Kyrkan mitt i EU

10.04.2014
EU-valet angår också kyrkan. Efter den senaste tidens debatt om skolan och de kyrkliga kopplingarna till fester och ritualer dimper den evangelisk-lutherska kyrkans lätt kaxiga valteser ner i broschyrform. De är närmast bensin på brasan för den debatt som handlar om religionens vara eller icke vara i det offentliga rummet.

Kyrkan förklarar helt frankt att den också vill och anser sig ha att göra med det som händer i beslutsfattandet inom den Europeiska unionen. Dessutom har den mage att hävda att den har något gott att bidra med.

Modigt - och bra! Attityden är något som fältet av EU-kandidater gärna kan ta efter. Också i ett mångfaldens och mångreligiositetens Europa finns det plats för den kristna tron. Den innehåller mycket av det som utgör fundamentet för de gemensamma värderingarna i unionen. Den kan också fungera som en brobyggare för förståelsen mellan de nya européer av olika tro som ska leva sida vid sida. Representanter för olika religioner kan, om ödmjukheten finns där, känna igen helighet och vördnad – också i en annans tro eller religion, och det ger förståelse.

En av teserna i kyrkans programförklaring handlar just om behovet av religiös läskunnighet.”Kyrkor och andra religiösa samfund bör ha rätt att finnas, leva, synas och verka i det offentliga rummet – såväl på nationell som europeisk nivå”, heter det.

Dessutom poängteras den positiva religionsfriheten, det vill säga varje människas rätt att bekänna sig till och utöva sin religion eller övertygelse, både individuellt och kollektivt. ”Religionsfrihet innebär inte frihet från religion”, slår man fast i teserna.

Det här har varit något av pudelns kärna i den senaste diskussionen. Ifjol besökte FN:s specialrapportör för religionsfrihetsärenden Heiner Bielefeldt Finland. Han varnade för att dra likhetstecken mellan religionsfrihet och en sekulär diktatur. Sammanhang som neurotiskt skuffar undan allt som har med religion från det offentliga rummet är hastigt i det andra diket, och utövar inget annat än det rakt motsatta.

En stat som upphöjer en religion till statsskick är inte neutral, och i sådana nationer går religionspolitiken ofta hand i hand med förtryck av alla de mänskliga rättigheter vi anser viktiga: åsiktsfrihet, yttrandefrihet, tryckfrihet. Världen har många skrämmande exempel på sådana just nu.

När religion blir regim är detta ett ingrepp och ett övergrepp på den fria vilja som också kristendomen slår vakt om. Men, intressant nog, ansåg specialrapportören att en stat som plockar bort religiösa yttringar som är rotade i folkets tradition och historia gör sig skyldig till ett liknande ingrepp.

Därför är det logiskt att, som den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland gör i sina EU-teser, konstatera att även Europa är starkt präglat av en kristen historia. Den ligger som grund för en människosyn, som kan tas tillvara när gemenskapen förvaltar sitt sociala ansvar för de förföljda, marginaliserade och hjälpbehövande som söker fristad och framtid på europeisk mark.

May Wikström

Lokalt. Bibeldag med Jesu föräldar som tema ordnas i Solf. Det är länge sedan vi haft nån bibelfördjupningsgrej, konstaterade styrelsen för Kyrkans ungdoms krets i Solf–Sundom och gjorde slag i saken för att rätta till det. 11.3.2025 kl. 15:33

Kolumn. I många år kände jag att jag inte hörde hemma någonstans. Jag växte upp i södra Afrika, dit mina farföräldrar hade åkt för missionsarbete. När vi flyttade tillbaka till Finland hade jag länge svårt att svara på frågan varifrån jag kommer. 11.3.2025 kl. 13:30

