Dopkaffe eller chokladbollar?

02.05.2013
Präst 1 håller dopsamtal. Människorna hon möter är många och mötena med dem oftast underbara, men ibland undrar hon nog … Potentiella faddern frågar ”ja, jag hör inte till kyrkan, men kan jag skriva in mig för att vara fadder och sen skriva ut mig igen. Är det okej?”. Nä, säger den genomärliga prästen. Tekniskt sett möjligt ja, men okej är det nog inte! Den här kontaktytan finns fortfarande – den som de professionella i kyrkan kallar ”förrättningar” och vanligt folk ”gifta sig i kyrkan, döpa barnet och få begravning”. Men hur viktiga de knytpunkterna än är till medlemmarna, så är de punktuella och enligt statistiken betydligt mindre självklara nu än för bara tio år sedan.
Präst 2 tröttnade på de tomma bänkarna och studerade demografin bland de tretusen medlemmarna på församlingens område. När hon var uppe i några hundra i åldersgruppen 13-18 slutade hon och sa: Det här är vår målgrupp.

Hon satte upp lappar på skolan, i mataffärerna och bjöd in till öppet hus. Men viktigast av allt, hon trillade ett par hundra chokladbollar också. Idag har församlingen en blomstrande eftermiddagsklubb för unga, som läser läxor, umgås, går i prästens ”böneskola” och själva utbildar nya unga ledare. Där, erkänner prästen, darrade hon i de prästerliga byxvecken. Skulle hon överlåta Ledarskapet också? Nu är ungdomarna inte bara själva ledarskapsutbildare utan också med i budgetering och planering av församlingens verksamhet.

I vår kyrkas fyraårsstrategi identifieras samma viktiga målgrupp, men samtidigt skär man ner resurser just här på grund av pensionstrycket.

Allt det här handlar om det kanske viktigaste folkkyrkan har att ta tag i, nämligen synen på medlemskapet. Nej, närmare bestämt, synen på medlemmen. En av de smärtsammaste – och mest ödesdigra – skiljelinjerna just nu i kyrkan går mellan de som är anställda och de som inte är det. Så är det åtminstone om man får tro teologen Patrik Hagman, aktuell med boken Efter folkkyrkan, en teologi om kyrkan i det efterkristna samhället.
 
Arbetet firades med ett seminarium, som samlade både studerande, professorer och stiftsledning i Åbo kring samma tema.

Med fanns också Präst 1 och Präst 2, som i verkligheten heter Emma Audas och Anna Ortner. Så helt olika är knappast deras arbetsbilder till vardags, men osökt pockar tanken på: Har vi för lite chokladbollar i vår kyrka? Visst finns de. Men hos oss går strömmen fortfarande slentrianmässigt i traditionens spår från medlem till pastorskansli, för vigsel, dop, konfirmation och begravning. Men även den sinar. Och därför, i all sin problematik, ger besöket i Björneborg i veckans KP en tankeställare därför att den är en gemenskap som bärs av sina medlemmar och inte en ”kyrklig service”.

Just nu vore det viktigt att byta fokus. Att inte tänka ”medlemsstatistik” utan glad ”medlemsteologi”. Där medlemmarna inte är objekt, utan myndiga och kapabla subjekt.

May Wikström

kyrkoherde. Kyrkoherdetjänsten i Ekenäsnejdens svenska församling har sökts av en person – församlingens kaplan Wille Westerholm. 25.11.2024 kl. 14:52

UTTRÄDE. Metodistkyrkans svenska församlingar i Åbo och Vasa överväger att gå ur sin kyrka. Det följer av att kyrkan i maj i år globalt beslöt att öppna för samkönade äktenskap och hbtq-personer som präster. 20.11.2024 kl. 15:56

USA. USA:s återvändande president Donald Trump belönar sin evangelikala kristna väljarbas med att utnämna baptistpastorn och den förre guvernören i Arkansas Mike Huckabee till ambassadör i Jerusalem. 20.11.2024 kl. 15:37

Personligt. Hon är präst och hon är gift med Norges ambassadör. Under åren av utlandskommenderingar har Cecilie Jørgensen Strømmen tackat för varje plats där de fått bo. Hon är nyfiken på allt. – Kan du förklara för mig varför finländare är en kvart tidiga när de kommer till en bjudning? 20.11.2024 kl. 13:34

