Nu är det tid för Afrika

15.12.2011
Afrika har ännu mycket osagt. Det trumpetades ut i populärform av latinoartisten Shakiras slagdänga This time for Africa (ung. Nu är det Afrikas tur) i samband med fotbolls-VM i fjol.
Budskapet gäller fortfarande och på flera plan. Det finns en enorm marknad på den afrikanska kontinenten, inte minst när det gäller informationsteknik. Det har länder som inte dras med kolonialtidens tunga skuggor insett långt tidigare än ekonomierna i väst och norr. Indien och Kina är starka handelspartners, arabstaterna likaså. Förutom att de har hållit sig framme bättre bär de inte heller det stigma av övermakt som afrikanerna värjer sig mot när det gäller axeln väst-nord.

Den osunda pusten av loj överlägsenhet – oftast en totalt fördold sanning för dem som odlar den – dröjer tyvärr också kvar i de religiösa korridorerna. Åtminstone om man får tro afrikanerna själva.
Nyligen samlades representanter för medlemmarna i kommissionen för världsmission och evangelisation (CWME) i Ghana för att fira organets femtioårsjubileum. CWME har drygt tjugo medlemsorganisationer, bland dem sådana anknutna till Kyrkornas världsråd. Såväl katoliker, evangelikala som pingstvänner har fullvärdigt medlemskap. Man kan tänka sig att den salva som av en av talarna levererade fick festfolket att baxna. Samtidigt var den främst riktad till ett blindögt Europa, som inte sett förändringen inom organet under de fem decennier som gått.
Bredsidan kom från teologie doktor Kwabena Asamoah-Gyado som analyserade utvecklingen från 1958, när CWME kom till. Då var uppfattningen att de andliga vingårdsarbetarna kom från nord för att sprida kristendomen i syd. ”Nu har det svängt”, konstaterade Asamoah-Gyado. I dag går evangelisationen från syd till nord  och kristendomens epicentrum ligger i Afrika.

Det här ses inte med blida ögon av de gamla – och i många afrikaners ögon ‑ avkristnade européerna. I den mån de har insett paradigmskiftet det vill säga. Asamoah-Gyados kritik är svidande: ”I Europa anklagas afrikanska immigranter ofta för att utgöra ett socialt problem. Samtidigt ser många av de här immigranterna sig själva tvärtemot som en räddning för kontinenten och är övertygade om att de är utsända med en mission att föra Europa tillbaka till Gud.”

Tillspetsat kunde man dra slutsatsen att de kristna från syd förvirrar och förlamar det religiösa etablissemanget med sin hängivenhet och icke-relation till det som genom århundradenas konsensus blivit politiskt korrekt och ”lagom” i religionsväg på den gamla kontinenten.
Ser man till Finland har de kristna immigranternas snarast tigits ihjäl. En stor del av dem som kommer hit är kristna. Ändå är integrationen av dem och deras tro i folkkyrkan blek, om inte rentav obefintlig. De är en kraftresurs som finns och eventuellt växer – så som brinnande tro ofta gör – innanför eller utanför de gamla kyrkornas väggar.
May Wikström
Kjerstin Sikström vill vara aktiv – därför har hon fortfarande sångelever och dirigerar en kör.

sorg. Med sin sista, stora kärlek Jocke Hansson fick hon bara fem gemensamma år. – Jag har varit arg på Gud och frågat mig varför det här skulle hända mig. Men idag är jag tacksam – hellre fem år än inget alls, säger Kjerstin Sikström. 5.7.2024 kl. 11:32

KYRKANS SAMTALSTJÄNST. Det hjälper att prata. De som svarar har tystnadsplikt och du får vara anonym. Tjänsten erbjuder stöd och någon som lyssnar också under sommaren. 5.7.2024 kl. 16:55
Bibelstudium och existentiellt samtal i gröngräset i Taizé.

ÅLANDS UNGA KYRKA. Trots de spartanska omständigheterna blev ungdomarnas resa till Taizé i Frankrike en upplevelse de aldrig kommer att glömma. Det var gemenskap, tusenskönor och fåglars glädjesång dygnet runt. 1.7.2024 kl. 16:32
Laura Kota-aho och Mia Bäck har en del läger i bagaget, men än har ingen av dem tröttnat.

konfirmandarbete. Åbo svenska församling svängde på hela skriba-konceptet. Under en solig eftermiddag på ön Kakskerta berättar kyrkoherde Mia Bäck varför. 28.6.2024 kl. 15:17
Anita Höglund bodde länge på Bertahemmet i Helsingfors.

