Dopkaffe eller chokladbollar?

02.05.2013
Präst 1 håller dopsamtal. Människorna hon möter är många och mötena med dem oftast underbara, men ibland undrar hon nog … Potentiella faddern frågar ”ja, jag hör inte till kyrkan, men kan jag skriva in mig för att vara fadder och sen skriva ut mig igen. Är det okej?”. Nä, säger den genomärliga prästen. Tekniskt sett möjligt ja, men okej är det nog inte! Den här kontaktytan finns fortfarande – den som de professionella i kyrkan kallar ”förrättningar” och vanligt folk ”gifta sig i kyrkan, döpa barnet och få begravning”. Men hur viktiga de knytpunkterna än är till medlemmarna, så är de punktuella och enligt statistiken betydligt mindre självklara nu än för bara tio år sedan.
Präst 2 tröttnade på de tomma bänkarna och studerade demografin bland de tretusen medlemmarna på församlingens område. När hon var uppe i några hundra i åldersgruppen 13-18 slutade hon och sa: Det här är vår målgrupp.

Hon satte upp lappar på skolan, i mataffärerna och bjöd in till öppet hus. Men viktigast av allt, hon trillade ett par hundra chokladbollar också. Idag har församlingen en blomstrande eftermiddagsklubb för unga, som läser läxor, umgås, går i prästens ”böneskola” och själva utbildar nya unga ledare. Där, erkänner prästen, darrade hon i de prästerliga byxvecken. Skulle hon överlåta Ledarskapet också? Nu är ungdomarna inte bara själva ledarskapsutbildare utan också med i budgetering och planering av församlingens verksamhet.

I vår kyrkas fyraårsstrategi identifieras samma viktiga målgrupp, men samtidigt skär man ner resurser just här på grund av pensionstrycket.

Allt det här handlar om det kanske viktigaste folkkyrkan har att ta tag i, nämligen synen på medlemskapet. Nej, närmare bestämt, synen på medlemmen. En av de smärtsammaste – och mest ödesdigra – skiljelinjerna just nu i kyrkan går mellan de som är anställda och de som inte är det. Så är det åtminstone om man får tro teologen Patrik Hagman, aktuell med boken Efter folkkyrkan, en teologi om kyrkan i det efterkristna samhället.
 
Arbetet firades med ett seminarium, som samlade både studerande, professorer och stiftsledning i Åbo kring samma tema.

Med fanns också Präst 1 och Präst 2, som i verkligheten heter Emma Audas och Anna Ortner. Så helt olika är knappast deras arbetsbilder till vardags, men osökt pockar tanken på: Har vi för lite chokladbollar i vår kyrka? Visst finns de. Men hos oss går strömmen fortfarande slentrianmässigt i traditionens spår från medlem till pastorskansli, för vigsel, dop, konfirmation och begravning. Men även den sinar. Och därför, i all sin problematik, ger besöket i Björneborg i veckans KP en tankeställare därför att den är en gemenskap som bärs av sina medlemmar och inte en ”kyrklig service”.

Just nu vore det viktigt att byta fokus. Att inte tänka ”medlemsstatistik” utan glad ”medlemsteologi”. Där medlemmarna inte är objekt, utan myndiga och kapabla subjekt.

May Wikström
Nedskärningen väckte också diskussioner i regeringen, säger Adlercreutz.

NEDSKÄRNING. Jag ser det principiella problemet, men kyrkans inkomster kommer ändå att vara märkbart större än tidigare, säger undervisnings- och kyrkominister Anders Adlercreutz om regeringens nedskärningar i finansieringen av kyrkans samhällsuppdrag. 14.8.2024 kl. 08:50
Långsamt började ljuset gå upp för David Sandström att allt inte stod rätt till med församlingen.

LIVSBERÄTTELSE. Han trodde att han var immun mot den sektliknande församlingens manipulation. – Jag trodde att jag kunde hålla mitt huvud kallt. Ändå drogs jag in i församlingen på grund av min tro och mina sårbarheter, säger David Sandström. 14.8.2024 kl. 08:00
Unga killar i 15-17-årsåldern är mycket intresserade av tro.

UNGA MÄN. De unga är mer toleranta till tro och andlighet. Få betraktar sig själva som troende, men gör de det är de allt oftare unga tonårspojkar. Det visar den nyaste Ungdomsbarometern. 13.8.2024 kl. 10:00
– En rättvisefråga som ligger framför oss, anser kanslichef Pekka Huokuna vid Kyrkostyrelsen

KYRKA OCH STAT. Saxen går i statens miljoner till kyrkan. För arbetet gör med begravningsplatser och historiska byggnader ser kyrkan plötsligt ut att få 20 miljoner mindre betalt. En rättvisefråga, anser kyrkans kanslichef Pekka Huokuna. Kyrkfolket betalar en allt större andel av gravplatser för den trejdedel av finländarna som inte hör till kyrkan. 12.8.2024 kl. 12:30
– Enbart under de senaste tjugo åren har det grundats 1,2 miljoner nya kristna församlingar i världen, säger Johanna Björkholm-Kallio.

profilen. Johanna Björkholm-Kallio är ny sakkunnig i missionsteologi vid Kyrkostyrelsen. – Mission är gränsöverskridande, säger hon. 12.8.2024 kl. 10:00
Styrelsen är mån om att Barnoas ska få en fortsättning och har inlett diskussioner med en annan rörelse om ta över teamet.

