Antje och relativismen

Också på vår sida av potten oroar det som befaras vara upplösningen av absoluta sanningar. Frågeställningen är inte sällan om ledares sviktande tro på centrala kristna lärosatser ska accepteras inom kyrkan. Följer vi Svenska kyrkan i spåren? Upplöses vi allesammans snart i ett enda stort postmodernt andetag?

När Antje Jackelén vigdes till biskop i Lund 2007 tog hon som sitt valspråk Gud är större. Formuleringen finns i Första Johannesbrevet men minst lika ofta hör vi den klinga på arabiska i ordalydelsen Allahu Akbar. Det påpekade docenten i kyrkovetenskap Kjell Blückert i en kolumn i Svenska Dagbladet nyligen och beskrev hur formuleringen uttrycker grundtanken i de abrahamitiska religionerna: att Gud är större än våra bilder av Honom, att vi aldrig blir färdiga med våra svar.

Eller som Jackelén själv skriver i sitt herdabrev: ”Om Gud alltid är större än det bästa vi kan åstadkomma, då gör vi gott i att alltid lämna en dörr på glänt för ett bättre vetande.”

Några kommer alltid att vilja påstå att den hållningen inte är något annat än osmickrande relativism. Själv hoppas jag att vi kunde sluta sätta likamedtecken mellan godtycklighet och en uppriktig önskan att se bortom tvärsäkerhet.