Historien har haft sin knöliga gång, både i lagstiftning och attityder. I det här numret av KP annonserar frikyrkorna i en betald specialbilaga, precis som andra annonsörer har möjligheten att göra. Det är resultatet av ett initiativ som förra chefredaktören Stig Kankkonen kastade fram i en ledare och som baptisterna var de första att nappa på. Den gör inte den lutherska identiteten hos Kyrkpressen mindre luthersk, lika lite som den förminskar det frikyrkliga hos frikyrkorna i fråga.
Däremot hade en sådan bilaga varit en omöjlighet för tjugo år sedan. Ännu på femtiotalet fick en lutheran som ville gå med i en frikyrka motivera sitt beslut inför den lokala prästen. Det här satte djupa spår i den generationens förhållande till den lutherska folkkyrkan. Å andra sidan värjde den större kyrkan sig mot ivrig proselytism och själafiskande som också kunde förekomma.
I dag lämnar man enkelt folkkyrkan med ett klick. I den verkligheten är det bra att kristna av olika kulörer kan se varandra som just sådana och att en anteckning i civilregistret inte behöver betyda avsaknad av tro – ja, inte ens i det fall personen lämnat alla samfund, bör påpekas.
Det finns numera en större ömsesidig respekt för varandra men också jämställdhet i juridiska termer. Med åren har frikyrkornas politiska mål uppnåtts: vigselrätt, statsbidrag, slopande av kravet på religionslärares tillhörighet i lutherska kyrkan.
I den brytingstid folkkyrkorna som bäst befinner sig finns det också de i våra led som börjat snegla åt frikyrkornas håll. Hur har de överlevt? Vad finns det i deras strukturer som fungerar respektive inte fungerar? Snabbt kommer verkliga teologiska bedömningsgrunder in som rättesnören, men det borde ändå finnas en viss förutsättning för att göra en del jämförelser.
En iakttagelse kunde vara den här: För ett par decennier sedan visionerade de finlandssvenska frikyrkornas samarbetsorganisation om en stor frikyrka. Den visionen är förkastad av de yngre generationerna. Det här är motsatsen till den samgångstrend bland frikyrkorna som sker i Sverige. I stället vill man jobba för det lokala och regionala, för det finns lokalförsamlingar som blomstrar och de som riskerar att avregistreras över hela samfundsskalan. Det tolkade frikyrkobröderna och -systrarna som att nyckeln fanns på lokalplanet – inte i centraliseringen.
De tongångarna låter inte så annorlunda än de som förts fram på senare tid också i den lutherska kyrkan
Samexistens i respekt och tro
17.11.2011
Kring femtusen finlandssvenskar har sitt andliga hem i de samfund eller rörelser som brukar kallas frikyrkliga. Alla benämningar bär sina stigman. Visst kan en lutheran argumentera för att hans samfund tvärtemot missuppfattningen faktiskt inte är en statskyrka, tillika som en frikyrklig kan påpeka att hans samfund också består av folk.
May Wikström
Mikael Ahlskog miste en vän – och kände skuld
Personligt. För omkring tio år sedan lärde Mikael Ahlskog känna några män som förändrade hans liv. På gott, och på ont. 29.10.2024 kl. 17:32
Tuomas Enbuske – från arg ateist till ocool lutheran
Personligt. Tuomas Enbuske är programledare, poddvärd, journalist, kändis – och numera också kristen. Han tror på arvsynd och på nåd. – Ju mindre vi stressar över att göra någonting gott, desto lättare är det att vara god. 28.10.2024 kl. 18:34
Nya registret visar: Kyrkan lobbar gärna det rödgröna lägret
KYRKA OCH POLITIK. Tala med statsministern. Sitt med riksdagsgrupperna. Mejla ministerns medarbetare. Deala med ministeriet. Strategierna är många när kyrkan och relaterade organisationer lobbar för sina intressen. 28.10.2024 kl. 14:00
Jockum Krokfors ny verksamhetsledare för MKV, lämnar Jakobstads svenska
UTNÄMNING. Kyrkoherden i Jakobstads svenska församling Jockum Krokfors blir ny verksamhetsledare för Martyrkyrkans Vänner från och med den 1 april nästa år. 25.10.2024 kl. 16:34
"Musiken är fortfarande stark inom mig och jag utgår hela tiden från den – jag är en sjungande florist"
KARRIÄRSBYTE. Efter tolv år som kantor i Korsholm bytte Susanne Westerlund inriktning och utbildade sig till florist. – Musiken har jag inte lämnat, jag har bara kompletterat mitt kreativa språk, säger hon.
