Men medan politikerna lägger pannan i djupa veck för att stimulera ekonomin pågår på flera andra håll motrörelser. Den bärande tanken i kritiken är att evig tillväxt är en omöjlighet, inte minst på grund av de begränsade resurser vårt jordklot har att erbjuda. Tillväxt måste ersättas med utveckling, menar en del av kritikerna, men teknisk utveckling kan bara i begränsad utsträckning minska de negativa följderna av tillväxten.
Problemet med diskussionen är att man liksom så ofta annars tenderar hänfalla åt förenklingar. Tillväxtkritiker framställs som välmenande men naiva hippies medan förespråkarna i sin tur lätt stämplas som rationalistika egoister. I det svårförståeliga ekonomiska maskineriet där Finland är ett försvinnande litet kugghjul är det i ärlighetens namn svårt att se andra utvägar än att tillväxten måste stimuleras. Därmed kan också kritiken mot den nuvarande tillväxtmodellen alltid avfärdas med argumentet att det inte finns något reellt alternativt. Men det är inget särskilt konstruktivt tillvägagångssätt. Inte borde heller rädslan för målkonflikterna (ett exempel: om vi konsumerar mindre kan kommunerna anställa färre lärare i grundskolan) få prägla diskussionen om hur vi i framtiden ska hushålla med våra begränsade resurser.
Också då kyrkan ska förhålla sig till nödvändigheten att sluta växa förekommer det en flora av målkonflikter: växande pensionskostnader ska täckas och kulturarv ska vårdas. Nog vore det ändå önskvärt att aktörer i kyrkan tydligare profilerar sig i tillväxtfrågan. Tillväxt i sig är det inget fel på, men vi ska kunna problematisera den enorma våg som gått genom västvärlden där den privata konsumtionen sätts före alla andra hänsyn. BNP är inget entydigt välfungerande mått på människans och samhällets välmående och även om en snabb ökning av den materiella välfärden i många utvecklingsländer är önskvärd, finns det inget entydigt samband mellan de rika ländernas konsumtion och förbättrad levnadsstandard i tredje världen. Inte kan det heller vara skäligt att de som har pengar utan begränsningar ska få förbruka jordens sinande resurser.
Den individualistiska synen på konsumtion har slagit följe med en individualistisk syn på ansvarstagande. Men det är orimligt att enorma sociala och ekologiska utmaningar ska vila på enskilda människors beslut. Vi behöver en bred diskussion i samhället, som på sikt kan mynna ut i politiska åtgärder. Kyrkan behöver ha en tydligare röst i den diskussionen.
Tillväxten vi inte vill ha
03.07.2014
Då flera europeiska länder ser ut att ha kravlat sig upp på isen ur eurokrisens iskalla vak ser Finland ännu ut att ligga och guppa i vattnet. Att få fart på ekonomin och nå tillväxt är ett måste för den nya regeringen i den verkligheten där tillväxten för tredje året i rad stampar på stället.
Christa Mickelsson
"Det handlar om tillhörighet och att jobba för någonting som är större än en själv"
SOMMARLÄGER. – Att vara tillsammans handlar om ett grundbehov som vi alla bär på, säger Matti Aspvik, verksamhetsledare för förbundet Kyrkans Ungdom. 27.7.2024 kl. 20:50
"Tron är som en skattjakt, men Gud söker oss mer än vad vi söker honom"
Kolumn. Som barn minns jag att det var roligt när någon hade ordnat skattjakt för en. Det kunde vara i skolan, på någon födelsedagsfest eller i juniorerna. Man fick en karta i handen, några uppgifter att tänka på och sedan ut för att leta. 20.7.2024 kl. 11:55
Kyrkpressen granskar: Så fördelas prästernas arbetsbörda i stiftet
PRÄSTER. Över 400 gudstjänster, dop, vigslar och begravningar på ett år – det kan tre präster i en medelstor finlandssvensk församling få dela på. Prästernas arbetsmängd varierar stort från församling till församling, visar Kyrkpressens granskning. 15.7.2024 kl. 10:00
Ursprungskvartetten återförenas på Nötö och Nagu – firar Sommarsång
SOMMARSÅNG. För 25 år fick skådespelaren Riko Eklundh en idé om göra en sommarkonsert i Nötö kyrka i Nagu skärgård. Idén förverkligades och konserten blev en succé. I år firar Sommarsång jubileum med två konserter. 16.7.2024 kl. 18:41
Teologiprofessorn: ”Det finns en förväntan på kyrkan”
PRAKTISK TEOLOGI. Cecilia Nahnfeldt är professor i praktisk teologi vid Åbo Akademi. Hon har fördjupat sig i tanken om att kallelse är någonting som kommer utifrån, mer än inifrån. Och hon ser att det finns en förväntan på kyrkan, 12.7.2024 kl. 10:00
Kyrkans mest använda ord ”tro” kan kännas svårt: Tror jag tillräckligt?
tro. Jag känner djup trygghet i tanken att längta efter Gud och hans rike. Kanske är det också att tro? 11.7.2024 kl. 16:24
Vill du vinna – eller vill du ha fred?
