”Lika” inte alltid språkligt rättvist

30.04.2014
Vad vill kyrkan med sina språk? Nu talar vi inte om hennes uttryckssätt i predikan eller sång. Nej, frågan gäller vad kyrkan vill med de språk hennes medlemmar talar, hemma, med släkten, på jobbet och i skolan? Hur ser hon på att hon i sin famn har både den stora skaran av finsktalande, en dryg femprocent svensktalande och språkliga minoriteter, som samiskan, med lagstadgad särstatus? Hur förvaltar kyrkan landets två nationalspråk och all den historia de bär med sig, också alla kyrkans minnen? Fram till nu har kyrkan inte sagt så väldigt mycket om den här saken, utöver de språkliga bestämmelser som ingår i den kyrkliga förvaltningen. Språken har funnits och hängt med. Borgå stift tillkom med en svensk kraftansträngning för 90 år sedan. Men en uttalad tanke om vad kyrkan vill med språken – och hur man slår vakt om dem har saknats. Det märktes tydligt när Katainens regering 2011 tog itu med att skapa en nationalspråksstrategi för att bära ansvaret för finskan och svenskan på lång sikt.Det fanns därför en viss förväntan på det betänkande som nyligen kom från kyrkans specialtillsatta språkstrategigrupp.
Betänkandet kan knappast sägas ha någon substans att komma med till exempel i diskussionen om hur den språkliga samexistensen ska se ut i de obligatoriska samfälligheter som kyrkomötet ska ta ställning till om ett par veckor. Onekligen verkar det som om det jobbiga har sopats över med en rad vackra, men tyvärr rätt tomma, formuleringar. Och kuriost nog utkommer betänkandet med ett lika långt tillägg med en frän avvikande åsikt från en av gruppens egna medlemmar, FD och universitetslektor Marja-Liisa Olthuis. Hon dömer ut betänkandet som halvfärdigt. Den vaga semantiken hör till det Olthuis kritiserar. Till vad förpliktigar till exempel frasen: ”Vi inser att alla behöver få använda sitt modersmål och möta människor med samma etniska bakgrund”? Hon saknar också en tydlig koppling till nationalspråken och lyfter fram – trots att hon är samiskans representant – att just svenskan hade haft nytta av tydliga mål.

Till skillnad från den statliga språkstrategin förankras kyrkans betänkande inte alls lika starkt i nationalspråkstanken. Faktum är att ordet ”nationalspråk”så gott som hela betänkandet igenom ersätts med det vidare begreppet ”modersmål” eller ”språk”. Det kan tyckas generöst, men den konkreta följden är att de smärtpunkter i kyrkan som enkom hör samman med det mindre nationalspråket så gott som helt förbigås i tider när kyrkan måste dra åt svångremmen. I kontrast mot detta kan man ställa resonemanget i Nationalspråksstrategin, där den likaså hårt trängda staten trots allt vågar säga: ”I vissa fall kan emellertid genuin språklig likvärdighet kräva särlösningar för olika språkgrupper eller områden.” Sneglar man på kyrkan igen är det helt uppenbart att just det problematiska begreppet ”särlösningar” är den katt som måste lyftas på bordet när stora enheter skapas över språkgränserna.
May Wikström
Kjerstin Sikström vill vara aktiv – därför har hon fortfarande sångelever och dirigerar en kör.

sorg. Med sin sista, stora kärlek Jocke Hansson fick hon bara fem gemensamma år. – Jag har varit arg på Gud och frågat mig varför det här skulle hända mig. Men idag är jag tacksam – hellre fem år än inget alls, säger Kjerstin Sikström. 5.7.2024 kl. 11:32

KYRKANS SAMTALSTJÄNST. Det hjälper att prata. De som svarar har tystnadsplikt och du får vara anonym. Tjänsten erbjuder stöd och någon som lyssnar också under sommaren. 5.7.2024 kl. 16:55
Bibelstudium och existentiellt samtal i gröngräset i Taizé.

ÅLANDS UNGA KYRKA. Trots de spartanska omständigheterna blev ungdomarnas resa till Taizé i Frankrike en upplevelse de aldrig kommer att glömma. Det var gemenskap, tusenskönor och fåglars glädjesång dygnet runt. 1.7.2024 kl. 16:32
Laura Kota-aho och Mia Bäck har en del läger i bagaget, men än har ingen av dem tröttnat.

konfirmandarbete. Åbo svenska församling svängde på hela skriba-konceptet. Under en solig eftermiddag på ön Kakskerta berättar kyrkoherde Mia Bäck varför. 28.6.2024 kl. 15:17
Anita Höglund bodde länge på Bertahemmet i Helsingfors.

