Betänkandet kan knappast sägas ha någon substans att komma med till exempel i diskussionen om hur den språkliga samexistensen ska se ut i de obligatoriska samfälligheter som kyrkomötet ska ta ställning till om ett par veckor. Onekligen verkar det som om det jobbiga har sopats över med en rad vackra, men tyvärr rätt tomma, formuleringar. Och kuriost nog utkommer betänkandet med ett lika långt tillägg med en frän avvikande åsikt från en av gruppens egna medlemmar, FD och universitetslektor Marja-Liisa Olthuis. Hon dömer ut betänkandet som halvfärdigt. Den vaga semantiken hör till det Olthuis kritiserar. Till vad förpliktigar till exempel frasen: ”Vi inser att alla behöver få använda sitt modersmål och möta människor med samma etniska bakgrund”? Hon saknar också en tydlig koppling till nationalspråken och lyfter fram – trots att hon är samiskans representant – att just svenskan hade haft nytta av tydliga mål.
Till skillnad från den statliga språkstrategin förankras kyrkans betänkande inte alls lika starkt i nationalspråkstanken. Faktum är att ordet ”nationalspråk”så gott som hela betänkandet igenom ersätts med det vidare begreppet ”modersmål” eller ”språk”. Det kan tyckas generöst, men den konkreta följden är att de smärtpunkter i kyrkan som enkom hör samman med det mindre nationalspråket så gott som helt förbigås i tider när kyrkan måste dra åt svångremmen. I kontrast mot detta kan man ställa resonemanget i Nationalspråksstrategin, där den likaså hårt trängda staten trots allt vågar säga: ”I vissa fall kan emellertid genuin språklig likvärdighet kräva särlösningar för olika språkgrupper eller områden.” Sneglar man på kyrkan igen är det helt uppenbart att just det problematiska begreppet ”särlösningar” är den katt som måste lyftas på bordet när stora enheter skapas över språkgränserna.
”Lika” inte alltid språkligt rättvist
30.04.2014
Vad vill kyrkan med sina språk? Nu talar vi inte om hennes uttryckssätt i predikan eller sång. Nej, frågan gäller vad kyrkan vill med de språk hennes medlemmar talar, hemma, med släkten, på jobbet och i skolan? Hur ser hon på att hon i sin famn har både den stora skaran av finsktalande, en dryg femprocent svensktalande och språkliga minoriteter, som samiskan, med lagstadgad särstatus? Hur förvaltar kyrkan landets två nationalspråk och all den historia de bär med sig, också alla kyrkans minnen? Fram till nu har kyrkan inte sagt så väldigt mycket om den här saken, utöver de språkliga bestämmelser som ingår i den kyrkliga förvaltningen. Språken har funnits och hängt med. Borgå stift tillkom med en svensk kraftansträngning för 90 år sedan. Men en uttalad tanke om vad kyrkan vill med språken – och hur man slår vakt om dem har saknats. Det märktes tydligt när Katainens regering 2011 tog itu med att skapa en nationalspråksstrategi för att bära ansvaret för finskan och svenskan på lång sikt.Det fanns därför en viss förväntan på det betänkande som nyligen kom från kyrkans specialtillsatta språkstrategigrupp.
May Wikström
Anne Hietanen: ”Livet är svårt – ett skratt kan rädda en människa"
ETT GOTT RÅD. – Varje år har det blivit lite lättare att leva. Jag önskar att jag hade varit snällare mot mig själv som ung, säger Anne Hietanen. 16.10.2024 kl. 10:00
Jesus är svaret på vilken stor fråga som helst
Personligt. Hon har levt i nästan 45 år ”med Herren”. Vad har Nina Åström under åren lärt sig om trons kringelikrokar och gropar? KP mötte henne och diskuterade viktiga ord som tillit, kärlek, rättvisa och nåd – och varför Jesus är hennes allt. 15.10.2024 kl. 10:00
Över 60 procent av dem som går i kyrkan i USA lutar åt DonaldTrump
KYRKOR I USA. I USA väntas kyrkorna spela en roll i det amerikanska presidentvalet. Men Amerika sekulariseras också, och effekten kan bli mindre än väntat. Och för många har andligheten blir mera politisk. 14.10.2024 kl. 13:00
Eva Ahl-Waris: ”Kalla oss präster, helt enkelt”
Jubileum. Kvinnliga teologer rf har firat sitt 90-årsjubileum. – Föreningen behövs absolut fortfarande, säger styrelsemedlem Eva Ahl-Waris. 9.10.2024 kl. 13:30
"Efter resan till Kenya stärktes min längtan ytterligare"
MISSIONSFÄLTET. Ända sedan hon var barn har Natalie Björkstrand haft en kallelse till missionsfältet. I sommar stärktes kallelsen under ett besök till missionsfältet i Kenya. 9.10.2024 kl. 11:42
Tro är att bära varandra
betraktat. Kanske kan vi, på samma sätt som den lame mannens vänner, bära fram oss själva och varandra inför Gud? 6.10.2024 kl. 14:06
Affektiv polarisering – då ”de” är dumma i huvudet
POLARISERING. Att tycka om människor som delar våra värderingar är naturligt, och det kan vara riktigt bra för samhället! Men om vi börjar tycka allt mer illa om ”de andra”, de som inte är, eller tycker, som oss. Då polariseras vi.
