En droppe i havet kan det tyckas, med dessa femhundra kvotflyktingar. Det brukar vara det klassiska argumentet för att göra ingenting. Men också den droppen är skillnaden mellan liv och död för femhundra individer. Och ändå finns det många som tycker att även den droppen är för mycket. En av dem som luftat missnöjet är sannfinländaren Jussi Halla-aho, som skriftligen ifrågasatt regeringens beslut. Vilka slags flyktingar kommer, undrar han. Är det lidande kvinnor och barn, eller är det syriska män som tar med sig terrorismen till Finland?
Tyvärr är han inte ensam om att vilja slå dövörat till en situation där frågan om många människors överlevnad är akut – och för allt för många redan för sent att göra något åt.
MTV3 berättade i helgen att deras egen gallup bland knappt 2000 finländare visar att över hälften motsätter sig fler flyktingar. Var tredje hjälper hellre ”på något annat sätt” än genom att ta emot flyktingar till Finland. Vad det sättet är förblir ospecificerat. Gallupen är sorglig läsning, likaså det politiska utspelet. Att ta emot flyktingar av det här slaget handlar inte om urval och integrering av ”lämpliga” utlänningar, det är humanitär hjälp som ges av medmänsklighet.
Många av dem som lider i Syrien just nu tillhör de gamla kristna kyrkorna, och våldet mot dem kommer antagligen att eskalera vartefter konflikten går i lås. De kristna har varit relativt skyddade av Assadregimen – och nu faller hämnden över dem som ses som ett främmande element av extrema islamister. Det finns fall där hela byar ställts inför valet att gå eller bli dödade. Därför blir Halla-ahos utspel ännu märkligare, när partikamraten Timo Soini häromveckan parallellt med flyktingdiskussionen krävde att Finland som nation ska ta upp frågan om förföljelsen av kristna i FN. Bilden går inte ihop. Ord och handling stämmer inte.
Bara prat räcker inte. Det är i handlingarna det goda tar sig i uttryck. En sådan är att välkomna de utsatta. För det krävs det riktiga människor, men inte mer än så. ICA-handlaren Bo Oskarsson i jämtländska Kaxdal lade ut en enkel hälsning till de tre syriska familjer, de första flyktingar någonsin, som hans by tog emot i början av året. Inom ett dygn hade hälsningen spritt sig över de sociala medierna som en löpeld med tusentals delningar. Vad den innehöll? Ett stort politiskt budskap? Kloka integrationsord? Bedöm själv!
”Vi välkomnar alla nyinflyttade från Syrien, och vi hoppas att ni ska trivas i vackra Offerdal.”
Syriska liv på finländsk nåder
03.10.2013
Finlands regering höjer flyktingkvoten med 300 personer nästa år. Det ger en totalkvot på 1050 flyktingar, varav 500 viks för offren för inbördeskriget i Syrien. Hittills har uppskattningsvis hundratusen dött under de två och ett halvt år konflikten pågått. Två miljoner syrier har flytt landet, många trängs i tältläger i grannländerna. Ytterligare fyra miljoner är flyktingar i eget land.
May Wikström
Hon har älskat och förlorat tre män: "Jag har varit arg på Gud, men idag är jag tacksam"
sorg. Med sin sista, stora kärlek Jocke Hansson fick hon bara fem gemensamma år. – Jag har varit arg på Gud och frågat mig varför det här skulle hända mig. Men idag är jag tacksam – hellre fem år än inget alls, säger Kjerstin Sikström.
5.7.2024 kl. 11:32
Kyrkans samtalstjänsts svenska telefonjour är öppen varje kväll klockan 20–23
KYRKANS SAMTALSTJÄNST. Det hjälper att prata. De som svarar har tystnadsplikt och du får vara anonym. Tjänsten erbjuder stöd och någon som lyssnar också under sommaren. 5.7.2024 kl. 16:55
"I Taizé fick vi komma till ett sammanhang där vi verkligen fick uppleva att vi var del av något större"
ÅLANDS UNGA KYRKA. Trots de spartanska omständigheterna blev ungdomarnas resa till Taizé i Frankrike en upplevelse de aldrig kommer att glömma. Det var gemenskap, tusenskönor och fåglars glädjesång dygnet runt.
1.7.2024 kl. 16:32
De reformerade konfirmandarbetet – "Skulle aldrig byta tillbaka"
konfirmandarbete. Åbo svenska församling svängde på hela skriba-konceptet. Under en solig eftermiddag på ön Kakskerta berättar kyrkoherde Mia Bäck varför.
28.6.2024 kl. 15:17
Anita Höglund är borta
Nekrolog. Anita Höglund, omtyckt krönikör och tidigare redaktör vid Kyrkpressens föregångare Församlingbladet, har dött. 25.6.2024 kl. 10:44
Prästvigningarna i Sankt Petersburg: Sley och Kansanlähetys svarar
INGERMANLANDS KYRKA. Missionsorganisationerna har svarat på biskopsmötets frågor om prästvigningarna i Sankt Petersburg. Den ena av dem utmanar biskoparna om hur man tillämpar och tolkar ett missionsavtal. 10.6.2024 kl. 15:50
Upptäckte en gemenskap på Lekholmen där alla får vara sig själva
lekholmen. Nora Sønnerstad är hjälpledare vid Johannes församlings skriftskolläger för tredje sommaren. Hon kommer också att jobba som holmungdomsledare med den öppna verksamheten. Bara tanken att vara på Lekis halva sommaren och kalla det för mitt sommarjobb är ganska ”win-win".
