Det som inte får talas om

29.08.2013
Med jämna mellanrum diskuteras andakterna i radion. Så också i sensommar, när Hufvudstadsbladet valde att ackompanjera sin artikel om hurvida andakterna sitter neutralt i publicserviceutbudet eller inte med en frän ledare signerad Janne Strang. Kontentan var att statsbolaget Yle och en aningslös nation av vanekristna hemmablint tillåter den evangelisk-lutherska kyrkan att tuta ut sitt budskap. Ett budskap som enligt samma ledarskribent tar sig farliga former när dent också vänder sig till barn. Rabalder följde. Webbenkäter likaså. Förvånansvärt nog fick HBL själva resultatet om bakfoten och rapporterade att en klar majoritet av läsarna inte vill ha religiösa sändningar. En minimal rättelse korrigerade dagen därpå att majoriteten av dem som svarat faktiskt ville behålla nuvarande systemet eller ge fler trossamfund rum i etern.
Tro intresserar, fascinerar. Men visst, den skrämmer också. Ändå är vägen framåt knappast att sätta proppen för all förkunnelse. Både den metoden eller den mildare censurvarianten där trosinriktningarna ska kontrolleras och friseras hårt och ta bort ”allt det där snacket om Gud och tala allmänt filosofiskt” är dömda att misslyckas. Rent objektivt sett: är det inte bättre att alla har insyn i vad som verkligen lärs och utövas? I all synnerhet den majoritet av befolkningen som statistiskt sett faktiskt omfattar samma lära. Bra att någon gång få höra vad man förväntas tro på. Bra att höra vad ens granne tror, kan man tycka.

Debatten om andakterna i radion (som förövrigt just nu endast är självgenererade vågskvalp i den finlandssvenska dammen och ingen Stor Nationell Debatt) har däremot ett par tråkiga drag. Det ena demoniserar religion överhuvudtaget. Där blir tro ett farligt monster, som kastar sig över ogarderade barn och vuxna och som därför inte borde ges plats i det offentliga rummet, åtminstone inte på sina egna villkor. Ifall argumenteringen tryter kan man alltid dra fram historiska misstag och övergrepp som bevis.
Nej, om inte krimtänk (ännu), så är religion definitivt inget bratänk 2013, för att dra paralleller till Orwells 1984.

Däremot nog ”dumtänk”, vilket också tycks vara rumsrent att framföra på ledarplats om man ska tolka Strangs eftermäle till debatten i helgens tidning: ”Men i egenskap av förnuftig människa är det samtidigt ohållbart – man kan ju inte gå omkring och tro helt vad som helst om sakers natur och befattning.”

Frågan om religionsfrihet handlar om att särskilja begreppen frihet från och frihet till. Kravet på religionsfriheten som rätten att slippa höra eller se religiösa språk, ritualer eller uppfattningar överhuvudtaget innebär oundvikligen en inskränkning av denna frihet. När man börjar kringskära rätten att tala om tro på trons egen grund ligger i själva verket religions-ofriheten nära.
Någonstans pinglar medeltida klockor, det ekar av bannlysningar, censur och bokbål.
Been there done that. Tro oss.
Det var fel väg.
May Wikström

val. Församlingspastorstjänster tillsätts inte genom offentligt ansökningsförfarande. Domkapitlet begär församlingen om ett utlåtande om dem som anmält intresse och fattar sedan beslut om förordnandet med utlåtandet som grund. 5.8.2024 kl. 13:39

SOMMARLÄGER. – Att vara tillsammans handlar om ett grundbehov som vi alla bär på, säger Matti Aspvik, verksamhetsledare för förbundet Kyrkans Ungdom. 27.7.2024 kl. 20:50
Fredrik Kass är kyrkoherde i Kvevlax församling.

Kolumn. Som barn minns jag att det var roligt när någon hade ordnat skattjakt för en. Det kunde vara i skolan, på någon födelsedagsfest eller i juniorerna. Man fick en karta i handen, några uppgifter att tänka på och sedan ut för att leta. 20.7.2024 kl. 11:55
Jona Granlund  i Grankulla jobbar med alla åldrar, också med barn och unga.

PRÄSTER. Över 400 gudstjänster, dop, vigslar och begravningar på ett år – det kan tre präster i en medelstor finlandssvensk församling få dela på. Prästernas arbetsmängd varierar stort från församling till församling, visar Kyrkpressens granskning. 15.7.2024 kl. 10:00
För 25 år sedan uppträdde Birthe Wingren, Sören Lillkung och Riko Eklundh och Henrik Wikström i Nötö kyrka. Samma kvartett är med i år.

SOMMARSÅNG. För 25 år fick skådespelaren Riko Eklundh en idé om göra en sommarkonsert i Nötö kyrka i Nagu skärgård. Idén förverkligades och konserten blev en succé. I år firar Sommarsång jubileum med två konserter. 16.7.2024 kl. 18:41
Värmländsk folkkyrklighet är ÅA-professor Cecilia Nahnfeldts avstamp i livet.

