Orka ett steg i taget

08.05.2014
När alla fåglar fnittrar, sjunger, kvittrar i påskglädje och en ängel har strött konfetti över vårens hagar, då är det tid att klättra upp i kyrktornet med konfirmanderna. Dels för att beundra utsikten och dels för att skriva sitt namn på en träbjälke. Jag var här! Det här är också min kyrka!

Just det här kyrktornet hör till de mest utmanande jag någonsin klättrat i. Det är förstås frivilligt. Jag frågar alltid i förväg om någon har klaustrofobi eller höjdskräck, då rekommenderar jag att man avstår.

Den första etappen är värst: en mycket smal och mycket brant stentrappa med korta inhuggna steg. Massiva stenväggar på båda sidor, låg takhöjd och inga fönster, en liten lampa högst upp. Jag besluter mig för att gå sist. Kolla att ingen blir efter eller ramlar. De ivrigaste rusar snabbt uppåt. De följande trappavsatserna är mindre klaustrofobiska, men värre höjdmässigt, man ser rakt ner genom trätrapporna.

Vi kommer alla upp med pumpande hjärtan och värkande lungor, öppnar tornluckorna och tittar ut över glittrande kyrksund och nyutslagna björkar. Så långt allt gott.

Det är sen det händer, när vi ska gå tillbaka ner. När vi ska ta de första trappstegen är det tvärstopp för en konfirmand. Golvet tycks gunga, tornet vingla. Hon andas häftigt. Kan inte ta ett steg. Kompisen försöker övertala. Det går inte.

”Gud, Gud jag klarar det inte?! Herre Gud hjälp!” Det är inte fromhetens inövade repliker utan blodigt allvar när hon kvider. Jag ser i mardrömssyn en panikattack på kommande. Också jag ber tyst med i hennes ord.

Någonstans ifrån kommer lugnet och orden till mig:

”Jag går före och backar ner för trappan så du kan se på mig hela tiden. Se mig i ansiktet, se inte neråt! ”

”Men jag klarar aldrig hela vägen ner, alla tusen trappsteg!”

”Ingen orkar ta alla trappsteg på en gång! Så är det med livet också! Bara ett steg i taget!”

Hon tvekar, försöker, ångrar sig, tar sedan det första steget. Och så börjar vår långsamma färd neråt. Ibland klarar vi flera trappsteg, ibland måste vi stanna, andas och titta på varandra en lång stund innan vi går vidare.

Vi kommer ner. Lika skakade båda två. Vi sitter en god stund i gräset, pustar och fnissar tillsammans med de andra.

Den dagen fick vi alla skriftskolans viktigaste lärdom: Man måste bara våga och orka ett steg i taget! Fäst blicken på tryggheten och inte på faran! Det finns alltid, alltid någon som går före.

(Tack snälla du för att jag fick berätta vår historia! Den allra modigaste är den som varit mest rädd!)

Katarina Gäddnäs
För Elsa Sandås är tro och kreativitet tätt sammanvävda.

HALLÅ DÄR. – En sak jag har lärt mig under de senaste åren är att det finns en rikedom i att frimodigt dela med sig av det kreativa Gud har lagt på ens hjärta. En sång som börjat som en stund mellan bara mig och Gud kan få betyda något för en annan människas vandring med Gud. 6.8.2024 kl. 12:55
Färger, penslar och papper finns att tillgå i Johannes vardagsrum varje tisdag, liksom pussel, brädspel m.m.

Helsingfors. Penslar, kritor, vattenmuggar – Johannes vardagsrum bjöd på en eftermiddag fylld av färger och former. 6.8.2024 kl. 13:05

Kolumn. Konsthistoriker och teologer har skickligt benat i de här reaktionerna förklarat referenserna och vänligt påmint oss om hur kristenheten måste ta sig an mer brännande frågor än symbolproblematik och våra egna ömma tår. 6.8.2024 kl. 13:00

val. Församlingspastorstjänster tillsätts inte genom offentligt ansökningsförfarande. Domkapitlet begär församlingen om ett utlåtande om dem som anmält intresse och fattar sedan beslut om förordnandet med utlåtandet som grund. 5.8.2024 kl. 13:39

SOMMARLÄGER. – Att vara tillsammans handlar om ett grundbehov som vi alla bär på, säger Matti Aspvik, verksamhetsledare för förbundet Kyrkans Ungdom. 27.7.2024 kl. 20:50
Fredrik Kass är kyrkoherde i Kvevlax församling.

Kolumn. Som barn minns jag att det var roligt när någon hade ordnat skattjakt för en. Det kunde vara i skolan, på någon födelsedagsfest eller i juniorerna. Man fick en karta i handen, några uppgifter att tänka på och sedan ut för att leta. 20.7.2024 kl. 11:55
Jona Granlund  i Grankulla jobbar med alla åldrar, också med barn och unga.

