”Lika” inte alltid språkligt rättvist

30.04.2014
Vad vill kyrkan med sina språk? Nu talar vi inte om hennes uttryckssätt i predikan eller sång. Nej, frågan gäller vad kyrkan vill med de språk hennes medlemmar talar, hemma, med släkten, på jobbet och i skolan? Hur ser hon på att hon i sin famn har både den stora skaran av finsktalande, en dryg femprocent svensktalande och språkliga minoriteter, som samiskan, med lagstadgad särstatus? Hur förvaltar kyrkan landets två nationalspråk och all den historia de bär med sig, också alla kyrkans minnen? Fram till nu har kyrkan inte sagt så väldigt mycket om den här saken, utöver de språkliga bestämmelser som ingår i den kyrkliga förvaltningen. Språken har funnits och hängt med. Borgå stift tillkom med en svensk kraftansträngning för 90 år sedan. Men en uttalad tanke om vad kyrkan vill med språken – och hur man slår vakt om dem har saknats. Det märktes tydligt när Katainens regering 2011 tog itu med att skapa en nationalspråksstrategi för att bära ansvaret för finskan och svenskan på lång sikt.Det fanns därför en viss förväntan på det betänkande som nyligen kom från kyrkans specialtillsatta språkstrategigrupp.
Betänkandet kan knappast sägas ha någon substans att komma med till exempel i diskussionen om hur den språkliga samexistensen ska se ut i de obligatoriska samfälligheter som kyrkomötet ska ta ställning till om ett par veckor. Onekligen verkar det som om det jobbiga har sopats över med en rad vackra, men tyvärr rätt tomma, formuleringar. Och kuriost nog utkommer betänkandet med ett lika långt tillägg med en frän avvikande åsikt från en av gruppens egna medlemmar, FD och universitetslektor Marja-Liisa Olthuis. Hon dömer ut betänkandet som halvfärdigt. Den vaga semantiken hör till det Olthuis kritiserar. Till vad förpliktigar till exempel frasen: ”Vi inser att alla behöver få använda sitt modersmål och möta människor med samma etniska bakgrund”? Hon saknar också en tydlig koppling till nationalspråken och lyfter fram – trots att hon är samiskans representant – att just svenskan hade haft nytta av tydliga mål.

Till skillnad från den statliga språkstrategin förankras kyrkans betänkande inte alls lika starkt i nationalspråkstanken. Faktum är att ordet ”nationalspråk”så gott som hela betänkandet igenom ersätts med det vidare begreppet ”modersmål” eller ”språk”. Det kan tyckas generöst, men den konkreta följden är att de smärtpunkter i kyrkan som enkom hör samman med det mindre nationalspråket så gott som helt förbigås i tider när kyrkan måste dra åt svångremmen. I kontrast mot detta kan man ställa resonemanget i Nationalspråksstrategin, där den likaså hårt trängda staten trots allt vågar säga: ”I vissa fall kan emellertid genuin språklig likvärdighet kräva särlösningar för olika språkgrupper eller områden.” Sneglar man på kyrkan igen är det helt uppenbart att just det problematiska begreppet ”särlösningar” är den katt som måste lyftas på bordet när stora enheter skapas över språkgränserna.
May Wikström

val. Församlingspastorstjänster tillsätts inte genom offentligt ansökningsförfarande. Domkapitlet begär församlingen om ett utlåtande om dem som anmält intresse och fattar sedan beslut om förordnandet med utlåtandet som grund. 5.8.2024 kl. 13:39

SOMMARLÄGER. – Att vara tillsammans handlar om ett grundbehov som vi alla bär på, säger Matti Aspvik, verksamhetsledare för förbundet Kyrkans Ungdom. 27.7.2024 kl. 20:50
Fredrik Kass är kyrkoherde i Kvevlax församling.

Kolumn. Som barn minns jag att det var roligt när någon hade ordnat skattjakt för en. Det kunde vara i skolan, på någon födelsedagsfest eller i juniorerna. Man fick en karta i handen, några uppgifter att tänka på och sedan ut för att leta. 20.7.2024 kl. 11:55
Jona Granlund  i Grankulla jobbar med alla åldrar, också med barn och unga.

PRÄSTER. Över 400 gudstjänster, dop, vigslar och begravningar på ett år – det kan tre präster i en medelstor finlandssvensk församling få dela på. Prästernas arbetsmängd varierar stort från församling till församling, visar Kyrkpressens granskning. 15.7.2024 kl. 10:00
För 25 år sedan uppträdde Birthe Wingren, Sören Lillkung och Riko Eklundh och Henrik Wikström i Nötö kyrka. Samma kvartett är med i år.

SOMMARSÅNG. För 25 år fick skådespelaren Riko Eklundh en idé om göra en sommarkonsert i Nötö kyrka i Nagu skärgård. Idén förverkligades och konserten blev en succé. I år firar Sommarsång jubileum med två konserter. 16.7.2024 kl. 18:41
Värmländsk folkkyrklighet är ÅA-professor Cecilia Nahnfeldts avstamp i livet.

