Rosettbanden

08.05.2014
I morgon firar den ryskspråkiga världen Segerns dag och rosettband i det tsartida Georgskorsets ordensfärger pryder både folk och fordon. Bandet, vars färger något förklenande kallas coloradobagge, står för segern över den europeiska fascismen i andra världskriget. Devisen ”Vi kommer ihåg och vi är stolta” kan i våra öron låta som förlegad Runebergsdiktning, men bakom rosettbandet står en högst levande folklig tradition: att hedra tidigare generationer för deras insats i det stora fosterländska kriget. Att den också passar makthavarna gör den inte mindre äkta.

Att separatisterna på Krim och i Ukraina kör med exakt samma Georgsband gör det näst intill omöjligt för utomstående att se firandet som annat är rysk expansionslusta. Vana som vi är att se på världen med kvartalsekonomins glasögon är Ryssland blott och enbart busen som sätter de europeiska spelreglerna åt sidan och annekterar främmande territorium. För att förstå vad rosettbanden vill säga behövs ett mycket längre perspektiv.

Det var år 1914 som Europas politiker tappade greppet och släppte lös första världskriget. Det fick pågå i fyra blodiga år och villkoren vid fredsslutet i Versailles skapade i praktiken förutsättningarna för ytterligare ett världskrig. År 1942 stod största delen av Europa under fascistiskt eller kommunistiskt styre. Bara tanken på en europeisk demokratisk gemenskap måste ha känts utopisk.

Historiker har använt olika räknesätt för att få fram vilken diktatur som var omänskligare, Hitlers eller Stalins. Storbritanniens krigstida premiärminister Winston Churchill – han valdes långt senare till 1900-talets största europé – hade inga sådana uträkningar till hands, men han visste att naziriket var det politiskt farligare. Tillsammans med USA valde han att gå ihop med ärkefienden Sovjet för att slå Hitlers Europa sönder och samman.

Att militärt kämpa ner fascismen kostade ofattbara 46 miljoner människoliv, en stor del av dem var ryska och ukrainska. Det är de offren man minns. Att segern samtidigt skapade förutsättningarna för dagens fredsbygge, EU, firas inte på Segerns dag, dessvärre inte heller inom unionen.

Det är mycket svårt västerifrån – och ännu svårare ur strikt finländskt perspektiv – att i dag känna någon som helst tacksamhet över det sovjetiska maskineriets insats för att kämpa ner Nazityskland. Biståndet från USA och krigsansträngningarna kring ett gemensamt mål uppdaterade dessutom det sovjetiska förtryckssystemet så pass att det fick fyrtio år tilläggstid. Hela Östeuropa hölls lika länge bakom kalla krigets järnridå. Det var så att säga politisk betalning nog.

Efter att muren föll återfick ett land som Polen sin identitet, Ungern blev Ungern och så vidare. DDR, vars identitet byggde på det kalla kriget, försvann däremot. Ukraina har flera identiteter, ingen av dem särskilt stark. När landet i morgon firar Segerns dag och inte kan sluta upp kring en gemensam symbol förlorar Ukraina ytterligare en sammanhållande faktor.

Rolf af Hällström

UTTRÄDE. Metodistkyrkans svenska församlingar i Åbo och Vasa överväger att gå ur sin kyrka. Det följer av att kyrkan i maj i år globalt beslöt att öppna för samkönade äktenskap och hbtq-personer som präster. 20.11.2024 kl. 15:56

USA. USA:s återvändande president Donald Trump belönar sin evangelikala kristna väljarbas med att utnämna baptistpastorn och den förre guvernören i Arkansas Mike Huckabee till ambassadör i Jerusalem. 20.11.2024 kl. 15:37

Personligt. Hon är präst och hon är gift med Norges ambassadör. Under åren av utlandskommenderingar har Cecilie Jørgensen Strømmen tackat för varje plats där de fått bo. Hon är nyfiken på allt. – Kan du förklara för mig varför finländare är en kvart tidiga när de kommer till en bjudning? 20.11.2024 kl. 13:34

