Historien har haft sin knöliga gång, både i lagstiftning och attityder. I det här numret av KP annonserar frikyrkorna i en betald specialbilaga, precis som andra annonsörer har möjligheten att göra. Det är resultatet av ett initiativ som förra chefredaktören Stig Kankkonen kastade fram i en ledare och som baptisterna var de första att nappa på. Den gör inte den lutherska identiteten hos Kyrkpressen mindre luthersk, lika lite som den förminskar det frikyrkliga hos frikyrkorna i fråga.
Däremot hade en sådan bilaga varit en omöjlighet för tjugo år sedan. Ännu på femtiotalet fick en lutheran som ville gå med i en frikyrka motivera sitt beslut inför den lokala prästen. Det här satte djupa spår i den generationens förhållande till den lutherska folkkyrkan. Å andra sidan värjde den större kyrkan sig mot ivrig proselytism och själafiskande som också kunde förekomma.
I dag lämnar man enkelt folkkyrkan med ett klick. I den verkligheten är det bra att kristna av olika kulörer kan se varandra som just sådana och att en anteckning i civilregistret inte behöver betyda avsaknad av tro – ja, inte ens i det fall personen lämnat alla samfund, bör påpekas.
Det finns numera en större ömsesidig respekt för varandra men också jämställdhet i juridiska termer. Med åren har frikyrkornas politiska mål uppnåtts: vigselrätt, statsbidrag, slopande av kravet på religionslärares tillhörighet i lutherska kyrkan.
I den brytingstid folkkyrkorna som bäst befinner sig finns det också de i våra led som börjat snegla åt frikyrkornas håll. Hur har de överlevt? Vad finns det i deras strukturer som fungerar respektive inte fungerar? Snabbt kommer verkliga teologiska bedömningsgrunder in som rättesnören, men det borde ändå finnas en viss förutsättning för att göra en del jämförelser.
En iakttagelse kunde vara den här: För ett par decennier sedan visionerade de finlandssvenska frikyrkornas samarbetsorganisation om en stor frikyrka. Den visionen är förkastad av de yngre generationerna. Det här är motsatsen till den samgångstrend bland frikyrkorna som sker i Sverige. I stället vill man jobba för det lokala och regionala, för det finns lokalförsamlingar som blomstrar och de som riskerar att avregistreras över hela samfundsskalan. Det tolkade frikyrkobröderna och -systrarna som att nyckeln fanns på lokalplanet – inte i centraliseringen.
De tongångarna låter inte så annorlunda än de som förts fram på senare tid också i den lutherska kyrkan
Samexistens i respekt och tro
17.11.2011
Kring femtusen finlandssvenskar har sitt andliga hem i de samfund eller rörelser som brukar kallas frikyrkliga. Alla benämningar bär sina stigman. Visst kan en lutheran argumentera för att hans samfund tvärtemot missuppfattningen faktiskt inte är en statskyrka, tillika som en frikyrklig kan påpeka att hans samfund också består av folk.
May Wikström
"Det handlar om tillhörighet och att jobba för någonting som är större än en själv"
SOMMARLÄGER. – Att vara tillsammans handlar om ett grundbehov som vi alla bär på, säger Matti Aspvik, verksamhetsledare för förbundet Kyrkans Ungdom. 27.7.2024 kl. 20:50
"Tron är som en skattjakt, men Gud söker oss mer än vad vi söker honom"
Kolumn. Som barn minns jag att det var roligt när någon hade ordnat skattjakt för en. Det kunde vara i skolan, på någon födelsedagsfest eller i juniorerna. Man fick en karta i handen, några uppgifter att tänka på och sedan ut för att leta. 20.7.2024 kl. 11:55
Kyrkpressen granskar: Så fördelas prästernas arbetsbörda i stiftet
PRÄSTER. Över 400 gudstjänster, dop, vigslar och begravningar på ett år – det kan tre präster i en medelstor finlandssvensk församling få dela på. Prästernas arbetsmängd varierar stort från församling till församling, visar Kyrkpressens granskning. 15.7.2024 kl. 10:00
Ursprungskvartetten återförenas på Nötö och Nagu – firar Sommarsång
SOMMARSÅNG. För 25 år fick skådespelaren Riko Eklundh en idé om göra en sommarkonsert i Nötö kyrka i Nagu skärgård. Idén förverkligades och konserten blev en succé. I år firar Sommarsång jubileum med två konserter. 16.7.2024 kl. 18:41
Teologiprofessorn: ”Det finns en förväntan på kyrkan”
PRAKTISK TEOLOGI. Cecilia Nahnfeldt är professor i praktisk teologi vid Åbo Akademi. Hon har fördjupat sig i tanken om att kallelse är någonting som kommer utifrån, mer än inifrån. Och hon ser att det finns en förväntan på kyrkan, 12.7.2024 kl. 10:00
Kyrkans mest använda ord ”tro” kan kännas svårt: Tror jag tillräckligt?
tro. Jag känner djup trygghet i tanken att längta efter Gud och hans rike. Kanske är det också att tro? 11.7.2024 kl. 16:24
Vill du vinna – eller vill du ha fred?