Nekrolog. Anita Höglund, omtyckt krönikör och tidigare redaktör vid Kyrkpressens föregångare Församlingbladet, har dött. 25.6.2024 kl. 10:44
Sley och Kansanlähetys lovar att "inte befrämja" ryska prästvigningar

INGERMANLANDS KYRKA. Missionsorganisationerna har svarat på biskopsmötets frågor om prästvigningarna i Sankt Petersburg. Den ena av dem utmanar biskoparna om hur man tillämpar och tolkar ett missionsavtal. 10.6.2024 kl. 15:50

lekholmen. Nora Sønnerstad är hjälpledare vid Johannes församlings skriftskolläger för tredje sommaren. Hon kommer också att jobba som holmungdomsledare med den öppna verksamheten. Bara tanken att vara på Lekis halva sommaren och kalla det för mitt sommarjobb är ganska ”win-win". 29.5.2024 kl. 20:32
Nya ungdomssakkunniga Christer Romberg är också musikartist.

ungdomsarbete. TV-talang blir ny sakkunnig för ungdomsfrågor vid kyrkans svenska central. Han får bland annat ansvar för UK - Ungdomens kyrkodagar 6.6.2024 kl. 12:00
Det kan räcka flera år innan det blir kyrkoherdeinstallation i Petrus församling.

BESVÄR. Två medlemmar i Petrus församlings församlingsråd har lämnat in ett så kallat kyrkobesvär till Helsingfors förvaltningsdomstol över domkapitlets beslut att välja Pia Kummel-Myrskog till kyrkoherde i Petrus församling. 5.6.2024 kl. 21:13
Ungdomsfoto på Yvonne ”Vonna” Terlinden. Hon installerades i slutet av maj som kyrkoherde i Karis-Pojo svenska församling.

ETT GOTT RÅD. Om Yvonne Terlinden fick en pratstund med sitt yngre jag skulle hon diskutera sin rastlöshet och sin perfektionism. 6.6.2024 kl. 08:00
Lina Forsblom, här med hunden Lewis, har överlevt två livshotande sjukdomar.

Personligt. Som barn drabbades Lina Forsblom av leukemi och räddades till livet av en ryggmärgstransplantation. 23 år senare höll hon på att dö av blodförgiftning. – Jag tror inte det var Guds vilja att jag skulle bli sjuk. Men Gud kan använda sjukdomarna, bara jag låter mig bli använd, säger hon. 5.6.2024 kl. 10:18
Närheten till kyrkan förblir viktig.

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan behöver se över sitt nätverk av församlingar. Omkring 40 av dem överlever inte årtiondet ekonomiskt. 5.6.2024 kl. 10:00
"För att bevara hoppet: möt din egen skuld och välj handling. Påminn dig själv och andra om att det finns hopp så länge vi agerar, för det finns det! Och hopp är en kollektiv kraft."

KLIMATKRISEN. KP-redaktören Rebecca Pettersson bevittnar en soluppgång hon aldrig borde ha sett. Det blir början till en ekologisk skuldspiral, och jakten på ett hopp som håller. 4.6.2024 kl. 09:46

SAMKÖNADE PAR. Jenny Jansson var delegat vid Metodistkyrkans generalkonferens när samfundet fattade beslut om att godkänna samkönade vigslar. 3.6.2024 kl. 20:28
– En annan kyrkas präster skaper en bild av vår kyrka, klagar ärkebiskop Tapio Luoma.

INGERMANLANDS KYRKA. Den ingermanländska kyrkans präster skapar förvirring bland kyrkfolket, säger ärkebiskop Tapio Luoma. I vems mässa går man, till vilken kyrka blir ens barn döpt? 3.6.2024 kl. 10:00

Vid det här bordet fattar domkapitlets kollegium beslut om vem som blir herde i Petrus församling. Biskopen tycker det är trist att det gick så här.

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56
Petruskyrkan söker ny herde – men vem det blir är fortfarande oklart.

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54
Rosanna Fellman vill komma vidare. ”Det Jakobstad ingen vill ha” är delvis en bearbetning, men boken är också ett sätt att ge andra som upplevt liknande utanförskap något att spegla sig i. Och som alltid då Rosanna Fellman är i farten är samhällskritiken genomgående.

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59
Ida-Maria Björkqvist är biträdande 
distriktsledare i baptistsamfundet.

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00
Susann Stenberg blev ett viktigt stöd för Monica Björkell, som nyligen flyttat till Lovisa.

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30