Forskarnas råd för att inte bli så svartvit: umgås med någon som inte tycker som du. Ni behöver inte omvända varandra.
4.10.2024 kl. 20:22
"Vuxenkonfirmationen var som om en cirkel blev sluten"
Personligt. När Tove Uvemo Söderbäck var tonåring hade hon inte tid att bli konfirmerad. När hon senare i livet tog tag i saken förändrade det hennes livsbana. Nu studerar hon för att bli diakon. 3.10.2024 kl. 13:53
Fanny Sjölind frågade sig: "Varför håller jag egentligen på med det här?"
kallelse. När Fanny Sjölind var föräldraledig för tre år sedan insåg hon vad hennes kallelse var: Att kombinera tron och sången. – Och att följa Guds vilja i det vardagliga och att använda de gåvor jag fått. 2.10.2024 kl. 19:28
I tjugofem år har Anders Eklund kämpat med panikångest
PANIKÅNGEST. Han vet precis när det började. Han var 23 år och det var några dagar efter att han och hustrun Maria gift sig. De skulle äta middag vid en restaurang vid Replotbron. 1.10.2024 kl. 21:36
Sini Aschan: "Vi kämpar för jämställdhet och likabehandling i stiftet"
LIKABEHANDLINGSFRÅGOR. Sedan 2021 har Borgå stift haft två kontaktpersoner för jämställdhets- och likabehandlingsfrågor. Sini Aschan är en av dem. 1.10.2024 kl. 10:00
40 jobb ska bort vid Kyrkostyrelsen – Lotta Endtbacka sitter i reformgrupp
kyrkostyrelsen. Upp till 40 av 190 anställda i kyrkans centralförvaltning kan få sluta inom de närmaste åren. Ge över jobbet med material- och idéstöd till stiften först av allt, föreslår en kritisk rapport. 30.9.2024 kl. 10:00
"För att pilgrimsleden ska lyckas krävs att österbottningarna tar den till sig"
SANKT OLAV OSTROBOTHNIA. Arbetet med att utveckla pilgrimsleden Sankt Olav Ostrobothnia har inte tagit slut, även om biskop Bo-Göran Åstrand nu invigt både leden och pilgrimscentret i Trefaldighetskyrkan i Vasa. 28.9.2024 kl. 18:38
Två nya präster till stiftet
NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Borgå stift kommer att få två nya präster i slutet av oktober. Bland annat det meddelar domkapitlet i Borgå stift. 27.9.2024 kl. 17:51
Jan Nygård tar över som kyrkoherde i Larsmo
NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Jan Nygård blir ny tillförordnad kyrkoherde i Larsmo. Domkapitlet har förordnat Nygård att efterträda Max-Olav Lassila som går i pension. 27.9.2024 kl. 17:26
Irene Erkko blir kaplan i Esbo
kaplansval. Irene Erkko från Espoonlahden seurakunta blir ny kaplan i Esbo svenska församling. – Det känns jättebra! säger hon. 4.2.2021 kl. 16:21
"I vissa kulturkretsar kan man tänka: Jag vet inget om religion – och jag vill ingenting veta"
tro. Journalisten Jan-Erik Andelin tror på Gud och vill gärna diskutera det. Kaffepannan är varm, och han har mycket att säga: han har funderat ett helt liv. Men varför kommer ingen? 4.2.2021 kl. 09:25
Ångesten och MS-diagnosen är en del av teve- och radioprofilen Eva Kelas liv: ”Jag har ändå ett så rikt liv”
Personligt. Ångesten, rädslan och MS-diagnosen är en del Eva Kelas liv. Men sedan ungefär tio år har hon blivit tillfreds med livet – på riktigt.
– Jag har haft och har ett så rikt liv!
3.2.2021 kl. 09:50
I fjol lämnade 48100 finländare kyrkan – antalet utträden är märkbart lägre än tidigare år
statistik. Under coronaåret nådde kyrkan närmare 1,4 miljoner personer i individuella möten. I telefonsamtal och samtal över nätet tredubblades antalet (443 000) och vid utdelning av matkassar mer än fördubblades antalet (309 000) jämfört med året innan. 1.2.2021 kl. 11:42
"Sedan jag började jobba med svinnmat har jag fått ett annat förhållande till mat"
Svinnmat. Ätbar mat av god kvalitet hör inte hemma i soptunnan. Stadin Safka ser till att den i stället hamnar hos mathjälpen eller i lunchrestaurangens kök. 3.2.2021 kl. 00:00
I samarbete med Kyrkans central för det svenska arbetet