Nekrolog. Anita Höglund, omtyckt krönikör och tidigare redaktör vid Kyrkpressens föregångare Församlingbladet, har dött. 25.6.2024 kl. 10:44
Sley och Kansanlähetys lovar att "inte befrämja" ryska prästvigningar

INGERMANLANDS KYRKA. Missionsorganisationerna har svarat på biskopsmötets frågor om prästvigningarna i Sankt Petersburg. Den ena av dem utmanar biskoparna om hur man tillämpar och tolkar ett missionsavtal. 10.6.2024 kl. 15:50

lekholmen. Nora Sønnerstad är hjälpledare vid Johannes församlings skriftskolläger för tredje sommaren. Hon kommer också att jobba som holmungdomsledare med den öppna verksamheten. Bara tanken att vara på Lekis halva sommaren och kalla det för mitt sommarjobb är ganska ”win-win". 29.5.2024 kl. 20:32
Nya ungdomssakkunniga Christer Romberg är också musikartist.

ungdomsarbete. TV-talang blir ny sakkunnig för ungdomsfrågor vid kyrkans svenska central. Han får bland annat ansvar för UK - Ungdomens kyrkodagar 6.6.2024 kl. 12:00
Det kan räcka flera år innan det blir kyrkoherdeinstallation i Petrus församling.

BESVÄR. Två medlemmar i Petrus församlings församlingsråd har lämnat in ett så kallat kyrkobesvär till Helsingfors förvaltningsdomstol över domkapitlets beslut att välja Pia Kummel-Myrskog till kyrkoherde i Petrus församling. 5.6.2024 kl. 21:13
Ungdomsfoto på Yvonne ”Vonna” Terlinden. Hon installerades i slutet av maj som kyrkoherde i Karis-Pojo svenska församling.

ETT GOTT RÅD. Om Yvonne Terlinden fick en pratstund med sitt yngre jag skulle hon diskutera sin rastlöshet och sin perfektionism. 6.6.2024 kl. 08:00
Lina Forsblom, här med hunden Lewis, har överlevt två livshotande sjukdomar.

Personligt. Som barn drabbades Lina Forsblom av leukemi och räddades till livet av en ryggmärgstransplantation. 23 år senare höll hon på att dö av blodförgiftning. – Jag tror inte det var Guds vilja att jag skulle bli sjuk. Men Gud kan använda sjukdomarna, bara jag låter mig bli använd, säger hon. 5.6.2024 kl. 10:18
Närheten till kyrkan förblir viktig.

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan behöver se över sitt nätverk av församlingar. Omkring 40 av dem överlever inte årtiondet ekonomiskt. 5.6.2024 kl. 10:00
"För att bevara hoppet: möt din egen skuld och välj handling. Påminn dig själv och andra om att det finns hopp så länge vi agerar, för det finns det! Och hopp är en kollektiv kraft."

KLIMATKRISEN. KP-redaktören Rebecca Pettersson bevittnar en soluppgång hon aldrig borde ha sett. Det blir början till en ekologisk skuldspiral, och jakten på ett hopp som håller. 4.6.2024 kl. 09:46

SAMKÖNADE PAR. Jenny Jansson var delegat vid Metodistkyrkans generalkonferens när samfundet fattade beslut om att godkänna samkönade vigslar. 3.6.2024 kl. 20:28
– En annan kyrkas präster skaper en bild av vår kyrka, klagar ärkebiskop Tapio Luoma.

INGERMANLANDS KYRKA. Den ingermanländska kyrkans präster skapar förvirring bland kyrkfolket, säger ärkebiskop Tapio Luoma. I vems mässa går man, till vilken kyrka blir ens barn döpt? 3.6.2024 kl. 10:00

Lina Forsblom, här med hunden Lewis, har överlevt två livshotande sjukdomar.

Personligt. Som barn drabbades Lina Forsblom av leukemi och räddades till livet av en ryggmärgstransplantation. 23 år senare höll hon på att dö av blodförgiftning. – Jag tror inte det var Guds vilja att jag skulle bli sjuk. Men Gud kan använda sjukdomarna, bara jag låter mig bli använd, säger hon. 5.6.2024 kl. 10:18
Närheten till kyrkan förblir viktig.

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan behöver se över sitt nätverk av församlingar. Omkring 40 av dem överlever inte årtiondet ekonomiskt. 5.6.2024 kl. 10:00
"För att bevara hoppet: möt din egen skuld och välj handling. Påminn dig själv och andra om att det finns hopp så länge vi agerar, för det finns det! Och hopp är en kollektiv kraft."

KLIMATKRISEN. KP-redaktören Rebecca Pettersson bevittnar en soluppgång hon aldrig borde ha sett. Det blir början till en ekologisk skuldspiral, och jakten på ett hopp som håller. 4.6.2024 kl. 09:46

SAMKÖNADE PAR. Jenny Jansson var delegat vid Metodistkyrkans generalkonferens när samfundet fattade beslut om att godkänna samkönade vigslar. 3.6.2024 kl. 20:28
– En annan kyrkas präster skaper en bild av vår kyrka, klagar ärkebiskop Tapio Luoma.

INGERMANLANDS KYRKA. Den ingermanländska kyrkans präster skapar förvirring bland kyrkfolket, säger ärkebiskop Tapio Luoma. I vems mässa går man, till vilken kyrka blir ens barn döpt? 3.6.2024 kl. 10:00