I väggskrevorna växer ogräs, golvet är fullt av sand, fjädrar och duvavfall. Fönsterluckorna gapar utan glas. Mot en vägg, där det en gång funnits ett altare, har någon ställt en illafaren ikon av papp. Framför ikonen finns en klump smält stearin. Någon har bett här.
Den lilla kyrkan ligger i norra Cypern, i den del som ockuperades av Turkiet år 1974. Strömmar av grekcyprioter flydde från norr till öns södra delar, lämnade hem, arbete och kyrkor. Turkarna flydde i motsatt riktning, lämnade hem, arbete och moskéer. FN upprättade en buffertzon mellan delarna. Fast båda parter säger att de vill lösa problemet fortsätter konflikten. Tullstationer, taggtråd, sandsäckar och -tunnor finns kvar och kan iakttas på nära håll i den delade huvudstaden Nicosia.
Det mest besynnerliga exemplet på olöst konflikt finns i staden Famagusta på det ockuperade området. Stadsdelen Varosha var en gång Cyperns Riviera, med underbara sandstränder, boulevarder och hälften av hela Cyperns hotellrum. Vid invasionen flydde de skräckslagna grekcyprioterna söderut. Eftersom man inte kunde komma överens om Varoshas öde omgavs hela härligheten med taggtråd och isolerades totalt från den övriga staden. Varken ditt eller mitt!
Varosha är ett Törnrosaslott – utan invånare. Allt är fortfarande som det var för 40 år sedan då invånarna flydde i panik: lämnade dukade bord, kylskåp fyllda med mat, bäddade sängar. Nu smulas byggnaderna sönder, våning för våning, hissarna har rämnat ner i hisschakten. Ännu tre år efter invasionen brann enstaka lampor och spred ett svagt ljus över spökstaden.
Bitterhet hörs i samtalen. ”Jag vägrar besöka den ockuperade sidan, vägrar att visa upp mitt pass i mitt eget land”, sade en grekcypriot.
Sedan var det påsknattens gudstjänst. Jag hade ofta deltagit, för mamma var ortodox. Men här var det annorlunda. Bara en bråkdel av församlingen rymdes in i kyrkan. På kyrkbacken brann en enorm brasa: ”Judas-bränning pågår”, fick jag veta. Lågorna var skrämmande höga, som kyrktornet! Efter att församlingen vandrat runt kyrkan och ropat ”Kristus är uppstånden” blev det liv i luckan. Då hösslet i kyrkan bara fortsatte, röt prästen: ”Håll mun, gudstjänsten fortsätter!”
Folket bar brinnande ljus i händerna och ljus i lyktor. De förde försiktigt hem ljusen både till fots och i bilar. Kyrkans eld får inte slockna på vägen. Hemma vandrade de med ljusen i alla rum och välsignade hemmet.
”Gammal är kyrkan, Herrens hus, står medan människoverk falla.”
Ann-Christine Marttinen är filosofie magister och tidigare missionär.
Ljus och taggtråd
18.07.2013
Mitt emot en vacker, vit moské står en liten förfallen kyrka. Då jag stiger in fladdrar tiotals ängsliga duvor ut ur sina bon från det som en gång varit den grekisk-ortodoxa kyrkans ikonostas.
Ann-Christine Marttinen
Hon har älskat och förlorat tre män: "Jag har varit arg på Gud, men idag är jag tacksam"
sorg. Med sin sista, stora kärlek Jocke Hansson fick hon bara fem gemensamma år. – Jag har varit arg på Gud och frågat mig varför det här skulle hända mig. Men idag är jag tacksam – hellre fem år än inget alls, säger Kjerstin Sikström.
5.7.2024 kl. 11:32
Kyrkans samtalstjänsts svenska telefonjour är öppen varje kväll klockan 20–23
KYRKANS SAMTALSTJÄNST. Det hjälper att prata. De som svarar har tystnadsplikt och du får vara anonym. Tjänsten erbjuder stöd och någon som lyssnar också under sommaren. 5.7.2024 kl. 16:55
"I Taizé fick vi komma till ett sammanhang där vi verkligen fick uppleva att vi var del av något större"
ÅLANDS UNGA KYRKA. Trots de spartanska omständigheterna blev ungdomarnas resa till Taizé i Frankrike en upplevelse de aldrig kommer att glömma. Det var gemenskap, tusenskönor och fåglars glädjesång dygnet runt.
1.7.2024 kl. 16:32
De reformerade konfirmandarbetet – "Skulle aldrig byta tillbaka"
konfirmandarbete. Åbo svenska församling svängde på hela skriba-konceptet. Under en solig eftermiddag på ön Kakskerta berättar kyrkoherde Mia Bäck varför.
28.6.2024 kl. 15:17
Anita Höglund är borta
Nekrolog. Anita Höglund, omtyckt krönikör och tidigare redaktör vid Kyrkpressens föregångare Församlingbladet, har dött. 25.6.2024 kl. 10:44
Prästvigningarna i Sankt Petersburg: Sley och Kansanlähetys svarar
INGERMANLANDS KYRKA. Missionsorganisationerna har svarat på biskopsmötets frågor om prästvigningarna i Sankt Petersburg. Den ena av dem utmanar biskoparna om hur man tillämpar och tolkar ett missionsavtal. 10.6.2024 kl. 15:50
Upptäckte en gemenskap på Lekholmen där alla får vara sig själva
lekholmen. Nora Sønnerstad är hjälpledare vid Johannes församlings skriftskolläger för tredje sommaren. Hon kommer också att jobba som holmungdomsledare med den öppna verksamheten. Bara tanken att vara på Lekis halva sommaren och kalla det för mitt sommarjobb är ganska ”win-win".
