Dagen efter, när redovisningen kom, var reaktionen både skärrad och bestört. Att det hade varit så många inblandade, så våldsamt och så hätskt var en obehaglig överraskning.
Den primära reaktionen är ett avståndstagande, helt riktigt. Så här bygger man inte ett land, en fungerande gemenskap.
Men händelseförloppet ger mycket att tänka på. På polisens presskonferens fick upprorsmakarna etiketten banditer. Ett intressant drag. Var det inte främst av allt en social markör som kablades ut: att bråkmakarna var busar. ”Bara” busar? Busar – till skillnad från de hederliga medborgarna? Busar – och därför ett undantag som man inte behöver bry sig om.
Vad ska man göra. Bura in vandalerna?
Det är ingen lösning. I ärlig självanalys måste väl det som hände i Tammerfors ses som ett utslag för något som inte är bra i den gemensamma kroppen. Helsingin Sanomats redaktör Janne Toivonen rapporterar på plats om hur tammerforsare på kvällspromenad – bortsett från våldsmetoderna – kunde förstå aktivisterna bakom de gungande staketen. ”Inkomstklyftorna växer och välfärdsstaten vittrar bort, sade förbipasserarna, med småbarn i famnen”, skriver Toivonen.
Det har protesterats på självständighetsdagen förut, särskilt på 1990 och 2000-talet. Men det var innan de sociala medierna kom. Nu är det så mycket lättare att militarisera missnöjet. Demokratiforskaren Veikko Eranti från Helsingfors universitet varnar för att Tammerforsbråket kan initiera en ny protestvåg. Enligt honom har protesterna, trots att aktivisterna var en spretig skara, starka inslag av klasskamp. Folk har hört nog om sparpaket och strukturomvandlingar. Effekterna av dem börjar dessutom synas och kännas i mångas vardag.
Det här går inte att bura in – och bort. Ju mer illamående som segregeras i kroppen, desto starkare växer det sig i sin segregering. Desto sämre mår de som mår dåligt, desto längre kommer dessa från ”de övriga”.
Hur gärna man än ville se banditetiketten som en enkel lösning är det en farlig väg. I ett samhälle där så många som möjligt mår så bra som möjligt finns möjligheten att odla demokrati, icke-våld och jämlika förhållanden.
Därför är partykrascharna i Tammerfors inte ett utanförfenomen. De är inte utanför. De är innanför, och de ger utslag för ett Suomi som ställvis mår ganska dåligt. Som ”innanför” ska de behandlas. Som ”innanför” måste det onda botas.
En splittring i ett vi och de-samhälle har vi inte råd med.
Det här är den viktigaste och smärtsammaste tankeställaren från Tammerfors.
Vårt land – och busarnas
12.12.2013
Gatukravallerna i Tammerfors gav självständighetsdagsfirandet en annan och mer oönskad krydda än finländarna är vana vid. Pepparsprejen satt illa den lediga fredag många bänkat sig framför teven för att följa med det nya upplägget.
![](https://www.kyrkpressen.fi/fileupl/__thumb__top_fittedMay.jpg)
May Wikström
"Det handlar om tillhörighet och att jobba för någonting som är större än en själv"
SOMMARLÄGER. – Att vara tillsammans handlar om ett grundbehov som vi alla bär på, säger Matti Aspvik, verksamhetsledare för förbundet Kyrkans Ungdom. 27.7.2024 kl. 20:50
"Tron är som en skattjakt, men Gud söker oss mer än vad vi söker honom"
Kolumn. Som barn minns jag att det var roligt när någon hade ordnat skattjakt för en. Det kunde vara i skolan, på någon födelsedagsfest eller i juniorerna. Man fick en karta i handen, några uppgifter att tänka på och sedan ut för att leta. 20.7.2024 kl. 11:55
Kyrkpressen granskar: Så fördelas prästernas arbetsbörda i stiftet
PRÄSTER. Över 400 gudstjänster, dop, vigslar och begravningar på ett år – det kan tre präster i en medelstor finlandssvensk församling få dela på. Prästernas arbetsmängd varierar stort från församling till församling, visar Kyrkpressens granskning. 15.7.2024 kl. 10:00
Ursprungskvartetten återförenas på Nötö och Nagu – firar Sommarsång
SOMMARSÅNG. För 25 år fick skådespelaren Riko Eklundh en idé om göra en sommarkonsert i Nötö kyrka i Nagu skärgård. Idén förverkligades och konserten blev en succé. I år firar Sommarsång jubileum med två konserter. 16.7.2024 kl. 18:41
Teologiprofessorn: ”Det finns en förväntan på kyrkan”
PRAKTISK TEOLOGI. Cecilia Nahnfeldt är professor i praktisk teologi vid Åbo Akademi. Hon har fördjupat sig i tanken om att kallelse är någonting som kommer utifrån, mer än inifrån. Och hon ser att det finns en förväntan på kyrkan, 12.7.2024 kl. 10:00
Kyrkans mest använda ord ”tro” kan kännas svårt: Tror jag tillräckligt?
tro. Jag känner djup trygghet i tanken att längta efter Gud och hans rike. Kanske är det också att tro? 11.7.2024 kl. 16:24
Vill du vinna – eller vill du ha fred?