21.10.2024 kl. 16:48
Anne Hietanen: ”Livet är svårt – ett skratt kan rädda en människa"
ETT GOTT RÅD. – Varje år har det blivit lite lättare att leva. Jag önskar att jag hade varit snällare mot mig själv som ung, säger Anne Hietanen. 16.10.2024 kl. 10:00
Jesus är svaret på vilken stor fråga som helst
Personligt. Hon har levt i nästan 45 år ”med Herren”. Vad har Nina Åström under åren lärt sig om trons kringelikrokar och gropar? KP mötte henne och diskuterade viktiga ord som tillit, kärlek, rättvisa och nåd – och varför Jesus är hennes allt. 15.10.2024 kl. 10:00
Över 60 procent av dem som går i kyrkan i USA lutar åt DonaldTrump
KYRKOR I USA. I USA väntas kyrkorna spela en roll i det amerikanska presidentvalet. Men Amerika sekulariseras också, och effekten kan bli mindre än väntat. Och för många har andligheten blir mera politisk. 14.10.2024 kl. 13:00
Eva Ahl-Waris: ”Kalla oss präster, helt enkelt”
Jubileum. Kvinnliga teologer rf har firat sitt 90-årsjubileum. – Föreningen behövs absolut fortfarande, säger styrelsemedlem Eva Ahl-Waris. 9.10.2024 kl. 13:30
"Efter resan till Kenya stärktes min längtan ytterligare"
MISSIONSFÄLTET. Ända sedan hon var barn har Natalie Björkstrand haft en kallelse till missionsfältet. I sommar stärktes kallelsen under ett besök till missionsfältet i Kenya. 9.10.2024 kl. 11:42
Tro är att bära varandra
betraktat. Kanske kan vi, på samma sätt som den lame mannens vänner, bära fram oss själva och varandra inför Gud? 6.10.2024 kl. 14:06
Affektiv polarisering – då ”de” är dumma i huvudet
POLARISERING. Att tycka om människor som delar våra värderingar är naturligt, och det kan vara riktigt bra för samhället! Men om vi börjar tycka allt mer illa om ”de andra”, de som inte är, eller tycker, som oss. Då polariseras vi.
Forskarnas råd för att inte bli så svartvit: umgås med någon som inte tycker som du. Ni behöver inte omvända varandra.
4.10.2024 kl. 20:22
"Vuxenkonfirmationen var som om en cirkel blev sluten"
Personligt. När Tove Uvemo Söderbäck var tonåring hade hon inte tid att bli konfirmerad. När hon senare i livet tog tag i saken förändrade det hennes livsbana. Nu studerar hon för att bli diakon. 3.10.2024 kl. 13:53
Fanny Sjölind frågade sig: "Varför håller jag egentligen på med det här?"
kallelse. När Fanny Sjölind var föräldraledig för tre år sedan insåg hon vad hennes kallelse var: Att kombinera tron och sången. – Och att följa Guds vilja i det vardagliga och att använda de gåvor jag fått. 2.10.2024 kl. 19:28
I tjugofem år har Anders Eklund kämpat med panikångest
PANIKÅNGEST. Han vet precis när det började. Han var 23 år och det var några dagar efter att han och hustrun Maria gift sig. De skulle äta middag vid en restaurang vid Replotbron. 1.10.2024 kl. 21:36
”Tanken på skapelsen och försoningen får oss att se de mänskliga relationerna från en ny nivå, hoppets nivå”
profilen. – Livet är en gåva jag är tacksam för. Om kvällarna stannar vår familj upp inför den och det känns naturligt att be en gemensam aftonbön tillsammans med barnen.
20.8.2020 kl. 00:00
Alla hennes ord var borta – nu har hon skrivit en bok
Bok. – Ibland känns det som om jag fått ett nytt liv, säger Christa Mickelsson. För tre år sedan kunde hon endast ljuda några vokaler och inte skriva alls. En massiv hjärnblödning har tvingat henne att lära sig allt på nytt. Nu ger hon ut en bok, en bok hon skrivit helt själv. 19.8.2020 kl. 08:48
David Thurfjell: "De som är mest naturandliga är faktiskt de som också är bekännande kristna"
Kultur. Det finns något andligt över nordbornas naturupplevelser, märkte religionshistorikern David Thurfjell. Många sekulariserade svenskar som inte känner sig hemma i kyrkan upplever i stället att naturen är en plats som ger dem utrymme för existentiella tankar och känslor.
18.8.2020 kl. 19:53
Höstdagarna ställs in – "Vi hoppas kunna ta igen det nästa höst"
Höstdagarna. Ungdomsfestivalen Höstdagarna skulle ha firat 70-årsjubileum vid allhelgonahelgen, men ställs in på grund av coronaviruspandemin. 18.8.2020 kl. 09:07
Biskop Åstrand: Jag är beredd att mötas på mitten, helt enkelt för att vi måste komma framåt
Kyrkomötet. En ny mandatperiod inleddes med iver att hitta nya lösningar för kyrkans strukturer och förvaltning. Men i de frågor som bränner är det svårt att släppa taget om positionerna.
14.8.2020 kl. 16:49
I samarbete med Kyrkans central för det svenska arbetet