Det låter kanske lite långsökt. Men då det handlar om ett företag med huvudkontor i Vasa och då en av presidentens värdar flyttat till Durham från Gränden i Jeppo förklarar det en del av den virtuella uppståndelsen.
Visst var besöket en stor händelse. Om inte annat så är det en erkänsla för ett gott arbete. Det är bara att gratulera.
Det är stort att se bilder från besöket med både Jeppobon och Obama i skjortärmarna och den förstnämnde utan slips. Det tyder på att atmosfären var avspänd och att presidenten trots allt är en vanlig människa.
Jag försökte också tona ner människornas position när jag bad min tonårsdotter fotografera ”några gubbar” för några år sedan.
Den gången borde jag ha berättat för henne att gubbarna var dåvarande ärkebiskopen, den katolska biskopen och församlingens kyrkoherde. Då hade jag gett henne en möjlighet att ta av sig det tio centimeter stora korset hon bar i en kedja runt halsen och bytt bort uggbootsen hon hade på fötterna.
– Jag såg ut som en wannabe-biskop, beskrev hon händelsen eferåt.
Min avsikt att sänka tröskeln för mötet med män som uppnått mänskliga positioner fick kanske motsatt verkan.
Men uppdraget skötte hon klanderfritt. Även om jag utsatte henne för en pinsam situation.