Tolerans är en läroprocess

01.08.2013
Hur mycket religion tål den liberala staten, frågade den europeiska filosofins grand old man Jürgen Habermas i ett föredrag som han höll strax efter att det muslimska brödraskapets kandidat Mohammed Mursi blivit Egyptens första demokratiskt valda president.
Habermas kallar sig en religiöst omusikalisk människa som inte själv är i stånd att inse vad en religiös övertygelse innebär. Men den tes om tolerans han framför är att också religiösa personer måste kunna uppleva sig som fullvärdiga medlemmar i ett demokratiskt samhälle och inte förvisas till samhällets privata sfär.

En grundsten för demokratin är att alla måste finna sig i att statens maktspråk är sekulärt. Men det är långt ifrån samma sak som att bara personer med en sekulär syn på världen har rätt att uttala sig om hur lagar ska se ut. Än mindre att upphöja sina egna åskådningar till normerande för samhället.

Religioner framför alltid sanningsanspråk som av utomstående – med all rätt – uppfattas som exklusiva. Habermas konstaterar att så måste det vara, en kastrerad religion utan sanningsanspråk är värdelös.

Nyckeln heter tolerans. Men tolerans blir ett meningsfullt begrepp först då man talar om hur icke-förhandlingsbara sanningar av den typ som religionerna representerar ska kunna leva sida vid sida. Eller för all del tillsammans med sekulära uppfattningar som ser all religion som nonsens.

I Habermas scenarium är tolerans en läroprocess och ingenting som finns färdigt i folk. Människor med religiös tro måste lära sig att göra skillnad på sitt församlingsetos och sitt samhällsetos. De måste lära sig att rubba på sina uppfattningar så mycket att lojaliteten mot den egna tron inte motsäger lojaliteten mot samhällets författningsprinciper.
Läroprocessen kräver för sekulära människors del att de har ett visst mått av religiös läskunnighet och kan se relevanta argument också i den religiösa retoriken.

Habermas har också pläderat för att den religiösa retoriken måste ”filtreras” för att göras begriplig för icke-troende. Hur Habermas riktigt tänkt sig är en smula diffust, men ett citat av honom kan vara klargörande: ”Om polyfonin av allvarligt omfattade åsikter inte ska undertryckas, får de religiöst formulerade debattinläggen om moraliskt komplexa frågor som abort, dödshjälp, prenatala ingrepp i arvsmassan och liknande inte tvingas till tystnad redan vid början av den demokratiska beslutsprocessen”.

Att protesterande egyptiska sekularister efter bara ett år av Mursi tillsammans med armén kunde avsätta landets första folkvalda president går rakt emot Habermas tankar om att demokrati och tolerans är en läroprocess i ett mångkulturellt samhälle.

Rolf af Hällström

Personligt. För omkring tio år sedan lärde Mikael Ahlskog känna några män som förändrade hans liv. På gott, och på ont. 29.10.2024 kl. 17:32

Personligt. Tuomas Enbuske är programledare, poddvärd, journalist, kändis – och numera också kristen. Han tror på arvsynd och på nåd. – Ju mindre vi stressar över att göra någonting gott, desto lättare är det att vara god. 28.10.2024 kl. 18:34

KYRKA OCH POLITIK. Tala med statsministern. Sitt med riksdagsgrupperna. Mejla ministerns medarbetare. Deala med ministeriet. Strategierna är många när kyrkan och relaterade organisationer lobbar för sina intressen. 28.10.2024 kl. 14:00

UTNÄMNING. Kyrkoherden i Jakobstads svenska församling Jockum Krokfors blir ny verksamhetsledare för Martyrkyrkans Vänner från och med den 1 april nästa år. 25.10.2024 kl. 16:34

KARRIÄRSBYTE. Efter tolv år som kantor i Korsholm bytte Susanne Westerlund inriktning och utbildade sig till florist. – Musiken har jag inte lämnat, jag har bara kompletterat mitt kreativa språk, säger hon. 21.10.2024 kl. 16:48