OASRÖRELSEN. Oasrörelsen i Svenskfinland föreslås läggas ner. Ett första medlemsmöte där nedläggningen behandlas ska hållas under kyrkhelgen i Karleby den 22 september och ett andra medlemsmöte senare. 9.8.2024 kl. 13:26
– Jag var också förvånad över att så många i stiftet inte kände till hela turneringen, säger lagledaren Kristian Willis.

fotboll. I slutet av augusti deltar Borgå stift för första gången med ett eget lag i den kyrkliga fotbollsturneringen Gloria Patri. Lagledare Kristian Willis säger att laget är starkt och balanserat. Bland spelarna finns en tidigare ligaspelare. 7.8.2024 kl. 19:24
För Elsa Sandås är tro och kreativitet tätt sammanvävda.

Helsingfors. – En sång som börjat som en stund mellan bara mig och Gud kan få betyda något för en annan människas vandring med Gud. 6.8.2024 kl. 12:55

val. Församlingspastorstjänster tillsätts inte genom offentligt ansökningsförfarande. Domkapitlet begär församlingen om ett utlåtande om dem som anmält intresse och fattar sedan beslut om förordnandet med utlåtandet som grund. 5.8.2024 kl. 13:39

SOMMARLÄGER. – Att vara tillsammans handlar om ett grundbehov som vi alla bär på, säger Matti Aspvik, verksamhetsledare för förbundet Kyrkans Ungdom. 27.7.2024 kl. 20:50
Fredrik Kass är kyrkoherde i Kvevlax församling.

Kolumn. Som barn minns jag att det var roligt när någon hade ordnat skattjakt för en. Det kunde vara i skolan, på någon födelsedagsfest eller i juniorerna. Man fick en karta i handen, några uppgifter att tänka på och sedan ut för att leta. 20.7.2024 kl. 11:55
Jona Granlund  i Grankulla jobbar med alla åldrar, också med barn och unga.

PRÄSTER. Över 400 gudstjänster, dop, vigslar och begravningar på ett år – det kan tre präster i en medelstor finlandssvensk församling få dela på. Prästernas arbetsmängd varierar stort från församling till församling, visar Kyrkpressens granskning. 15.7.2024 kl. 10:00
För 25 år sedan uppträdde Birthe Wingren, Sören Lillkung och Riko Eklundh och Henrik Wikström i Nötö kyrka. Samma kvartett är med i år.

SOMMARSÅNG. För 25 år fick skådespelaren Riko Eklundh en idé om göra en sommarkonsert i Nötö kyrka i Nagu skärgård. Idén förverkligades och konserten blev en succé. I år firar Sommarsång jubileum med två konserter. 16.7.2024 kl. 18:41
Värmländsk folkkyrklighet är ÅA-professor Cecilia Nahnfeldts avstamp i livet.

PRAKTISK TEOLOGI. Cecilia Nahnfeldt är professor i praktisk teologi vid Åbo Akademi. Hon har fördjupat sig i tanken om att kallelse är någonting som kommer utifrån, mer än inifrån. Och hon ser att det finns en förväntan på kyrkan, 12.7.2024 kl. 10:00

tro. Jag känner djup trygghet i tanken att längta efter Gud och hans rike. Kanske är det också att tro? 11.7.2024 kl. 16:24

Kyrkomötet. Kyrkomötet beslöt att principerna för hur statistik samlas in i kyrkan ska ses över. Kyrkan samlar idag in omfattande statistik om sin verksamhet. 5.11.2020 kl. 19:14

uteblivna kollektintäkter. Kyrkomötet godkände sammanlagt en miljon euro i understöd till kyrkliga organisationer på grund av uteblivna kollektintäkter under coronapandemin. 5.11.2020 kl. 19:07

forskning. Kyrkans färska fyraårsberättelse: Mindre troende – mera sökande i de yngre generationerna. 5.11.2020 kl. 14:33

kampanj. Kampanjbudskapet ”Här bor kärleken” kombineras med Touko Hujanens dokumentärfotografier av Esbo och Esbobornas vardag. 3.11.2020 kl. 14:22
Åsa Dalkarl-Gustavsson tycker det är viktigt att plocka fram olika sidor hos dem vi saknar. – Annars blir vi ju så endimensionella.

Saknad. – Jag fick en märklig känsla i kroppen, det var som om Ole ville mig något, säger Åsa Dalkarl-Gustavsson. De var äkta makar och kolleger, och de hade många planer för framtiden. 30.10.2020 kl. 13:20