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet i Borgå stift har beslutat om förändringar som påverkar församlingarna i stiftet. 20.11.2024 kl. 13:07

betraktat. – Framme vid altaret i Pedersöre fullsatta kyrka fick jag klä av mig hela utrustningen: kåpan, mitran och till sist biskopskorset som det var allra svårast att slita sig ifrån, skriver Erik Vikström. 19.11.2024 kl. 19:00

advent. Allhelgona ligger bakom oss, affärerna är fyllda med julpynt. – Hur tar man emot ett nyfött barn? Inte är det ju med skrålande högtalarmusik, säger Katarina Gäddnäs. 18.11.2024 kl. 12:48

tro. Han såg Bibeln som endast en historisk bok och ville inte acceptera att Gud verkar idag. Men Magnus Finskas tvingades tänka om när Gud helade hans sjuka rygg. – Jag vill inte säga att jag är kristen. Om inte mitt liv avspeglar att jag är det så är det ju en lögn, säger han idag. 13.11.2024 kl. 13:54

KYRKOMÖTET. Den segslitna frågan om vem som ska betala för gravväsendet i Finland går vidare. i ett vasst brev till regeringen varnade kyrkomötet för dyrare gravar framöver för den som inte hör till kyrkan. 8.11.2024 kl. 16:41

KYRKOMÖTET. Det är olika dyrt för både anhöriga och församlingar att sköta en begravning. Kyrkomötet i Åbo debatterade det här länge på tisdagen. 5.11.2024 kl. 16:45

UNG I KYRKAN. Höstdagarna 2024 samlar som bäst närmare 600 tonåringar från församlingar runt om i Svenskfinland. 2.11.2024 kl. 12:44

betraktat. Det är en helt vanlig lördag förmiddag när vår 8-åring mitt i allt filosoferar över livet: ”Pappa, kommer du att finnas kvar när jag är 18?” 3.11.2024 kl. 18:37

diakoni. Nedskärningarna drabbar hårdast dem som redan har det sämre ställt. Det var huvudbudskapet när en grupp diakoniarbetare från Borgå stift idag uppvaktade social- och hälsovårdsminister Kaisa Juuso med en skrivelse där de vädrar sin oro över regeringens nedskärningar. 1.11.2024 kl. 15:34

Alla helgons dag. Svenska Yle sänder en ljuständning på alla helgons dag. 1.11.2024 kl. 12:26

HJÄRTINFARKT. Hjärtinfarkten i slutet av september kom utan förvarning. Kyrkoherde Tomi Tornberg är bara 44 år men anpassar sig nu till ett liv med hjärt- och kärlsjukdom. – Jag har fått lära mig att ingen är oersättlig. Nu äter jag samma mediciner som mina äldre församlingsbor. 30.10.2024 kl. 08:00

Personligt. För omkring tio år sedan lärde Mikael Ahlskog känna några män som förändrade hans liv. På gott, och på ont. 29.10.2024 kl. 17:32

betraktat. Kanske kan vi, på samma sätt som den lame mannens vänner, bära fram oss själva och varandra inför Gud? 6.10.2024 kl. 14:06

POLARISERING. Att tycka om människor som delar våra värderingar är naturligt, och det kan vara riktigt bra för samhället! Men om vi börjar tycka allt mer illa om ”de andra”, de som inte är, eller tycker, som oss. Då polariseras vi. Forskarnas råd för att inte bli så svartvit: umgås med någon som inte tycker som du. Ni behöver inte omvända varandra. 4.10.2024 kl. 20:22

Personligt. När Tove Uvemo Söderbäck var tonåring hade hon inte tid att bli konfirmerad. När hon senare i livet tog tag i saken förändrade det hennes livsbana. Nu studerar hon för att bli diakon. 3.10.2024 kl. 13:53

kallelse. När Fanny Sjölind var föräldraledig för tre år sedan insåg hon vad hennes kallelse var: Att kombinera tron och sången. – Och att följa Guds vilja i det vardagliga och att använda de gåvor jag fått. 2.10.2024 kl. 19:28

PANIKÅNGEST. Han vet precis när det började. Han var 23 år och det var några dagar efter att han och hustrun Maria gift sig. De skulle äta middag vid en restaurang vid Replotbron. 1.10.2024 kl. 21:36

I samarbete med Kyrkans central för det svenska arbetet