29.5.2024 kl. 20:32
Voice-Chrisu börjar sköta UK och unga vuxna vid Kyrkostyrelsen
ungdomsarbete. TV-talang blir ny sakkunnig för ungdomsfrågor vid kyrkans svenska central. Han får bland annat ansvar för UK - Ungdomens kyrkodagar 6.6.2024 kl. 12:00
Kyrkobesvär inlämnat om kyrkoherdevalet i Petrus församling
BESVÄR. Två medlemmar i Petrus församlings församlingsråd har lämnat in ett så kallat kyrkobesvär till Helsingfors förvaltningsdomstol över domkapitlets beslut att välja Pia Kummel-Myrskog till kyrkoherde i Petrus församling. 5.6.2024 kl. 21:13
”Du behöver inte bära din tro”
ETT GOTT RÅD. Om Yvonne Terlinden fick en pratstund med sitt yngre jag skulle hon diskutera sin rastlöshet och sin perfektionism.
6.6.2024 kl. 08:00
Frågan ”varför drabbas jag igen” är nära
Personligt. Som barn drabbades Lina Forsblom av leukemi och räddades till livet av en ryggmärgstransplantation. 23 år senare höll hon på att dö av blodförgiftning. – Jag tror inte det var Guds vilja att jag skulle bli sjuk. Men Gud kan använda sjukdomarna, bara jag låter mig bli använd, säger hon.
5.6.2024 kl. 10:18
Kyrkan börjar se över församlingsnätverket
KYRKANS EKONOMI. Kyrkan behöver se över sitt nätverk av församlingar. Omkring 40 av dem överlever inte årtiondet ekonomiskt. 5.6.2024 kl. 10:00
Trots klimatkrisen finns det hopp – i handling, och i att viska ett tack
KLIMATKRISEN. KP-redaktören Rebecca Pettersson bevittnar en soluppgång hon aldrig borde ha sett. Det blir början till en ekologisk skuldspiral, och jakten på ett hopp som håller.
4.6.2024 kl. 09:46
”Vi ville lämna frågan och gå framåt”
SAMKÖNADE PAR. Jenny Jansson var delegat vid Metodistkyrkans generalkonferens när samfundet fattade beslut om att godkänna samkönade vigslar. 3.6.2024 kl. 20:28
"Vi talar med Laptev, men ingenting händer"
INGERMANLANDS KYRKA. Den ingermanländska kyrkans präster skapar förvirring bland kyrkfolket, säger ärkebiskop Tapio Luoma. I vems mässa går man, till vilken kyrka blir ens barn döpt? 3.6.2024 kl. 10:00
Mest läst
- De reformerade konfirmandarbetet – "Skulle aldrig byta tillbaka"
- Anita Höglund är borta
- Hon har älskat och förlorat tre män: "Jag har varit arg på Gud, men idag är jag tacksam"
- "I Taizé fick vi komma till ett sammanhang där vi verkligen fick uppleva att vi var del av något större"
- En omtyckt ungdomsarbetsledare är borta
Två vill bli herde i Petrus församling
kyrkoherdeval. Den lediganslagna tjänsten som kyrkoherde i Petrus församling i Helsingfors har lockat två sökande. De som visat intresse för tjänsten är Ronny Thylin och Pia Kummel-Myrskog. 8.1.2024 kl. 13:21
Borgå stift har fått fyra nya präster
PRÄSTVIGNING. På trettondagen fick Borgå stift fyra nya präster. 8.1.2024 kl. 11:18
Tre nya prostar i Borgå stift
UTNÄMNINGAR. Biskop Bo-Göran Åstrand har utnämnt tre nya prostar. De är kyrkoherden i Agricola svenska församling Stina Lindgård, pastorn i finska församlingen vid Solkusten i Spanien Rolf Steffansson samt prästen och sakkunniga vid Kyrkans central för det svenska arbetet (KCSA) Maria Sten. 2.1.2024 kl. 15:46
Knappt 64 procent av finländarna är medlemmar i kyrkan
MEDLEMMAR. Enligt en prognos från enheten för Kyrkans forskning och utbildning är antalet medlemmar i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland ca 3 558 000 i slutet av 2023. 29.12.2023 kl. 16:06
"Vi gav henne aldrig något namn"
sorg. Då Carola Juselius förlorade sitt barn blev hon så arg på Gud att hon skrev ut sig ur kyrkan. Sen saknade hon julmusiken och skrev in sig igen. Hon är en kvinna med temperament som vill finnas till för andra, särskilt för dem som inte kunnat prata om barnen de mist. 23.12.2023 kl. 19:00
I samarbete med Kyrkans central för det svenska arbetet