Tro och tillit

21.11.2013
”Jag hörde att du slutat i kyrkan”, säger en halvbekant bakom mig i den trötta och glåmiga kön i den ännu tristare butiken. ”Inte alls”, svarar jag, ”Jag har slutat i församlingen men i stället börjat i kyrkan.”
Hon ser frågande ut och jag är själv lite förvånad. Varifrån kom den tanken? Men i mitt bröst tänds ett efterlängtat utropstecken. Tecken som tecken … har ju väntat på vägledning, råd och just tecken i många år men tydligen tittat åt fel håll. Till slut lägger man ner sina uppsträckta armar och smular hoppet under sprucken häl. Om solen skulle slockna skulle det ta åtta minuter innan allt på jorden börjar dö, berättar ivrig provläsande tolvåring för mig senare på kvällen. Inte fullt så snabbt gick det mellan det att församlingen gav upp inför alla interna stridigheter och att jag själv slocknade, men långsamt, långsamt så kallnade ändå även kallet. Relationen mellan mig och Gud var inte hotad men den sprakande brasan som trots den halvdåliga veden brunnit vilt och starkt för kyrkan och församlingen i snart 20 år, den finns inte mer. Inte minsta lilla gnista eller hoppfull flämtning. Bara en askhög kvar av nyfikenheten, glädjen, samhörigheten, uppdraget. Hur prästar man då?

Svårt på arbetsplatsen är alltid svårt men när det blir svårt i kyrkan är det svårast. Att bli av med tron som församlingsarbetare är samma sak som att bli av med armarna för en snickare. Man måste antingen försöka att lära sig att spika med fötterna eller så blir man i stället telefonförsäljare. Men telefonförsäljare? Jag var 35 år, hade två barn och ett dagsjobb när jag läste till präst på nätterna. Få förstod och många undrade, men jag bara måste. Jag hade längtat i femton år men aldrig vågat säga det högt, men samtidigt som jag bad om ordination kom kraften. Tio år senare finns det så lite kvar av både geisten och mig. Damen bakom står nu bredvid och plockar in köttfärsen, potatisen och inredningstidningen i sin gula kasse medan jag letar efter mina handskar. ”Vad menar du med slutat i församlingen men börjat i kyrkan?” envisas hon samtidigt som hon går mot dörren. Kristen kyrka behöver ingen tupp på taket för att vara kyrka men däremot måste människorna under takmålningarna få vara sig själva och ändå bli älskade. I sann kyrka utnyttjas inte svaghet medan styrka gärna applåderas. Det är en idealistisk arbetsplats där man tillsammans vill göra världen till en lite bättre plats. Ett don där ärlighet går före makt och mod före feghet. Men det säger jag förstås inte till henne som vet hur man knyter en halsduk elegant. Frågan är för svår och för stor men dit jag nu går på morgnarna, där finns inga krucifix eller ritual och det är märkligt högt till tak fast det är i en källare. Och gänget … gänget i källaren lever faktiskt evangeliet fast väldigt få är inskrivna i klubben. Under många år blev jag konsekvent misstänkliggjord för att ”läcka” om våra svåra missförhållanden, jag blev hotad med polisanmälan och domstol för saker som varken var kriminella eller som jag var skyldig till och fast jag visste att det är att spela bråkstakarna i händerna så tystnade jag. Men det är slut med det. Jag har förlorat min tro på kyrkan som en trygg arbetsplats, jag har avstått från mitt jobb men min berättelse kan ingen längre ta ifrån mig.
Maria Sundblom Lindberg
Kjerstin Sikström vill vara aktiv – därför har hon fortfarande sångelever och dirigerar en kör.

sorg. Med sin sista, stora kärlek Jocke Hansson fick hon bara fem gemensamma år. – Jag har varit arg på Gud och frågat mig varför det här skulle hända mig. Men idag är jag tacksam – hellre fem år än inget alls, säger Kjerstin Sikström. 5.7.2024 kl. 11:32

KYRKANS SAMTALSTJÄNST. Det hjälper att prata. De som svarar har tystnadsplikt och du får vara anonym. Tjänsten erbjuder stöd och någon som lyssnar också under sommaren. 5.7.2024 kl. 16:55
Bibelstudium och existentiellt samtal i gröngräset i Taizé.

ÅLANDS UNGA KYRKA. Trots de spartanska omständigheterna blev ungdomarnas resa till Taizé i Frankrike en upplevelse de aldrig kommer att glömma. Det var gemenskap, tusenskönor och fåglars glädjesång dygnet runt. 1.7.2024 kl. 16:32
Laura Kota-aho och Mia Bäck har en del läger i bagaget, men än har ingen av dem tröttnat.

konfirmandarbete. Åbo svenska församling svängde på hela skriba-konceptet. Under en solig eftermiddag på ön Kakskerta berättar kyrkoherde Mia Bäck varför. 28.6.2024 kl. 15:17
Anita Höglund bodde länge på Bertahemmet i Helsingfors.