PRAKTISK TEOLOGI. Cecilia Nahnfeldt är professor i praktisk teologi vid Åbo Akademi. Hon har fördjupat sig i tanken om att kallelse är någonting som kommer utifrån, mer än inifrån. Och hon ser att det finns en förväntan på kyrkan, 12.7.2024 kl. 10:00

tro. Jag känner djup trygghet i tanken att längta efter Gud och hans rike. Kanske är det också att tro? 11.7.2024 kl. 16:24
Minna Kukkonen-
Karlander jobbar i dag i en chefsposition på CMI:s Asien-team. Tidigare i sin karriär var hon rådgivare till Martti Ahtisaari.

FREDSARBETE. Att arbeta för fred är ett komplext jobb anno 2024. Men om man dummar ner det lite kanske man kunde säga att principerna är ungefär desamma som i en parrelation – om man vill nå fred gäller det att lägga egot åt sidan, spela med öppna kort och försöka förstå den andra parten. Minna Kukkonen-Karlander, elev till Martti Ahtisaari, öppnar upp om arbetet för fred i en tid av polarisering. 11.7.2024 kl. 18:11
När Gud reste Stefan Myrskog ur mörkret fick han en levande tro.

Personligt. Då mörka moln samlat sig över Stefan Myrskog och han funderade om livet var värt att leva utmanade han Gud: Jag ger dig en termin. 8.7.2024 kl. 17:44
Mycket sägs om Israel med gamla judeklichéer, anser André Swanström.

antisemitism. Kritisera Israel är okej. Men nidbilder och grumliga anspelningar om judar av bara farten är inte det, anser ÅA-docenten André Swanström. 8.7.2024 kl. 10:00
Kjerstin Sikström vill vara aktiv – därför har hon fortfarande sångelever och dirigerar en kör.

sorg. Med sin sista, stora kärlek Jocke Hansson fick hon bara fem gemensamma år. – Jag har varit arg på Gud och frågat mig varför det här skulle hända mig. Men idag är jag tacksam – hellre fem år än inget alls, säger Kjerstin Sikström. 5.7.2024 kl. 11:32

KYRKANS SAMTALSTJÄNST. Det hjälper att prata. De som svarar har tystnadsplikt och du får vara anonym. Tjänsten erbjuder stöd och någon som lyssnar också under sommaren. 5.7.2024 kl. 16:55
Bibelstudium och existentiellt samtal i gröngräset i Taizé.

ÅLANDS UNGA KYRKA. Trots de spartanska omständigheterna blev ungdomarnas resa till Taizé i Frankrike en upplevelse de aldrig kommer att glömma. Det var gemenskap, tusenskönor och fåglars glädjesång dygnet runt. 1.7.2024 kl. 16:32
Laura Kota-aho och Mia Bäck har en del läger i bagaget, men än har ingen av dem tröttnat.

konfirmandarbete. Åbo svenska församling svängde på hela skriba-konceptet. Under en solig eftermiddag på ön Kakskerta berättar kyrkoherde Mia Bäck varför. 28.6.2024 kl. 15:17
Anita Höglund bodde länge på Bertahemmet i Helsingfors.

Nekrolog. Anita Höglund, omtyckt krönikör och tidigare redaktör vid Kyrkpressens föregångare Församlingbladet, har dött. 25.6.2024 kl. 10:44

– Jag tror inte det är en slump att vi är här. Det finns något för oss alla, säger Elina Sagne-Ollikainen.

Personligt. Elina Sagne-Ollikainen lärde sig tidigt att en människas tid här på jorden tar slut. – Det är viktigt för mig att jag använder den tid jag fått väl. 25.5.2022 kl. 12:15
 – Jag älskar att skriva, säger Louise Häggström.

ANDETAG. Louise Häggström och hennes man valde att säga upp sig från sina jobb och flytta till Bergen, en stad i ett land de aldrig besökt tidigare. Hon bloggar på Andetag-bloggen på Kyrkpressens sajt. 24.5.2022 kl. 08:26
– Jag brukar säga att genast när man svänger in på lägerområdet känner man det: Nu har jag kommit hem, säger Sabina Wallis.

LÄGER. I slutet av juli ställs Sabina Wallis inför sitt eldprov: att vara lägerledare vid sommarlägret i Pieksämäki. Själv har hon varit där varje sommar sedan hon var ett halvt år. 23.5.2022 kl. 18:00
Mia Anderssén-Löf, Karl af Hällström, Johanna Björkholm-Kallio, Tomas Ray och Monica Heikel-Nyberg har sökt dekanstjänsten.

TJÄNST. Domkapitlet har fått in fem ansökningar till tjänsten som stiftsdekan. För jobbet, i vilket man framför allt lägger upp prästernas fortbildning, presenterar de sökande olika meriter. De "kan Åbo Akademi", "kan regnbågsfolket" eller "kan dialogen med väckelserörelserna". 20.5.2022 kl. 16:20
– Domkapitlet lyssnar mycket på församlingen, men fattar suveränt beslutet. Beslutet kan inte heller överklagas, säger notarie Linus Stråhlman.

domkapitlet. Domkapitlet ändrar på hur församlingspastorerna tillsätts. 19.5.2022 kl. 15:57