Min undran just nu bygger på denna iakttagelse. Om man skriver opinion i rikssvenska tidningar kommer det ofta en flod av reaktioner från läsarna, på sms, Facebook, Twitter etc.
I november 2011 skrev jag exempelvis en artikel på ledarsidan i Svenska Dagbladet som hade denna rubrik: ”En finsk tagg i den svenska rumpan.” Det kom 114 inlägg till tidningens kommentatorsfält, jag fick ca 200 mail, 5 500 delade artikeln på nätet. Det var lite mer än vanligt, men ändå ganska normalt.
När jag sedan började skriva i Finland blev det helt annorlunda. 0 eller 1 eller 4 kommentarer. Mitt rekord är 57 kommentarer – men den artikeln handlade om sex, surrogatmammor och ett ”livmoders-bibliotek”.
Jag erkänner att detta gjorde mig förvirrad, rentav en smula nedslagen. Jag hade dystra tankar. Vad gör jag för fel? Skriver jag fel, tänker jag fel. ÄR jag ”fel”?
Som svensk journalist, sedan årtionden van vid att kommunicera på nätet med läsare/tittare känns tystnaden extremt konstig. Jag kände mig ibland som en fisk som försöker simma på torra land.
Så gjorde jag av nyfikenhetsskäl en koll. Hur många nätkommentarer får de andra som skriver opinion i tidningen? Det visade sig att det är väldigt vanligt att även mycket tunga namn som skriver bra i angelägna ämnen får en nolla (0) i protokollet. Och de är som regel infödda i Finland-Sverige.
Så, vad beror det på?
Jag ringde några vänner på andra sidan vattnet. Det vanliga svaret: det finns några få skribenter som kan skapa debatt på nätet i vissa eldfängda frågor. Men annars är det nog ganska tyst.
Varför?
Njaaa. Jag veeet inte. Men kanske det har att göra med …
Så kommer det. Några små, försiktiga reflexioner, men ändå ett första svar på mina frågor.
”Vi är en liten minoritet, man letar då lätt efter samförstånd, även om man tycker olika.”
”Vi kanske av tradition har en särskild respekt för det som står i tidningen. Och för den som skriver.”
”Att vara journalist är fint i vårt land.”
Man vill inte – som det heter - ”förhäva sig”.
Man tycker ”jag har inte så mycket att tillägga”.
Jag tackar för dessa reflexioner. Men vill gärna veta mer. Du kan skriva en kommentar till tidningen direkt, eller sms:a till mig under adressen goran.skytte@telia.com.
Jag återkommer till frågan. I april ska jag delta i ett evenemang i Helsingfors där man bland annat kommer att behandla mediafrågor. Bland annat kommer man att diskutera likheter/olikheter mellan mediakultur i Sverige och Finland.
Så: Vad tycker du?
Fisk på torra land
16.01.2014
Jag vill inte provocera, inte beklaga mig, inte klandra, inte slå mig för bröstet. Inget sådant. Men det finns saker jag skulle vilja veta om hur (förenklat uttryckt) den finlands-svenska kulturen fungerar. Och bästa sättet att få ett svar är att seriöst fråga.
![](https://www.kyrkpressen.fi/fileupl/__thumb__top_fittedskytte.jpg)
Göran Skytte
Hon har älskat och förlorat tre män: "Jag har varit arg på Gud, men idag är jag tacksam"
sorg. Med sin sista, stora kärlek Jocke Hansson fick hon bara fem gemensamma år. – Jag har varit arg på Gud och frågat mig varför det här skulle hända mig. Men idag är jag tacksam – hellre fem år än inget alls, säger Kjerstin Sikström.
5.7.2024 kl. 11:32
Kyrkans samtalstjänsts svenska telefonjour är öppen varje kväll klockan 20–23
KYRKANS SAMTALSTJÄNST. Det hjälper att prata. De som svarar har tystnadsplikt och du får vara anonym. Tjänsten erbjuder stöd och någon som lyssnar också under sommaren. 5.7.2024 kl. 16:55
"I Taizé fick vi komma till ett sammanhang där vi verkligen fick uppleva att vi var del av något större"
ÅLANDS UNGA KYRKA. Trots de spartanska omständigheterna blev ungdomarnas resa till Taizé i Frankrike en upplevelse de aldrig kommer att glömma. Det var gemenskap, tusenskönor och fåglars glädjesång dygnet runt.
1.7.2024 kl. 16:32
De reformerade konfirmandarbetet – "Skulle aldrig byta tillbaka"
konfirmandarbete. Åbo svenska församling svängde på hela skriba-konceptet. Under en solig eftermiddag på ön Kakskerta berättar kyrkoherde Mia Bäck varför.