PRÄSTER. Över 400 gudstjänster, dop, vigslar och begravningar på ett år – det kan tre präster i en medelstor finlandssvensk församling få dela på. Prästernas arbetsmängd varierar stort från församling till församling, visar Kyrkpressens granskning. 15.7.2024 kl. 10:00
För 25 år sedan uppträdde Birthe Wingren, Sören Lillkung och Riko Eklundh och Henrik Wikström i Nötö kyrka. Samma kvartett är med i år.

SOMMARSÅNG. För 25 år fick skådespelaren Riko Eklundh en idé om göra en sommarkonsert i Nötö kyrka i Nagu skärgård. Idén förverkligades och konserten blev en succé. I år firar Sommarsång jubileum med två konserter. 16.7.2024 kl. 18:41
Värmländsk folkkyrklighet är ÅA-professor Cecilia Nahnfeldts avstamp i livet.

PRAKTISK TEOLOGI. Cecilia Nahnfeldt är professor i praktisk teologi vid Åbo Akademi. Hon har fördjupat sig i tanken om att kallelse är någonting som kommer utifrån, mer än inifrån. Och hon ser att det finns en förväntan på kyrkan, 12.7.2024 kl. 10:00

tro. Jag känner djup trygghet i tanken att längta efter Gud och hans rike. Kanske är det också att tro? 11.7.2024 kl. 16:24
Minna Kukkonen-
Karlander jobbar i dag i en chefsposition på CMI:s Asien-team. Tidigare i sin karriär var hon rådgivare till Martti Ahtisaari.

FREDSARBETE. Att arbeta för fred är ett komplext jobb anno 2024. Men om man dummar ner det lite kanske man kunde säga att principerna är ungefär desamma som i en parrelation – om man vill nå fred gäller det att lägga egot åt sidan, spela med öppna kort och försöka förstå den andra parten. Minna Kukkonen-Karlander, elev till Martti Ahtisaari, öppnar upp om arbetet för fred i en tid av polarisering. 11.7.2024 kl. 18:11
När Gud reste Stefan Myrskog ur mörkret fick han en levande tro.

Personligt. Då mörka moln samlat sig över Stefan Myrskog och han funderade om livet var värt att leva utmanade han Gud: Jag ger dig en termin. 8.7.2024 kl. 17:44
Mycket sägs om Israel med gamla judeklichéer, anser André Swanström.

antisemitism. Kritisera Israel är okej. Men nidbilder och grumliga anspelningar om judar av bara farten är inte det, anser ÅA-docenten André Swanström. 8.7.2024 kl. 10:00
Kjerstin Sikström vill vara aktiv – därför har hon fortfarande sångelever och dirigerar en kör.

sorg. Med sin sista, stora kärlek Jocke Hansson fick hon bara fem gemensamma år. – Jag har varit arg på Gud och frågat mig varför det här skulle hända mig. Men idag är jag tacksam – hellre fem år än inget alls, säger Kjerstin Sikström. 5.7.2024 kl. 11:32

KYRKANS SAMTALSTJÄNST. Det hjälper att prata. De som svarar har tystnadsplikt och du får vara anonym. Tjänsten erbjuder stöd och någon som lyssnar också under sommaren. 5.7.2024 kl. 16:55

Inbesparingar. Resultatet av omställningsförhandlingarna vid Helsingfors kyrkliga samfällighets gemensamma tjänster har klarnat. Under de kommande tre åren ska de gemensamma tjänsternas verksamhetsbidrag sänkas med 4,8 miljoner, vilket bland annat innebär att antalet årsverken minskar med 45. 9.9.2022 kl. 17:11
Kyrkornas världsråd hade bjudit in kyrkoledare från Ukraina. Ärkebiskop Jevstratij av Tjernihiv och Nizjyn i talarstolen.

KYRKORNAS VÄRLDSRÅD. Kyrkornas världsråd vände och vred i kulisserna på sina ord om kriget i Ukraina. Rådet avslutar på torsdag sin generalförsamling med över 4000 delegater i tyska Karlsruhe. 7.9.2022 kl. 15:11
Pilgrimsvandraren leds genom skog och mark. FOTO: MARTIN NÄSE

KORSNÄS. Pilgrimsleden i Österbotten tar form. I år görs den preliminära märkningen för Sankt Olavsleden. 1.9.2022 kl. 11:02
Arkivbild på en konfirmation/Arkivbild på Mikael Busck-Nielsen, församlingspastor i Johannes församling i Helsingfors.

SMÖRJELSE. Konfirmationen i Johannes församling i Helsingfors senaste söndag har väckt starka reaktioner då prästen smort konfirmanderna med krisma, det vill säga välsignad olja. Det har setts som ett främmande element i vår kyrka och smörjelsen kom som en överraskning för både konfirmander och föräldrar. 2.9.2022 kl. 17:59
Kläm inte in dig i en mall som skaver, skulle Eva Frantz vilja säga till sitt unga jag.

ETT GOTT RÅD. Eva Frantz önskar att hennes 20-åriga jag hade vågat omfamna sin excentricitet lite mer – och åka ut och ha äventyr, för att ha något att skriva om senare. 31.8.2022 kl. 20:16