FREDSARBETE. Att arbeta för fred är ett komplext jobb anno 2024. Men om man dummar ner det lite kanske man kunde säga att principerna är ungefär desamma som i en parrelation – om man vill nå fred gäller det att lägga egot åt sidan, spela med öppna kort och försöka förstå den andra parten. Minna Kukkonen-Karlander, elev till Martti Ahtisaari, öppnar upp om arbetet för fred i en tid av polarisering.
11.7.2024 kl. 18:11
"När jag sträckte ut händerna och bad Gud om hjälp drog han upp mig ur träsket"
Personligt. Då mörka moln samlat sig över Stefan Myrskog och han funderade om livet var värt att leva utmanade han Gud: Jag ger dig en termin. 8.7.2024 kl. 17:44
André Swanström varnar för de förflugna orden om judar
antisemitism. Kritisera Israel är okej. Men nidbilder och grumliga anspelningar om judar av bara farten är inte det, anser ÅA-docenten André Swanström. 8.7.2024 kl. 10:00
Hon har älskat och förlorat tre män: "Jag har varit arg på Gud, men idag är jag tacksam"
sorg. Med sin sista, stora kärlek Jocke Hansson fick hon bara fem gemensamma år. – Jag har varit arg på Gud och frågat mig varför det här skulle hända mig. Men idag är jag tacksam – hellre fem år än inget alls, säger Kjerstin Sikström.
5.7.2024 kl. 11:32
Kyrkans samtalstjänsts svenska telefonjour är öppen varje kväll klockan 20–23
KYRKANS SAMTALSTJÄNST. Det hjälper att prata. De som svarar har tystnadsplikt och du får vara anonym. Tjänsten erbjuder stöd och någon som lyssnar också under sommaren. 5.7.2024 kl. 16:55
"I Taizé fick vi komma till ett sammanhang där vi verkligen fick uppleva att vi var del av något större"
ÅLANDS UNGA KYRKA. Trots de spartanska omständigheterna blev ungdomarnas resa till Taizé i Frankrike en upplevelse de aldrig kommer att glömma. Det var gemenskap, tusenskönor och fåglars glädjesång dygnet runt.
1.7.2024 kl. 16:32
De reformerade konfirmandarbetet – "Skulle aldrig byta tillbaka"
konfirmandarbete. Åbo svenska församling svängde på hela skriba-konceptet. Under en solig eftermiddag på ön Kakskerta berättar kyrkoherde Mia Bäck varför.
28.6.2024 kl. 15:17
Anita Höglund är borta
Nekrolog. Anita Höglund, omtyckt krönikör och tidigare redaktör vid Kyrkpressens föregångare Församlingbladet, har dött. 25.6.2024 kl. 10:44
Prästvigningarna i Sankt Petersburg: Sley och Kansanlähetys svarar
INGERMANLANDS KYRKA. Missionsorganisationerna har svarat på biskopsmötets frågor om prästvigningarna i Sankt Petersburg. Den ena av dem utmanar biskoparna om hur man tillämpar och tolkar ett missionsavtal. 10.6.2024 kl. 15:50
Mest läst
"Karl-Johan (Jocke) Hansson var inriktad på att sprida kunskapen till hela samhället"
Nekrolog. "Redan under studietiden, men framför allt i samband med studentrevolten 1968, kom han till insikt om att teologin måste anpassas till det omgivande samhället. Frälsningen ska gälla hela människan och inte bara själen." 19.12.2022 kl. 14:26
Ann-Mari Audas-Willman och Bror Träskbacka har utnämnts till prostar
UTNÄMNING. Biskopen har den 15 december utnämnt kaplanen i Närpes församling Ann-Mari Audas-Willman och sakkunnige för arbetet bland finländare utomlands och kyrkans turistarbete vid Kyrkostyrelsen Bror Träskbacka till prostar. 15.12.2022 kl. 14:13
Johan Klingenbergs barndomsjular firades på Bergö
BERGÖ. När tillvaron var tuffare och jularna enklare … Johan Klingenberg delar med sig av minnen från 1950- och 60-talets Bergö. 7.12.2022 kl. 09:54
"Med tiden har jag börjat se djupet i Zacharias Topelius teologiska intresse"
Zacharias Topelius. – Topelius tro förändrades med tiden, så som jag tror att den gör för de flesta. Det säger doktoranden i kyrkohistoria Erika Boije. 8.12.2022 kl. 13:15
Biskopen provbakade 100-årsbakelsen med chokladganache
BORGÅ STIFT. En morotsbakelse med vit choklad och tranbär – biskop Bo-Göran Åstrand vispade till Borgå stiftsjubileumsbakverk. 30.11.-0001 kl. 00:00
I samarbete med Kyrkans central för det svenska arbetet