ETT GOTT RÅD. – Varje år har det blivit lite lättare att leva. Jag önskar att jag hade varit snällare mot mig själv som ung, säger Anne Hietanen. 16.10.2024 kl. 10:00

Personligt. Hon har levt i nästan 45 år ”med Herren”. Vad har Nina Åström under åren lärt sig om trons kringelikrokar och gropar? KP mötte henne och diskuterade viktiga ord som tillit, kärlek, rättvisa och nåd – och varför Jesus är hennes allt. 15.10.2024 kl. 10:00

KYRKOR I USA. I USA väntas kyrkorna spela en roll i det amerikanska presidentvalet. Men Amerika sekulariseras också, och effekten kan bli mindre än väntat. Och för många har andligheten blir mera politisk. 14.10.2024 kl. 13:00

Jubileum. Kvinnliga teologer rf har firat sitt 90-årsjubileum. – Föreningen behövs absolut fortfarande, säger styrelsemedlem Eva Ahl-Waris. 9.10.2024 kl. 13:30

MISSIONSFÄLTET. Ända sedan hon var barn har Natalie Björkstrand haft en kallelse till missionsfältet. I sommar stärktes kallelsen under ett besök till missionsfältet i Kenya. 9.10.2024 kl. 11:42

betraktat. Kanske kan vi, på samma sätt som den lame mannens vänner, bära fram oss själva och varandra inför Gud? 6.10.2024 kl. 14:06

POLARISERING. Att tycka om människor som delar våra värderingar är naturligt, och det kan vara riktigt bra för samhället! Men om vi börjar tycka allt mer illa om ”de andra”, de som inte är, eller tycker, som oss. Då polariseras vi. Forskarnas råd för att inte bli så svartvit: umgås med någon som inte tycker som du. Ni behöver inte omvända varandra. 4.10.2024 kl. 20:22

Personligt. När Tove Uvemo Söderbäck var tonåring hade hon inte tid att bli konfirmerad. När hon senare i livet tog tag i saken förändrade det hennes livsbana. Nu studerar hon för att bli diakon. 3.10.2024 kl. 13:53

kallelse. När Fanny Sjölind var föräldraledig för tre år sedan insåg hon vad hennes kallelse var: Att kombinera tron och sången. – Och att följa Guds vilja i det vardagliga och att använda de gåvor jag fått. 2.10.2024 kl. 19:28

PANIKÅNGEST. Han vet precis när det började. Han var 23 år och det var några dagar efter att han och hustrun Maria gift sig. De skulle äta middag vid en restaurang vid Replotbron. 1.10.2024 kl. 21:36

Kyrkomötet. Kyrkostyrelsens plenum har beslutat att kyrkomötets första session för året hålls 10-14 augusti. 27.4.2020 kl. 16:33

Coronapandemin. Carolin Ahlvik-Harju, forskare i teologisk etik, säger att många människor får omvärdera sina liv på grund av coronakrisen. 23.4.2020 kl. 16:54

Coronapandemin. På dörren till kyrksalen är en lapp upptejpad: max 10 personer får vistas här. Församlingen har blivit inkastad i en ny, digital vardag. Samtidigt som man hittar nya vägar att nå ut till människor vill man värna om dem som inte rör sig på sociala medier. 23.4.2020 kl. 15:35

Coronapandemin. Det finns inga tecken på panik i stiftet. Efter att ha kollat läget med de flesta kyrkoherdarna är biskop Bo-Göran Åstrand både imponerad och bekymrad. 23.4.2020 kl. 12:41

esbo. Församlingarna i Esbo planerar att skydda femtio hektar skog intill nationalparken i Noux för tjugo år framåt. – Skogen skyddas, men församlingen får också intäkter för den. 23.4.2020 kl. 12:16