PRAKTISK TEOLOGI. Cecilia Nahnfeldt är professor i praktisk teologi vid Åbo Akademi. Hon har fördjupat sig i tanken om att kallelse är någonting som kommer utifrån, mer än inifrån. Och hon ser att det finns en förväntan på kyrkan, 12.7.2024 kl. 10:00

tro. Jag känner djup trygghet i tanken att längta efter Gud och hans rike. Kanske är det också att tro? 11.7.2024 kl. 16:24
Minna Kukkonen-
Karlander jobbar i dag i en chefsposition på CMI:s Asien-team. Tidigare i sin karriär var hon rådgivare till Martti Ahtisaari.

FREDSARBETE. Att arbeta för fred är ett komplext jobb anno 2024. Men om man dummar ner det lite kanske man kunde säga att principerna är ungefär desamma som i en parrelation – om man vill nå fred gäller det att lägga egot åt sidan, spela med öppna kort och försöka förstå den andra parten. Minna Kukkonen-Karlander, elev till Martti Ahtisaari, öppnar upp om arbetet för fred i en tid av polarisering. 11.7.2024 kl. 18:11
När Gud reste Stefan Myrskog ur mörkret fick han en levande tro.

Personligt. Då mörka moln samlat sig över Stefan Myrskog och han funderade om livet var värt att leva utmanade han Gud: Jag ger dig en termin. 8.7.2024 kl. 17:44
Mycket sägs om Israel med gamla judeklichéer, anser André Swanström.

antisemitism. Kritisera Israel är okej. Men nidbilder och grumliga anspelningar om judar av bara farten är inte det, anser ÅA-docenten André Swanström. 8.7.2024 kl. 10:00
Kjerstin Sikström vill vara aktiv – därför har hon fortfarande sångelever och dirigerar en kör.

sorg. Med sin sista, stora kärlek Jocke Hansson fick hon bara fem gemensamma år. – Jag har varit arg på Gud och frågat mig varför det här skulle hända mig. Men idag är jag tacksam – hellre fem år än inget alls, säger Kjerstin Sikström. 5.7.2024 kl. 11:32

KYRKANS SAMTALSTJÄNST. Det hjälper att prata. De som svarar har tystnadsplikt och du får vara anonym. Tjänsten erbjuder stöd och någon som lyssnar också under sommaren. 5.7.2024 kl. 16:55
Bibelstudium och existentiellt samtal i gröngräset i Taizé.

ÅLANDS UNGA KYRKA. Trots de spartanska omständigheterna blev ungdomarnas resa till Taizé i Frankrike en upplevelse de aldrig kommer att glömma. Det var gemenskap, tusenskönor och fåglars glädjesång dygnet runt. 1.7.2024 kl. 16:32
Laura Kota-aho och Mia Bäck har en del läger i bagaget, men än har ingen av dem tröttnat.

konfirmandarbete. Åbo svenska församling svängde på hela skriba-konceptet. Under en solig eftermiddag på ön Kakskerta berättar kyrkoherde Mia Bäck varför. 28.6.2024 kl. 15:17
Anita Höglund bodde länge på Bertahemmet i Helsingfors.

Nekrolog. Anita Höglund, omtyckt krönikör och tidigare redaktör vid Kyrkpressens föregångare Församlingbladet, har dött. 25.6.2024 kl. 10:44

– Jag tror inte det är en slump att vi är här. Det finns något för oss alla, säger Elina Sagne-Ollikainen.

Personligt. Elina Sagne-Ollikainen lärde sig tidigt att en människas tid här på jorden tar slut. – Det är viktigt för mig att jag använder den tid jag fått väl. 25.5.2022 kl. 12:15
 – Jag älskar att skriva, säger Louise Häggström.

ANDETAG. Louise Häggström och hennes man valde att säga upp sig från sina jobb och flytta till Bergen, en stad i ett land de aldrig besökt tidigare. Hon bloggar på Andetag-bloggen på Kyrkpressens sajt. 24.5.2022 kl. 08:26
– Jag brukar säga att genast när man svänger in på lägerområdet känner man det: Nu har jag kommit hem, säger Sabina Wallis.

LÄGER. I slutet av juli ställs Sabina Wallis inför sitt eldprov: att vara lägerledare vid sommarlägret i Pieksämäki. Själv har hon varit där varje sommar sedan hon var ett halvt år. 23.5.2022 kl. 18:00
Mia Anderssén-Löf, Karl af Hällström, Johanna Björkholm-Kallio, Tomas Ray och Monica Heikel-Nyberg har sökt dekanstjänsten.

TJÄNST. Domkapitlet har fått in fem ansökningar till tjänsten som stiftsdekan. För jobbet, i vilket man framför allt lägger upp prästernas fortbildning, presenterar de sökande olika meriter. De "kan Åbo Akademi", "kan regnbågsfolket" eller "kan dialogen med väckelserörelserna". 20.5.2022 kl. 16:20
– Domkapitlet lyssnar mycket på församlingen, men fattar suveränt beslutet. Beslutet kan inte heller överklagas, säger notarie Linus Stråhlman.

domkapitlet. Domkapitlet ändrar på hur församlingspastorerna tillsätts. 19.5.2022 kl. 15:57