Nekrolog. Anita Höglund, omtyckt krönikör och tidigare redaktör vid Kyrkpressens föregångare Församlingbladet, har dött. 25.6.2024 kl. 10:44
Sley och Kansanlähetys lovar att "inte befrämja" ryska prästvigningar

INGERMANLANDS KYRKA. Missionsorganisationerna har svarat på biskopsmötets frågor om prästvigningarna i Sankt Petersburg. Den ena av dem utmanar biskoparna om hur man tillämpar och tolkar ett missionsavtal. 10.6.2024 kl. 15:50

lekholmen. Nora Sønnerstad är hjälpledare vid Johannes församlings skriftskolläger för tredje sommaren. Hon kommer också att jobba som holmungdomsledare med den öppna verksamheten. Bara tanken att vara på Lekis halva sommaren och kalla det för mitt sommarjobb är ganska ”win-win". 29.5.2024 kl. 20:32
Nya ungdomssakkunniga Christer Romberg är också musikartist.

ungdomsarbete. TV-talang blir ny sakkunnig för ungdomsfrågor vid kyrkans svenska central. Han får bland annat ansvar för UK - Ungdomens kyrkodagar 6.6.2024 kl. 12:00
Det kan räcka flera år innan det blir kyrkoherdeinstallation i Petrus församling.

BESVÄR. Två medlemmar i Petrus församlings församlingsråd har lämnat in ett så kallat kyrkobesvär till Helsingfors förvaltningsdomstol över domkapitlets beslut att välja Pia Kummel-Myrskog till kyrkoherde i Petrus församling. 5.6.2024 kl. 21:13
Ungdomsfoto på Yvonne ”Vonna” Terlinden. Hon installerades i slutet av maj som kyrkoherde i Karis-Pojo svenska församling.

ETT GOTT RÅD. Om Yvonne Terlinden fick en pratstund med sitt yngre jag skulle hon diskutera sin rastlöshet och sin perfektionism. 6.6.2024 kl. 08:00
Lina Forsblom, här med hunden Lewis, har överlevt två livshotande sjukdomar.

Personligt. Som barn drabbades Lina Forsblom av leukemi och räddades till livet av en ryggmärgstransplantation. 23 år senare höll hon på att dö av blodförgiftning. – Jag tror inte det var Guds vilja att jag skulle bli sjuk. Men Gud kan använda sjukdomarna, bara jag låter mig bli använd, säger hon. 5.6.2024 kl. 10:18
Närheten till kyrkan förblir viktig.

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan behöver se över sitt nätverk av församlingar. Omkring 40 av dem överlever inte årtiondet ekonomiskt. 5.6.2024 kl. 10:00
"För att bevara hoppet: möt din egen skuld och välj handling. Påminn dig själv och andra om att det finns hopp så länge vi agerar, för det finns det! Och hopp är en kollektiv kraft."

KLIMATKRISEN. KP-redaktören Rebecca Pettersson bevittnar en soluppgång hon aldrig borde ha sett. Det blir början till en ekologisk skuldspiral, och jakten på ett hopp som håller. 4.6.2024 kl. 09:46

SAMKÖNADE PAR. Jenny Jansson var delegat vid Metodistkyrkans generalkonferens när samfundet fattade beslut om att godkänna samkönade vigslar. 3.6.2024 kl. 20:28
– En annan kyrkas präster skaper en bild av vår kyrka, klagar ärkebiskop Tapio Luoma.

INGERMANLANDS KYRKA. Den ingermanländska kyrkans präster skapar förvirring bland kyrkfolket, säger ärkebiskop Tapio Luoma. I vems mässa går man, till vilken kyrka blir ens barn döpt? 3.6.2024 kl. 10:00

Kjerstin Sikström vill vara aktiv – därför har hon fortfarande sångelever och dirigerar en kör.

sorg. Med sin sista, stora kärlek Jocke Hansson fick hon bara fem gemensamma år. – Jag har varit arg på Gud och frågat mig varför det här skulle hända mig. Men idag är jag tacksam – hellre fem år än inget alls, säger Kjerstin Sikström. 5.7.2024 kl. 11:32

KYRKANS SAMTALSTJÄNST. Det hjälper att prata. De som svarar har tystnadsplikt och du får vara anonym. Tjänsten erbjuder stöd och någon som lyssnar också under sommaren. 5.7.2024 kl. 16:55
Bibelstudium och existentiellt samtal i gröngräset i Taizé.

ÅLANDS UNGA KYRKA. Trots de spartanska omständigheterna blev ungdomarnas resa till Taizé i Frankrike en upplevelse de aldrig kommer att glömma. Det var gemenskap, tusenskönor och fåglars glädjesång dygnet runt. 1.7.2024 kl. 16:32
Laura Kota-aho och Mia Bäck har en del läger i bagaget, men än har ingen av dem tröttnat.

konfirmandarbete. Åbo svenska församling svängde på hela skriba-konceptet. Under en solig eftermiddag på ön Kakskerta berättar kyrkoherde Mia Bäck varför. 28.6.2024 kl. 15:17
Anita Höglund bodde länge på Bertahemmet i Helsingfors.

Nekrolog. Anita Höglund, omtyckt krönikör och tidigare redaktör vid Kyrkpressens föregångare Församlingbladet, har dött. 25.6.2024 kl. 10:44