FREDSARBETE. Att arbeta för fred är ett komplext jobb anno 2024. Men om man dummar ner det lite kanske man kunde säga att principerna är ungefär desamma som i en parrelation – om man vill nå fred gäller det att lägga egot åt sidan, spela med öppna kort och försöka förstå den andra parten. Minna Kukkonen-Karlander, elev till Martti Ahtisaari, öppnar upp om arbetet för fred i en tid av polarisering.
11.7.2024 kl. 18:11
"När jag sträckte ut händerna och bad Gud om hjälp drog han upp mig ur träsket"
Personligt. Då mörka moln samlat sig över Stefan Myrskog och han funderade om livet var värt att leva utmanade han Gud: Jag ger dig en termin. 8.7.2024 kl. 17:44
André Swanström varnar för de förflugna orden om judar
antisemitism. Kritisera Israel är okej. Men nidbilder och grumliga anspelningar om judar av bara farten är inte det, anser ÅA-docenten André Swanström. 8.7.2024 kl. 10:00
Hon har älskat och förlorat tre män: "Jag har varit arg på Gud, men idag är jag tacksam"
sorg. Med sin sista, stora kärlek Jocke Hansson fick hon bara fem gemensamma år. – Jag har varit arg på Gud och frågat mig varför det här skulle hända mig. Men idag är jag tacksam – hellre fem år än inget alls, säger Kjerstin Sikström.
5.7.2024 kl. 11:32
Kyrkans samtalstjänsts svenska telefonjour är öppen varje kväll klockan 20–23
KYRKANS SAMTALSTJÄNST. Det hjälper att prata. De som svarar har tystnadsplikt och du får vara anonym. Tjänsten erbjuder stöd och någon som lyssnar också under sommaren. 5.7.2024 kl. 16:55
"I Taizé fick vi komma till ett sammanhang där vi verkligen fick uppleva att vi var del av något större"
ÅLANDS UNGA KYRKA. Trots de spartanska omständigheterna blev ungdomarnas resa till Taizé i Frankrike en upplevelse de aldrig kommer att glömma. Det var gemenskap, tusenskönor och fåglars glädjesång dygnet runt.
1.7.2024 kl. 16:32
De reformerade konfirmandarbetet – "Skulle aldrig byta tillbaka"
konfirmandarbete. Åbo svenska församling svängde på hela skriba-konceptet. Under en solig eftermiddag på ön Kakskerta berättar kyrkoherde Mia Bäck varför.
28.6.2024 kl. 15:17
Anita Höglund är borta
Nekrolog. Anita Höglund, omtyckt krönikör och tidigare redaktör vid Kyrkpressens föregångare Församlingbladet, har dött. 25.6.2024 kl. 10:44
Prästvigningarna i Sankt Petersburg: Sley och Kansanlähetys svarar
INGERMANLANDS KYRKA. Missionsorganisationerna har svarat på biskopsmötets frågor om prästvigningarna i Sankt Petersburg. Den ena av dem utmanar biskoparna om hur man tillämpar och tolkar ett missionsavtal. 10.6.2024 kl. 15:50
Mest läst
Många fördelar med att ge över klubban till viceordförande från kyrkoherden
MÖTESORDFÖRANDE. – Jag ser bara fördelar för kyrkoherdarna med att övergå till det här systemet, säger Martina Harms-Aalto som leder ordet i Johannes församling i Helsingfors.
30.5.2023 kl. 10:00
"Boken vidgar vår horisont, vidgar vårt hjärta och ger oss nya perspektiv och tankar"
LÄSNING. Vi lever inte längre i en galax som kretsar kring den tryckta boken. I stället strålar skärmen som vår nya sol, skriver Joel Halldorf. Revolutionen stöper om vår civilisation i grunden – hur och varför försöker han förklara i boken ”Bokens folk”.
29.5.2023 kl. 19:19
Två diakoner och en diakonissa blev vigda i Borgå domkyrka
diakoner. Biskop Bo-Göran Åstrand vigde två diakoner och en diakonissa till diakoniämbetet på pingstdagen. 28.5.2023 kl. 21:48
Mari Parkkinen nära att bli Sankt Michel-biskop redan i första valomgången
biskopar. Kyrkoherden i Imatra har varit både musikjournalist och missionär i Jerusalem. Nu kandiderar hon i en andra valomgång mot den förra fältbiskopen. 25.5.2023 kl. 17:57
Allt fler präster och kantorer känner sig utslitna i jobbet – arbetsbelastningen ökade framför allt under pandemin
MEDLEMSENKÄT. Fastän majoriteten av prästerna och kantorerna fortsättningsvis upplever att de är nöjda med sitt arbete och känner ett starkt arbetsengagemang, har välbefinnandet i arbetet minskat enligt många olika mätare. 25.5.2023 kl. 09:00
I samarbete med Kyrkans central för det svenska arbetet