Budskapet gäller fortfarande och på flera plan. Det finns en enorm marknad på den afrikanska kontinenten, inte minst när det gäller informationsteknik. Det har länder som inte dras med kolonialtidens tunga skuggor insett långt tidigare än ekonomierna i väst och norr. Indien och Kina är starka handelspartners, arabstaterna likaså. Förutom att de har hållit sig framme bättre bär de inte heller det stigma av övermakt som afrikanerna värjer sig mot när det gäller axeln väst-nord.
Den osunda pusten av loj överlägsenhet – oftast en totalt fördold sanning för dem som odlar den – dröjer tyvärr också kvar i de religiösa korridorerna. Åtminstone om man får tro afrikanerna själva.
Nyligen samlades representanter för medlemmarna i kommissionen för världsmission och evangelisation (CWME) i Ghana för att fira organets femtioårsjubileum. CWME har drygt tjugo medlemsorganisationer, bland dem sådana anknutna till Kyrkornas världsråd. Såväl katoliker, evangelikala som pingstvänner har fullvärdigt medlemskap. Man kan tänka sig att den salva som av en av talarna levererade fick festfolket att baxna. Samtidigt var den främst riktad till ett blindögt Europa, som inte sett förändringen inom organet under de fem decennier som gått.
Bredsidan kom från teologie doktor Kwabena Asamoah-Gyado som analyserade utvecklingen från 1958, när CWME kom till. Då var uppfattningen att de andliga vingårdsarbetarna kom från nord för att sprida kristendomen i syd. ”Nu har det svängt”, konstaterade Asamoah-Gyado. I dag går evangelisationen från syd till nord och kristendomens epicentrum ligger i Afrika.
Det här ses inte med blida ögon av de gamla – och i många afrikaners ögon ‑ avkristnade européerna. I den mån de har insett paradigmskiftet det vill säga. Asamoah-Gyados kritik är svidande: ”I Europa anklagas afrikanska immigranter ofta för att utgöra ett socialt problem. Samtidigt ser många av de här immigranterna sig själva tvärtemot som en räddning för kontinenten och är övertygade om att de är utsända med en mission att föra Europa tillbaka till Gud.”
Tillspetsat kunde man dra slutsatsen att de kristna från syd förvirrar och förlamar det religiösa etablissemanget med sin hängivenhet och icke-relation till det som genom århundradenas konsensus blivit politiskt korrekt och ”lagom” i religionsväg på den gamla kontinenten.
Ser man till Finland har de kristna immigranternas snarast tigits ihjäl. En stor del av dem som kommer hit är kristna. Ändå är integrationen av dem och deras tro i folkkyrkan blek, om inte rentav obefintlig. De är en kraftresurs som finns och eventuellt växer – så som brinnande tro ofta gör – innanför eller utanför de gamla kyrkornas väggar.
Nu är det tid för Afrika
15.12.2011
Afrika har ännu mycket osagt. Det trumpetades ut i populärform av latinoartisten Shakiras slagdänga This time for Africa (ung. Nu är det Afrikas tur) i samband med fotbolls-VM i fjol.
May Wikström
"Det handlar om tillhörighet och att jobba för någonting som är större än en själv"
SOMMARLÄGER. – Att vara tillsammans handlar om ett grundbehov som vi alla bär på, säger Matti Aspvik, verksamhetsledare för förbundet Kyrkans Ungdom. 27.7.2024 kl. 20:50
"Tron är som en skattjakt, men Gud söker oss mer än vad vi söker honom"
Kolumn. Som barn minns jag att det var roligt när någon hade ordnat skattjakt för en. Det kunde vara i skolan, på någon födelsedagsfest eller i juniorerna. Man fick en karta i handen, några uppgifter att tänka på och sedan ut för att leta. 20.7.2024 kl. 11:55
Kyrkpressen granskar: Så fördelas prästernas arbetsbörda i stiftet
PRÄSTER. Över 400 gudstjänster, dop, vigslar och begravningar på ett år – det kan tre präster i en medelstor finlandssvensk församling få dela på. Prästernas arbetsmängd varierar stort från församling till församling, visar Kyrkpressens granskning. 15.7.2024 kl. 10:00
Ursprungskvartetten återförenas på Nötö och Nagu – firar Sommarsång
SOMMARSÅNG. För 25 år fick skådespelaren Riko Eklundh en idé om göra en sommarkonsert i Nötö kyrka i Nagu skärgård. Idén förverkligades och konserten blev en succé. I år firar Sommarsång jubileum med två konserter. 16.7.2024 kl. 18:41
Teologiprofessorn: ”Det finns en förväntan på kyrkan”
PRAKTISK TEOLOGI. Cecilia Nahnfeldt är professor i praktisk teologi vid Åbo Akademi. Hon har fördjupat sig i tanken om att kallelse är någonting som kommer utifrån, mer än inifrån. Och hon ser att det finns en förväntan på kyrkan, 12.7.2024 kl. 10:00
Kyrkans mest använda ord ”tro” kan kännas svårt: Tror jag tillräckligt?
tro. Jag känner djup trygghet i tanken att längta efter Gud och hans rike. Kanske är det också att tro? 11.7.2024 kl. 16:24
Vill du vinna – eller vill du ha fred?