28.6.2024 kl. 15:17
Anita Höglund är borta
Nekrolog. Anita Höglund, omtyckt krönikör och tidigare redaktör vid Kyrkpressens föregångare Församlingbladet, har dött. 25.6.2024 kl. 10:44
Prästvigningarna i Sankt Petersburg: Sley och Kansanlähetys svarar
INGERMANLANDS KYRKA. Missionsorganisationerna har svarat på biskopsmötets frågor om prästvigningarna i Sankt Petersburg. Den ena av dem utmanar biskoparna om hur man tillämpar och tolkar ett missionsavtal. 10.6.2024 kl. 15:50
Upptäckte en gemenskap på Lekholmen där alla får vara sig själva
lekholmen. Nora Sønnerstad är hjälpledare vid Johannes församlings skriftskolläger för tredje sommaren. Hon kommer också att jobba som holmungdomsledare med den öppna verksamheten. Bara tanken att vara på Lekis halva sommaren och kalla det för mitt sommarjobb är ganska ”win-win".
29.5.2024 kl. 20:32
Voice-Chrisu börjar sköta UK och unga vuxna vid Kyrkostyrelsen
ungdomsarbete. TV-talang blir ny sakkunnig för ungdomsfrågor vid kyrkans svenska central. Han får bland annat ansvar för UK - Ungdomens kyrkodagar 6.6.2024 kl. 12:00
Kyrkobesvär inlämnat om kyrkoherdevalet i Petrus församling
BESVÄR. Två medlemmar i Petrus församlings församlingsråd har lämnat in ett så kallat kyrkobesvär till Helsingfors förvaltningsdomstol över domkapitlets beslut att välja Pia Kummel-Myrskog till kyrkoherde i Petrus församling. 5.6.2024 kl. 21:13
”Du behöver inte bära din tro”
ETT GOTT RÅD. Om Yvonne Terlinden fick en pratstund med sitt yngre jag skulle hon diskutera sin rastlöshet och sin perfektionism.
6.6.2024 kl. 08:00
Frågan ”varför drabbas jag igen” är nära
Personligt. Som barn drabbades Lina Forsblom av leukemi och räddades till livet av en ryggmärgstransplantation. 23 år senare höll hon på att dö av blodförgiftning. – Jag tror inte det var Guds vilja att jag skulle bli sjuk. Men Gud kan använda sjukdomarna, bara jag låter mig bli använd, säger hon.
5.6.2024 kl. 10:18
Kyrkan börjar se över församlingsnätverket
KYRKANS EKONOMI. Kyrkan behöver se över sitt nätverk av församlingar. Omkring 40 av dem överlever inte årtiondet ekonomiskt. 5.6.2024 kl. 10:00
Trots klimatkrisen finns det hopp – i handling, och i att viska ett tack
KLIMATKRISEN. KP-redaktören Rebecca Pettersson bevittnar en soluppgång hon aldrig borde ha sett. Det blir början till en ekologisk skuldspiral, och jakten på ett hopp som håller.
4.6.2024 kl. 09:46
”Vi ville lämna frågan och gå framåt”
SAMKÖNADE PAR. Jenny Jansson var delegat vid Metodistkyrkans generalkonferens när samfundet fattade beslut om att godkänna samkönade vigslar. 3.6.2024 kl. 20:28
"Vi talar med Laptev, men ingenting händer"
INGERMANLANDS KYRKA. Den ingermanländska kyrkans präster skapar förvirring bland kyrkfolket, säger ärkebiskop Tapio Luoma. I vems mässa går man, till vilken kyrka blir ens barn döpt? 3.6.2024 kl. 10:00
Mest läst
- De reformerade konfirmandarbetet – "Skulle aldrig byta tillbaka"
- Anita Höglund är borta
- Hon har älskat och förlorat tre män: "Jag har varit arg på Gud, men idag är jag tacksam"
- "I Taizé fick vi komma till ett sammanhang där vi verkligen fick uppleva att vi var del av något större"
- En omtyckt ungdomsarbetsledare är borta
"Jag gläds mest över uppståndelsen"
PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00
Gud har aldrig sagt att mörkret är gott – Gud är ljus och Jesus vår vän i mörkret
BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00
"Påsken är skön för att det är okej att släppa sin glada mask och verkligen vara sorgsen"
PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Frälsningssoldaten Annika Kuivalainen: "Vi framhåller glädjen över att vi är förlåtna"
FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Essä: Jesus, Stubb och Marin i baren
PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00
I samarbete med Kyrkans central för det svenska arbetet