Det som inte får talas om

29.08.2013
Med jämna mellanrum diskuteras andakterna i radion. Så också i sensommar, när Hufvudstadsbladet valde att ackompanjera sin artikel om hurvida andakterna sitter neutralt i publicserviceutbudet eller inte med en frän ledare signerad Janne Strang. Kontentan var att statsbolaget Yle och en aningslös nation av vanekristna hemmablint tillåter den evangelisk-lutherska kyrkan att tuta ut sitt budskap. Ett budskap som enligt samma ledarskribent tar sig farliga former när dent också vänder sig till barn. Rabalder följde. Webbenkäter likaså. Förvånansvärt nog fick HBL själva resultatet om bakfoten och rapporterade att en klar majoritet av läsarna inte vill ha religiösa sändningar. En minimal rättelse korrigerade dagen därpå att majoriteten av dem som svarat faktiskt ville behålla nuvarande systemet eller ge fler trossamfund rum i etern.
Tro intresserar, fascinerar. Men visst, den skrämmer också. Ändå är vägen framåt knappast att sätta proppen för all förkunnelse. Både den metoden eller den mildare censurvarianten där trosinriktningarna ska kontrolleras och friseras hårt och ta bort ”allt det där snacket om Gud och tala allmänt filosofiskt” är dömda att misslyckas. Rent objektivt sett: är det inte bättre att alla har insyn i vad som verkligen lärs och utövas? I all synnerhet den majoritet av befolkningen som statistiskt sett faktiskt omfattar samma lära. Bra att någon gång få höra vad man förväntas tro på. Bra att höra vad ens granne tror, kan man tycka.

Debatten om andakterna i radion (som förövrigt just nu endast är självgenererade vågskvalp i den finlandssvenska dammen och ingen Stor Nationell Debatt) har däremot ett par tråkiga drag. Det ena demoniserar religion överhuvudtaget. Där blir tro ett farligt monster, som kastar sig över ogarderade barn och vuxna och som därför inte borde ges plats i det offentliga rummet, åtminstone inte på sina egna villkor. Ifall argumenteringen tryter kan man alltid dra fram historiska misstag och övergrepp som bevis.
Nej, om inte krimtänk (ännu), så är religion definitivt inget bratänk 2013, för att dra paralleller till Orwells 1984.

Däremot nog ”dumtänk”, vilket också tycks vara rumsrent att framföra på ledarplats om man ska tolka Strangs eftermäle till debatten i helgens tidning: ”Men i egenskap av förnuftig människa är det samtidigt ohållbart – man kan ju inte gå omkring och tro helt vad som helst om sakers natur och befattning.”

Frågan om religionsfrihet handlar om att särskilja begreppen frihet från och frihet till. Kravet på religionsfriheten som rätten att slippa höra eller se religiösa språk, ritualer eller uppfattningar överhuvudtaget innebär oundvikligen en inskränkning av denna frihet. När man börjar kringskära rätten att tala om tro på trons egen grund ligger i själva verket religions-ofriheten nära.
Någonstans pinglar medeltida klockor, det ekar av bannlysningar, censur och bokbål.
Been there done that. Tro oss.
Det var fel väg.
May Wikström
Kjerstin Sikström vill vara aktiv – därför har hon fortfarande sångelever och dirigerar en kör.

sorg. Med sin sista, stora kärlek Jocke Hansson fick hon bara fem gemensamma år. – Jag har varit arg på Gud och frågat mig varför det här skulle hända mig. Men idag är jag tacksam – hellre fem år än inget alls, säger Kjerstin Sikström. 5.7.2024 kl. 11:32

KYRKANS SAMTALSTJÄNST. Det hjälper att prata. De som svarar har tystnadsplikt och du får vara anonym. Tjänsten erbjuder stöd och någon som lyssnar också under sommaren. 5.7.2024 kl. 16:55
Bibelstudium och existentiellt samtal i gröngräset i Taizé.