FREDSARBETE. Att arbeta för fred är ett komplext jobb anno 2024. Men om man dummar ner det lite kanske man kunde säga att principerna är ungefär desamma som i en parrelation – om man vill nå fred gäller det att lägga egot åt sidan, spela med öppna kort och försöka förstå den andra parten. Minna Kukkonen-Karlander, elev till Martti Ahtisaari, öppnar upp om arbetet för fred i en tid av polarisering.
11.7.2024 kl. 18:11
"När jag sträckte ut händerna och bad Gud om hjälp drog han upp mig ur träsket"
Personligt. Då mörka moln samlat sig över Stefan Myrskog och han funderade om livet var värt att leva utmanade han Gud: Jag ger dig en termin. 8.7.2024 kl. 17:44
André Swanström varnar för de förflugna orden om judar
antisemitism. Kritisera Israel är okej. Men nidbilder och grumliga anspelningar om judar av bara farten är inte det, anser ÅA-docenten André Swanström. 8.7.2024 kl. 10:00
Hon har älskat och förlorat tre män: "Jag har varit arg på Gud, men idag är jag tacksam"
sorg. Med sin sista, stora kärlek Jocke Hansson fick hon bara fem gemensamma år. – Jag har varit arg på Gud och frågat mig varför det här skulle hända mig. Men idag är jag tacksam – hellre fem år än inget alls, säger Kjerstin Sikström.
5.7.2024 kl. 11:32
Kyrkans samtalstjänsts svenska telefonjour är öppen varje kväll klockan 20–23
KYRKANS SAMTALSTJÄNST. Det hjälper att prata. De som svarar har tystnadsplikt och du får vara anonym. Tjänsten erbjuder stöd och någon som lyssnar också under sommaren. 5.7.2024 kl. 16:55
"I Taizé fick vi komma till ett sammanhang där vi verkligen fick uppleva att vi var del av något större"
ÅLANDS UNGA KYRKA. Trots de spartanska omständigheterna blev ungdomarnas resa till Taizé i Frankrike en upplevelse de aldrig kommer att glömma. Det var gemenskap, tusenskönor och fåglars glädjesång dygnet runt.
1.7.2024 kl. 16:32
De reformerade konfirmandarbetet – "Skulle aldrig byta tillbaka"
konfirmandarbete. Åbo svenska församling svängde på hela skriba-konceptet. Under en solig eftermiddag på ön Kakskerta berättar kyrkoherde Mia Bäck varför.
28.6.2024 kl. 15:17
Anita Höglund är borta
Nekrolog. Anita Höglund, omtyckt krönikör och tidigare redaktör vid Kyrkpressens föregångare Församlingbladet, har dött. 25.6.2024 kl. 10:44
Prästvigningarna i Sankt Petersburg: Sley och Kansanlähetys svarar
INGERMANLANDS KYRKA. Missionsorganisationerna har svarat på biskopsmötets frågor om prästvigningarna i Sankt Petersburg. Den ena av dem utmanar biskoparna om hur man tillämpar och tolkar ett missionsavtal. 10.6.2024 kl. 15:50
Mest läst
Livet går vidare efter kyrkbranden i Rautjärvi – misstänkt hittad död
kyrkbrand. Den brunna kyrkan i Rautjärvi var ett nytt andligt hem för släkter från Rautjärvi kommuns östra del – som avträddes till Sovjetunionen. 27.12.2022 kl. 13:30
"Varför skulle allt plötsligt bli perfekt, när varken vi själva eller vårt liv är det?"
BISKOPENS JULHÄLSNING. Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg. 25.12.2022 kl. 10:00
Diakonins ABC
HJÄLP. En läsare efterlyste fakta om diakoni, vilket passar fint som final på diakonins jubileumsår, och som avstamp för det nya året. Vet du vad som utmärker en diakonal församling och vilka egenskaper en diakoniarbetare inte klarar sig utan? 22.12.2022 kl. 15:13
Dick Harrison vill vara Bibelns Poirot – och han älskar julen
jesus. – Det finns både en konfirmand och en forskare här uppe, säger Lundprofessorn Dick Harrison och knackar på sitt huvud. Han vill tro och betraktar sig definitivt som en kristen. Som historiker tycker han Bibelns Jesus håller för överraskande mycket källkritik – utom kanske julevangeliet då. 22.12.2022 kl. 10:00
Fyra tips för en psykiskt hållbar jul från inre julfanatiker
JULTIPS. Som bäst blir julen värme och gemenskap. Som sämst blir den press, jämförelse och ensamhet. 22.12.2022 kl. 19:00
I samarbete med Kyrkans central för det svenska arbetet