FREDSARBETE. Att arbeta för fred är ett komplext jobb anno 2024. Men om man dummar ner det lite kanske man kunde säga att principerna är ungefär desamma som i en parrelation – om man vill nå fred gäller det att lägga egot åt sidan, spela med öppna kort och försöka förstå den andra parten. Minna Kukkonen-Karlander, elev till Martti Ahtisaari, öppnar upp om arbetet för fred i en tid av polarisering.
11.7.2024 kl. 18:11
"När jag sträckte ut händerna och bad Gud om hjälp drog han upp mig ur träsket"
Personligt. Då mörka moln samlat sig över Stefan Myrskog och han funderade om livet var värt att leva utmanade han Gud: Jag ger dig en termin. 8.7.2024 kl. 17:44
André Swanström varnar för de förflugna orden om judar
antisemitism. Kritisera Israel är okej. Men nidbilder och grumliga anspelningar om judar av bara farten är inte det, anser ÅA-docenten André Swanström. 8.7.2024 kl. 10:00
Hon har älskat och förlorat tre män: "Jag har varit arg på Gud, men idag är jag tacksam"
sorg. Med sin sista, stora kärlek Jocke Hansson fick hon bara fem gemensamma år. – Jag har varit arg på Gud och frågat mig varför det här skulle hända mig. Men idag är jag tacksam – hellre fem år än inget alls, säger Kjerstin Sikström.
5.7.2024 kl. 11:32
Kyrkans samtalstjänsts svenska telefonjour är öppen varje kväll klockan 20–23
KYRKANS SAMTALSTJÄNST. Det hjälper att prata. De som svarar har tystnadsplikt och du får vara anonym. Tjänsten erbjuder stöd och någon som lyssnar också under sommaren. 5.7.2024 kl. 16:55
"I Taizé fick vi komma till ett sammanhang där vi verkligen fick uppleva att vi var del av något större"
ÅLANDS UNGA KYRKA. Trots de spartanska omständigheterna blev ungdomarnas resa till Taizé i Frankrike en upplevelse de aldrig kommer att glömma. Det var gemenskap, tusenskönor och fåglars glädjesång dygnet runt.
1.7.2024 kl. 16:32
De reformerade konfirmandarbetet – "Skulle aldrig byta tillbaka"
konfirmandarbete. Åbo svenska församling svängde på hela skriba-konceptet. Under en solig eftermiddag på ön Kakskerta berättar kyrkoherde Mia Bäck varför.
28.6.2024 kl. 15:17
Anita Höglund är borta
Nekrolog. Anita Höglund, omtyckt krönikör och tidigare redaktör vid Kyrkpressens föregångare Församlingbladet, har dött. 25.6.2024 kl. 10:44
Prästvigningarna i Sankt Petersburg: Sley och Kansanlähetys svarar
INGERMANLANDS KYRKA. Missionsorganisationerna har svarat på biskopsmötets frågor om prästvigningarna i Sankt Petersburg. Den ena av dem utmanar biskoparna om hur man tillämpar och tolkar ett missionsavtal. 10.6.2024 kl. 15:50
Mest läst
En vänlig grönskas rika intäkt – 22 miljoner euro som kyrkan får knipa i för att nå sina klimatmål
KLIMATET. Upp till 22 miljoner euro kan de evangelisk-lutherska församlingarna lyfta ur sina skogar varje år. När kyrkan ska vara klimatneutral 2030 får många se över sina invanda avverkningar. 26.5.2022 kl. 12:00
Under kriget: Man måste leva dagen som den kom
livshistoria. 102-åriga Doris Ståhl har varit med om två krig, evakuerat föräldrahemmet under Porkalaparentesen och suttit i Stockmanns källargångar när Helsingfors bombades. Ukrainakriget följer hon med i tidningen. – De arma människorna! Det är så hemskt så man kan inte tänka på det. 27.5.2022 kl. 16:27
Karleby är största skogsägaren
KYRKANS SKOGAR. Med sina 4 356 hektar skogar är Karleby kyrkliga samfällighet den största skogsägaren inom kyrkan i Finland. 26.5.2022 kl. 11:59
Också barnhemsbarn och funktionshindrade flyr kriget – kyrkan i Vanda har gett 57 ukrainare med specialbehov ett hem
KRIGET I UKRAINA. Bland dem som flyr kriget är en del de mer utsatta än andra. Vandaförsamlingarna gjorde tidigt ett beslut om vem de främst skulle ta hand om. 20.5.2022 kl. 12:38
Elina Sagne-Ollikainen: "Det är viktigt för mig att jag använder den tid jag fått här på jorden väl"
Personligt. Elina Sagne-Ollikainen lärde sig tidigt att en människas tid här på jorden tar slut.
– Det är viktigt för mig att jag använder den tid jag fått väl. 25.5.2022 kl. 12:15
I samarbete med Kyrkans central för det svenska arbetet