Personligt. För länge sedan blev Christer Åberg utsatt för ett knivhuggningsförsök. – Jag blev osedd. Men jag var ung då och hade krafter att komma vidare. Nu är jag äldre. Jag har inte tilräckligt med motkrafter i mig. Jag har märkt att min förmåga och kraft att bearbeta ensam är sämre. 10.3.2025 kl. 14:54

mariehamn. För Frans Erlandsson blev församlingens ungdomsgård en plats där han såg sig förvandlas socialt. 10.3.2025 kl. 14:32

kyrkomusik. Hela sitt liv har John L Bell jobbat utanför boxen och skapat något nytt: en ny liturgi, ett nytt sätt att läsa Bibeln, ett nytt sätt att sjunga. 6.3.2025 kl. 15:55

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37

FINLANDS SCOUTER. I år samarbetar insamlingen Gemensamt Ansvar med Finlands Scouter. Temat för årets insamling är ungas möjligheter att drömma och bygga en trygg framtid. Emma Portman jobbar som koordinator för medlemsutveckling hos Finlands Svenska Scouter 3.3.2025 kl. 16:13

Ukraina. Att tända ett ljus känns som en liten sak, men det är något med ljus – det ger ändå en känsla av att något är lite bättre, säger ukrainska Iryna Gorkun-Silén om den ljuständning för Ukraina som Helsingfors kyrkliga samfällighet ordnade på treårsdagen av Ukrainakriget. 28.2.2025 kl. 20:47

HALLÅ DÄR. Hon startar en ny barnkör i skolorna i vår. – Att sjunga i kör är en bra form av gemenskap, det motverkar ensamhet, säger hon. 28.2.2025 kl. 21:10

Kolumn. Det ingår i mina arbetsuppgifter som diakoniarbetare att på torsdagar hjälpa till med matutdelningen AndreasHelps i Helsingfors. Mathjälpen har redan pågått i tio års tid. 28.2.2025 kl. 21:06

val. Teologie magister Benjamin Häggblom har utsetts till sjukhuspräst i Vasa. Sedan november 2024 har han vikarierat som sjukhuspräst. 26.2.2025 kl. 19:49

val. Den ledigförklarade kaplanstjänsten i Esbo svenska församling har fått tre sökande. 25.2.2025 kl. 13:58

fastan. Under fastan får vi andas ut vår rädsla för att andas in kärlek, godhet, vila – ja, nåd. Det är inget vi måste, kan eller borde göra. Men vi får fasta. 24.2.2025 kl. 19:42

BEGRAVNINGSVÄSENDET. Det händer mycket inom begravningsväsendet just nu, men på gravkontoret i Jakobstad är man van vid att hitta lösningar och möta människor i sorg. 24.2.2025 kl. 15:16

betraktat. Kanske kan vi, på samma sätt som den lame mannens vänner, bära fram oss själva och varandra inför Gud? 6.10.2024 kl. 14:06

POLARISERING. Att tycka om människor som delar våra värderingar är naturligt, och det kan vara riktigt bra för samhället! Men om vi börjar tycka allt mer illa om ”de andra”, de som inte är, eller tycker, som oss. Då polariseras vi. Forskarnas råd för att inte bli så svartvit: umgås med någon som inte tycker som du. Ni behöver inte omvända varandra. 4.10.2024 kl. 20:22

Personligt. När Tove Uvemo Söderbäck var tonåring hade hon inte tid att bli konfirmerad. När hon senare i livet tog tag i saken förändrade det hennes livsbana. Nu studerar hon för att bli diakon. 3.10.2024 kl. 13:53

kallelse. När Fanny Sjölind var föräldraledig för tre år sedan insåg hon vad hennes kallelse var: Att kombinera tron och sången. – Och att följa Guds vilja i det vardagliga och att använda de gåvor jag fått. 2.10.2024 kl. 19:28

PANIKÅNGEST. Han vet precis när det började. Han var 23 år och det var några dagar efter att han och hustrun Maria gift sig. De skulle äta middag vid en restaurang vid Replotbron. 1.10.2024 kl. 21:36