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet i Borgå stift har beslutat om förändringar som påverkar församlingarna i stiftet. 20.11.2024 kl. 13:07

betraktat. – Framme vid altaret i Pedersöre fullsatta kyrka fick jag klä av mig hela utrustningen: kåpan, mitran och till sist biskopskorset som det var allra svårast att slita sig ifrån, skriver Erik Vikström. 19.11.2024 kl. 19:00

advent. Allhelgona ligger bakom oss, affärerna är fyllda med julpynt. – Hur tar man emot ett nyfött barn? Inte är det ju med skrålande högtalarmusik, säger Katarina Gäddnäs. 18.11.2024 kl. 12:48

tro. Han såg Bibeln som endast en historisk bok och ville inte acceptera att Gud verkar idag. Men Magnus Finskas tvingades tänka om när Gud helade hans sjuka rygg. – Jag vill inte säga att jag är kristen. Om inte mitt liv avspeglar att jag är det så är det ju en lögn, säger han idag. 13.11.2024 kl. 13:54

KYRKOMÖTET. Den segslitna frågan om vem som ska betala för gravväsendet i Finland går vidare. i ett vasst brev till regeringen varnade kyrkomötet för dyrare gravar framöver för den som inte hör till kyrkan. 8.11.2024 kl. 16:41

KYRKOMÖTET. Det är olika dyrt för både anhöriga och församlingar att sköta en begravning. Kyrkomötet i Åbo debatterade det här länge på tisdagen. 5.11.2024 kl. 16:45

UNG I KYRKAN. Höstdagarna 2024 samlar som bäst närmare 600 tonåringar från församlingar runt om i Svenskfinland. 2.11.2024 kl. 12:44

betraktat. Det är en helt vanlig lördag förmiddag när vår 8-åring mitt i allt filosoferar över livet: ”Pappa, kommer du att finnas kvar när jag är 18?” 3.11.2024 kl. 18:37

diakoni. Nedskärningarna drabbar hårdast dem som redan har det sämre ställt. Det var huvudbudskapet när en grupp diakoniarbetare från Borgå stift idag uppvaktade social- och hälsovårdsminister Kaisa Juuso med en skrivelse där de vädrar sin oro över regeringens nedskärningar. 1.11.2024 kl. 15:34

Alla helgons dag. Svenska Yle sänder en ljuständning på alla helgons dag. 1.11.2024 kl. 12:26

HJÄRTINFARKT. Hjärtinfarkten i slutet av september kom utan förvarning. Kyrkoherde Tomi Tornberg är bara 44 år men anpassar sig nu till ett liv med hjärt- och kärlsjukdom. – Jag har fått lära mig att ingen är oersättlig. Nu äter jag samma mediciner som mina äldre församlingsbor. 30.10.2024 kl. 08:00

MISSIONSFÄLTET. Ända sedan hon var barn har Natalie Björkstrand haft en kallelse till missionsfältet. I sommar stärktes kallelsen under ett besök till missionsfältet i Kenya. 9.10.2024 kl. 11:42

betraktat. Kanske kan vi, på samma sätt som den lame mannens vänner, bära fram oss själva och varandra inför Gud? 6.10.2024 kl. 14:06

POLARISERING. Att tycka om människor som delar våra värderingar är naturligt, och det kan vara riktigt bra för samhället! Men om vi börjar tycka allt mer illa om ”de andra”, de som inte är, eller tycker, som oss. Då polariseras vi. Forskarnas råd för att inte bli så svartvit: umgås med någon som inte tycker som du. Ni behöver inte omvända varandra. 4.10.2024 kl. 20:22

Personligt. När Tove Uvemo Söderbäck var tonåring hade hon inte tid att bli konfirmerad. När hon senare i livet tog tag i saken förändrade det hennes livsbana. Nu studerar hon för att bli diakon. 3.10.2024 kl. 13:53

kallelse. När Fanny Sjölind var föräldraledig för tre år sedan insåg hon vad hennes kallelse var: Att kombinera tron och sången. – Och att följa Guds vilja i det vardagliga och att använda de gåvor jag fått. 2.10.2024 kl. 19:28

I samarbete med Kyrkans central för det svenska arbetet