yrkesidentitet handlar mycket om kärleken till hantverket, berättelserna – och kärleken till sången. 5.3.2024 kl. 19:01
Hans Snellman hör till tyngre namn inom fridsföreningarna som tar avstånd från LFF-separatism.

laestadianer. Rapporten som skissar på att de laestadianska fridsföreningarna skulle ta ett större avstånd till folkkyrkan får intern kritik inom rörelsen. Kyrko- och SFP-politikern Hans Snellman tar till pennan i Kyrkpressen 1.3.2024 kl. 13:37

debatt. Läs insändaren i sin helhet här. 1.3.2024 kl. 14:06

ENKÄT. Vi på Kyrkpressen är intresserade av hur finlandssvenskar firar påsk – med liten tonvikt på den kristna delen av traditionen. Det tar 7–8 minuter att besvara frågorna. Svara gärna! 1.3.2024 kl. 11:09
Ett stenkast från tågstationen i Åbo driver ett gäng birgittinsystrar ett gästhem.

klosterliv. Om man älskar något måste man offra något. Så är det för alla, oberoende av om det är sin frihet, sin familj eller sin Gud man älskar. Det här säger birgittinnunnan och abbedissan syster Dia i Åbo. 20.2.2024 kl. 16:43