ÅLANDS UNGA KYRKA. Trots de spartanska omständigheterna blev ungdomarnas resa till Taizé i Frankrike en upplevelse de aldrig kommer att glömma. Det var gemenskap, tusenskönor och fåglars glädjesång dygnet runt. 1.7.2024 kl. 16:32
Laura Kota-aho och Mia Bäck har en del läger i bagaget, men än har ingen av dem tröttnat.

konfirmandarbete. Åbo svenska församling svängde på hela skriba-konceptet. Under en solig eftermiddag på ön Kakskerta berättar kyrkoherde Mia Bäck varför. 28.6.2024 kl. 15:17
Anita Höglund bodde länge på Bertahemmet i Helsingfors.

Nekrolog. Anita Höglund, omtyckt krönikör och tidigare redaktör vid Kyrkpressens föregångare Församlingbladet, har dött. 25.6.2024 kl. 10:44
Sley och Kansanlähetys lovar att "inte befrämja" ryska prästvigningar

INGERMANLANDS KYRKA. Missionsorganisationerna har svarat på biskopsmötets frågor om prästvigningarna i Sankt Petersburg. Den ena av dem utmanar biskoparna om hur man tillämpar och tolkar ett missionsavtal. 10.6.2024 kl. 15:50

lekholmen. Nora Sønnerstad är hjälpledare vid Johannes församlings skriftskolläger för tredje sommaren. Hon kommer också att jobba som holmungdomsledare med den öppna verksamheten. Bara tanken att vara på Lekis halva sommaren och kalla det för mitt sommarjobb är ganska ”win-win". 29.5.2024 kl. 20:32
Nya ungdomssakkunniga Christer Romberg är också musikartist.

ungdomsarbete. TV-talang blir ny sakkunnig för ungdomsfrågor vid kyrkans svenska central. Han får bland annat ansvar för UK - Ungdomens kyrkodagar 6.6.2024 kl. 12:00
Det kan räcka flera år innan det blir kyrkoherdeinstallation i Petrus församling.

BESVÄR. Två medlemmar i Petrus församlings församlingsråd har lämnat in ett så kallat kyrkobesvär till Helsingfors förvaltningsdomstol över domkapitlets beslut att välja Pia Kummel-Myrskog till kyrkoherde i Petrus församling. 5.6.2024 kl. 21:13
Ungdomsfoto på Yvonne ”Vonna” Terlinden. Hon installerades i slutet av maj som kyrkoherde i Karis-Pojo svenska församling.

ETT GOTT RÅD. Om Yvonne Terlinden fick en pratstund med sitt yngre jag skulle hon diskutera sin rastlöshet och sin perfektionism. 6.6.2024 kl. 08:00
Lina Forsblom, här med hunden Lewis, har överlevt två livshotande sjukdomar.

Personligt. Som barn drabbades Lina Forsblom av leukemi och räddades till livet av en ryggmärgstransplantation. 23 år senare höll hon på att dö av blodförgiftning. – Jag tror inte det var Guds vilja att jag skulle bli sjuk. Men Gud kan använda sjukdomarna, bara jag låter mig bli använd, säger hon. 5.6.2024 kl. 10:18
Närheten till kyrkan förblir viktig.

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan behöver se över sitt nätverk av församlingar. Omkring 40 av dem överlever inte årtiondet ekonomiskt. 5.6.2024 kl. 10:00
"För att bevara hoppet: möt din egen skuld och välj handling. Påminn dig själv och andra om att det finns hopp så länge vi agerar, för det finns det! Och hopp är en kollektiv kraft."

KLIMATKRISEN. KP-redaktören Rebecca Pettersson bevittnar en soluppgång hon aldrig borde ha sett. Det blir början till en ekologisk skuldspiral, och jakten på ett hopp som håller. 4.6.2024 kl. 09:46

SAMKÖNADE PAR. Jenny Jansson var delegat vid Metodistkyrkans generalkonferens när samfundet fattade beslut om att godkänna samkönade vigslar. 3.6.2024 kl. 20:28
– En annan kyrkas präster skaper en bild av vår kyrka, klagar ärkebiskop Tapio Luoma.

INGERMANLANDS KYRKA. Den ingermanländska kyrkans präster skapar förvirring bland kyrkfolket, säger ärkebiskop Tapio Luoma. I vems mässa går man, till vilken kyrka blir ens barn döpt? 3.6.2024 kl. 10:00

För Johan Byggningsbacka är glädjen den känsla som fyller hans påsk.

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00
På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00