När jag slogs i bussen

30.04.2014
Varje år när det drar ihop sig till första maj börjar jag skämmas så smått. För då minns jag på nytt det som hände en valborgsmässoafton när jag hade chansen att utöva flera kristna dygder och missade grovt åtminstone vad saktmod, vänlighet och att vända andra kinden till beträffar.

Vi skulle på fest, hela familjen. Barnen var glada och skvattrande, föräldrarna vårprydliga och studentmössbeprydda. På Kajsaniemigatan steg vi på en blå buss. Fyraåringen satte sig längst fram och underhöll storasyster och storebror med glatt pladder. Några rader bakom oss var det en man som reagerade. Först kom det vanliga ilskna muttret om vilket språk som ska talas i det här landet och var svenskar hör hemma, sedan allt mera högljudda hånfullheter varje gång fyraåringen sade något. Det var ju inget nytt i situationen, tvärtom: rena rama déja-vun från min barndoms spårvagnsresor i Åbo och dagliga tågresor till jobbet. Men av någon orsak var min ”låtsas som om det regnar”-gen inte aktiverad. På Runebergsgatan kokade jag över.

Jag reste mig, gick fram till bänken där mannen satt och sa med en stämma som darrade genom hela bussen: ”Ge dig på en vuxen om du måste, men du hånar inte ett barn för att han talar sitt modersmål!” Och så slog jag honom. En rejäl ”flidare” rakt över flinten. Strax därefter var vi framme, och troppade ut ur den mycket tysta bussen. Jag var skakad, familjen generad, fyraåringen förvirrad. Han hade inte uppfattat att mannen talat till honom.

Framme på festen berättade jag vad jag hade gjort, jag var fortfarande så uppfylld av det. Reaktionerna? Jag blev ryggdunkad som en hjälte av både finsk- och svenskspråkiga. ”Bra att nån säger ifrån nån gång!” ”Vända andra kinden till i all ära, men sitt barns andra kind kan man inte hålla fram.” ”Dina barn kommer att vara stolta en vacker dag när de minns det här!” Om det hade gällt någon annan skulle jag antagligen också ha ryggdunkat. Men nu hjälpte det inte vad de sa. Jag visste att den rätta löpsedeln till det som hänt inte skulle ha lytt ”Modig mor slåss för de små”. Snarare ”Välsituerad kvinna slår redan slagen”, eller på sin höjd ”Församlingsaktiv förman förödmjukar förfriskad fårskalle”. Det fanns ingen tillfredsställelse i att för en gångs skull inte ha låtsats som ingenting. Vreden som släppts ut i form av våld minskade inte på trycket. Den berusade mannen fick knappast heller en aha-upplevelse vid sidan av en eventuell bula. I medpassagerarnas blickar såg jag bilden av en beklagansvärt onykter småbarnsmor – någon annan förklaring till kodbrytande beteende finns knappast i det finländska universet.

Och de stolta barnen? När det blev dags att åka hem ställde sig en liten delegation framför min man: ”Isä, voidaanhan me mennä taksilla kotiin, voidaanhan?!” (Pappa, vi kan väl ta taxi hem …?)

BORGÅ STIFT. Nyrekryteringarna vid domkapitlet i Borgå fortsätter. Nu söks en stiftssekreterare för att leda församlingsdiakonin i stiftet. 12.12.2025 kl. 10:50

mat. Tara Junker är matkreatör, och för henne är mat inte bara jobb utan det roligaste som finns. – På julen äter jag festmat, men inte traditionell julmat. 11.12.2025 kl. 18:00

BÖNEHUS. Det har funnits drygt 400 bönehus i Svenskfinland. Kjell Herberts har dokumenterat alla 250 som funnits i Österbotten de senaste 150 åren. Nu har kartläggningen med bild och fakta gett ut en färsk bok, En ton från himlen och en doft av kaffe – Österbottens bönehus. 9.12.2025 kl. 18:08

Personligt. När Janne Sironen var sju år tog hans pappa sitt liv. Idag har han själv en sjuårig son. – Att jag fick Peter var så stort. 9.12.2025 kl. 13:00

SPRÅK. Språkförbistringen väcker irritation vid flera svenska församlingar inom Borgå stift. På domkapitlet manar man till lugn. 8.12.2025 kl. 13:17