29.5.2024 kl. 20:32
Voice-Chrisu börjar sköta UK och unga vuxna vid Kyrkostyrelsen
ungdomsarbete. TV-talang blir ny sakkunnig för ungdomsfrågor vid kyrkans svenska central. Han får bland annat ansvar för UK - Ungdomens kyrkodagar 6.6.2024 kl. 12:00
Kyrkobesvär inlämnat om kyrkoherdevalet i Petrus församling
BESVÄR. Två medlemmar i Petrus församlings församlingsråd har lämnat in ett så kallat kyrkobesvär till Helsingfors förvaltningsdomstol över domkapitlets beslut att välja Pia Kummel-Myrskog till kyrkoherde i Petrus församling. 5.6.2024 kl. 21:13
”Du behöver inte bära din tro”
ETT GOTT RÅD. Om Yvonne Terlinden fick en pratstund med sitt yngre jag skulle hon diskutera sin rastlöshet och sin perfektionism.
6.6.2024 kl. 08:00
Frågan ”varför drabbas jag igen” är nära
Personligt. Som barn drabbades Lina Forsblom av leukemi och räddades till livet av en ryggmärgstransplantation. 23 år senare höll hon på att dö av blodförgiftning. – Jag tror inte det var Guds vilja att jag skulle bli sjuk. Men Gud kan använda sjukdomarna, bara jag låter mig bli använd, säger hon.
5.6.2024 kl. 10:18
Kyrkan börjar se över församlingsnätverket
KYRKANS EKONOMI. Kyrkan behöver se över sitt nätverk av församlingar. Omkring 40 av dem överlever inte årtiondet ekonomiskt. 5.6.2024 kl. 10:00
Trots klimatkrisen finns det hopp – i handling, och i att viska ett tack
KLIMATKRISEN. KP-redaktören Rebecca Pettersson bevittnar en soluppgång hon aldrig borde ha sett. Det blir början till en ekologisk skuldspiral, och jakten på ett hopp som håller.
4.6.2024 kl. 09:46
”Vi ville lämna frågan och gå framåt”
SAMKÖNADE PAR. Jenny Jansson var delegat vid Metodistkyrkans generalkonferens när samfundet fattade beslut om att godkänna samkönade vigslar. 3.6.2024 kl. 20:28
"Vi talar med Laptev, men ingenting händer"
INGERMANLANDS KYRKA. Den ingermanländska kyrkans präster skapar förvirring bland kyrkfolket, säger ärkebiskop Tapio Luoma. I vems mässa går man, till vilken kyrka blir ens barn döpt? 3.6.2024 kl. 10:00
Mest läst
- De reformerade konfirmandarbetet – "Skulle aldrig byta tillbaka"
- Hon har älskat och förlorat tre män: "Jag har varit arg på Gud, men idag är jag tacksam"
- Anita Höglund är borta
- Gud är densamme, även de gånger kyrkan och människorna i den gör bort sig och gör fel
- "I Taizé fick vi komma till ett sammanhang där vi verkligen fick uppleva att vi var del av något större"
Harms-Aalto, Ismark, Widén nya i kyrkomötet - präströster fast i posten
KYRKOMÖTET. Tre av fyra lekmannaombud från Borgå stift är nya i kyrkomötet. Präströster efter tisdagens kyrkomötesval är borta – i posten – och valnämnden fick avbryta rösträkningen. 14.2.2024 kl. 18:44
22 seglande röster avgör prästombuden
KYRKOMÖTET. Expresspost från Åland var inte tillräckligt för att trygga valprocessen. De 22 röster som är borta avgör vem som blir prästombud i kyrkomötet. 15.2.2024 kl. 12:41
Kyrkomötet blev liberalare, många trillade ur
KYRKOMÖTET. Kvasten gick i kyrkomötet. Många av de sittande ombuden blev inte omvalda. Närmare två tredjedelar av plenisalen är nytt folk. Fortfarande finns inte kvalificerad majoritet i frågan om samkönade äktenskap 15.2.2024 kl. 12:14
Lägg fastekalendern på kylskåpet och dyk in i fastan
fastan. Före påsken kommer en fyrtio dagar lång fasta. Den här tiden är en möjlighet att lämna bort och skala av för att hitta fokus inför påsken. 13.2.2024 kl. 14:19
"Jag är mera aktiv i församlingen här än i England"
PERSONEN. Han har varit lärare i engelska i fyra olika länder och lärt sig språket i tre av dem. Alasdair Pollock kom till Jakobstad för snart trettio år sedan. Språket, musiken, årstiderna, havet, skogen och människorna fick honom att stanna. – Jag har fått mycket mer än jag gett, säger han. 9.2.2024 kl. 09:58
I samarbete med Kyrkans central för det svenska arbetet