Helsingfors domkyrka. Päivi Vähäkangas, kyrkoherde i Munkkiniemen seurakunta i Munksnäs, blir ny domprost i Helsingfors. Hon valdes på söndagen med klar majoritet. 8.12.2025 kl. 16:31

EKUMENISKA RÅDET. Laura Häkli är ny generalsekreterare för Ekumeniska rådet i Finland. Hon ska göra praktikantveckor i alla elva medlems­kyrkor. 8.12.2025 kl. 10:00

GRAVFYND. Kvarlevor av tre personer som troligen levde på 1700-talet har fått sin sista viloplats i en grav på begravningsplatsen vid Esbo domkyrka. Kvarlevorna hittades i samband med grävarbeten, eftersom Esbo domkyrka för tillfället genomgår en omfattande renovering. 4.12.2025 kl. 11:49

julmusik. Kyrkorna fylls av ljus, gemenskap och välkända melodier när församlingarna runt om i Borgå stift bjuder in till De vackraste julsångerna. Kantorerna Diana Pandey och Mikaela Malmsten-Ahlsved i Pedersöre församling har valt årets svenskspråkiga sånger. Vi träffades för att tala om årets sångval, personliga favoriter och varför traditionen är så betydelsefull. 3.12.2025 kl. 14:45

julklappar. Hitta en trevlig burk. Börja leta efter uppmuntrande ord, tröstande poesi eller en tom lapp att teckna ner tacksamhet på. Så har du skapat en julklapp som kräver tid och omsorg men nästan inga pengar! 1.12.2025 kl. 14:35

Personligt. Wille Westerholm hade i många år en dröm: att bli personaldirektör på Stockmanns varuhus. Han jobbade på varuhuset i hela 17 år. Sedan tog livet en ny vändning. I dag är han kyrkoherde i Ekenäsnejdens svenska församling. 26.11.2025 kl. 13:24

ortodoxa kyrkan. Finlands ortodoxa kyrka har det ekonomiskt knappt. Nu utreds möjligheten att leda kyrkan genom att gå tillbaka till tiden då man hade bara två biskopsstift. 28.11.2025 kl. 11:32

HELSINGFORS SAMFÄLLIGHET. Prästen som leder landets största samfällighet, i Helsingfors, blir överdirektör vid Undervisnings- och kulturministeriet. 27.11.2025 kl. 16:40

BISTÅNDSARBETE. Sjökapten Tom Lindroos gjorde en frivilliginsats på världens största civila sjukhusfartyg som drivs av kristna Mercy Ships. I Afrika förändrar en operation många människors vardag helt och hållet. 25.11.2025 kl. 20:00

Personligt. Jonas Tallgård har försökt döva sin ångest i nästan hela sitt liv. Han har sökt i den osunda självkontrollen, i drogerna och i botten av många glas. 36 år gammal mötte han sin egen botten, och ett slags ljus. 25.11.2025 kl. 14:31

Personligt. Wille Westerholm hade i många år en dröm: att bli personaldirektör på Stockmanns varuhus. Han jobbade på varuhuset i hela 17 år. Sedan tog livet en ny vändning. I dag är han kyrkoherde i Ekenäsnejdens svenska församling. 26.11.2025 kl. 13:24

ortodoxa kyrkan. Finlands ortodoxa kyrka har det ekonomiskt knappt. Nu utreds möjligheten att leda kyrkan genom att gå tillbaka till tiden då man hade bara två biskopsstift. 28.11.2025 kl. 11:32

HELSINGFORS SAMFÄLLIGHET. Prästen som leder landets största samfällighet, i Helsingfors, blir överdirektör vid Undervisnings- och kulturministeriet. 27.11.2025 kl. 16:40

BISTÅNDSARBETE. Sjökapten Tom Lindroos gjorde en frivilliginsats på världens största civila sjukhusfartyg som drivs av kristna Mercy Ships. I Afrika förändrar en operation många människors vardag helt och hållet. 25.11.2025 kl. 20:00

Personligt. Jonas Tallgård har försökt döva sin ångest i nästan hela sitt liv. Han har sökt i den osunda självkontrollen, i drogerna och i botten av många glas. 36 år gammal mötte han sin egen botten, och ett slags ljus. 25.11.2025 kl. 14:31