Våga lyssna

25.04.2013
Min unga kollega skyndade förbi mitt arbetsrum på Finska Missionssällskapet år 1990. ”Får jag intervjua dig nån dag?” ropade jag efter henne. ”Jag skriver en bok om ’kappsäcksbarn’, barn och ungdomar som vuxit upp utomlands.”
Jag visste att kollegan hade tillbringat sin barndom i Taiwan som missionärsbarn.

Hon svängde in i rummet på momangen: ”Jag vet inte om du har någon nytta av att intervjua mig. Jag kommer inte ihåg något om min barndom. Tio år har försvunnit ur minnet helt.”
Nu, 23 år senare, minns hon. Några kolleger och jag har fått vara med i en process som började med försiktiga antydningar. Nu är hon trygg nog att våga minnas. Vår uppgift är att våga lyssna. Förskräckliga minnen steg fram ur hennes undermedvetna. Hon är inte den enda. Under 90-talet vågade två andra flickor göra brottsanmälan. Sedan några till. Alla hade bott på missionens internat. Alla talade om samma person.

Vi trodde att brottsanmälan 1995 skulle leda till en ordentlig polisutredning. Men den tog tvärstopp. Den polis som undersökte fallet förflyttades till andra uppgifter under pågående utredning. Åklagaren åklagade inte. Klagomålen noterades inte.

Det var inte bara myndigheternas agerande som var ett slag i ansiktet för offren. Det var också attityderna hos många vuxna inom organisationen. Det tycktes vara för svårt att tro på ungdomarna eftersom goda egenskaper som fromhet och hjälpsamhet kunde associeras med den sympatiska kollega som de utpekade. Varför berättade barnen inte genast då våld och utnyttjande inträffade? frågade folk. Utan att ha träffat ungdomarna diagnostiserade en del dem i offentligheten med orden sinnessjuka, galna. De har ju gått i terapi! visste någon berätta.

Varför började en del av kollegerna stöda förövaren i stället för att stöda ungdomarna? Ville de skydda organisationens rykte? Var deras identitet så bunden vid organisationen att de var rädda för att själva bli ”befläckade”? Ville de försvara sin egen uppfattning gällande personen? Eller var sexuellt utnyttjande i en kristen organisation så otänkbart? Man ville helst inte blanda sig i. Folk påpekade att det är en kristens plikt att förlåta. Men ingen kan förlåta på en annan människas vägnar. Och ingen har bett om förlåtelse.

Det är ett brott att utnyttja barn sexuellt. Det är en polissak. Janne Villa har i sin bok ”Hengellinen väkivalta” lyft fram händelserna på nytt. Offren är nu cirka 30 stycken. FMS har i tiderna gjort det som organisationen kunnat: bytt ut personal, betalat för terapi, gjort egna utredningar. Leder den nya informationen till ytterligare åtgärder? Är vi mera beredda att lyssna än tidigare?

Till sist en hälsning till riksdagen: lagen bör jämställa grovt utnyttjande av barn med mord, ett brott som aldrig föråldras. Minnesbilder och mod att tala kommer i dagens läge ofta först då det är för sent för en polisutredning.
Ann-Christine Marttinen

SOMMARLÄGER. – Att vara tillsammans handlar om ett grundbehov som vi alla bär på, säger Matti Aspvik, verksamhetsledare för förbundet Kyrkans Ungdom. 27.7.2024 kl. 20:50
Fredrik Kass är kyrkoherde i Kvevlax församling.

Kolumn. Som barn minns jag att det var roligt när någon hade ordnat skattjakt för en. Det kunde vara i skolan, på någon födelsedagsfest eller i juniorerna. Man fick en karta i handen, några uppgifter att tänka på och sedan ut för att leta. 20.7.2024 kl. 11:55
Jona Granlund  i Grankulla jobbar med alla åldrar, också med barn och unga.

PRÄSTER. Över 400 gudstjänster, dop, vigslar och begravningar på ett år – det kan tre präster i en medelstor finlandssvensk församling få dela på. Prästernas arbetsmängd varierar stort från församling till församling, visar Kyrkpressens granskning. 15.7.2024 kl. 10:00
För 25 år sedan uppträdde Birthe Wingren, Sören Lillkung och Riko Eklundh och Henrik Wikström i Nötö kyrka. Samma kvartett är med i år.

SOMMARSÅNG. För 25 år fick skådespelaren Riko Eklundh en idé om göra en sommarkonsert i Nötö kyrka i Nagu skärgård. Idén förverkligades och konserten blev en succé. I år firar Sommarsång jubileum med två konserter. 16.7.2024 kl. 18:41
Värmländsk folkkyrklighet är ÅA-professor Cecilia Nahnfeldts avstamp i livet.

PRAKTISK TEOLOGI. Cecilia Nahnfeldt är professor i praktisk teologi vid Åbo Akademi. Hon har fördjupat sig i tanken om att kallelse är någonting som kommer utifrån, mer än inifrån. Och hon ser att det finns en förväntan på kyrkan, 12.7.2024 kl. 10:00

tro. Jag känner djup trygghet i tanken att längta efter Gud och hans rike. Kanske är det också att tro? 11.7.2024 kl. 16:24
Minna Kukkonen-
Karlander jobbar i dag i en chefsposition på CMI:s Asien-team. Tidigare i sin karriär var hon rådgivare till Martti Ahtisaari.

FREDSARBETE. Att arbeta för fred är ett komplext jobb anno 2024. Men om man dummar ner det lite kanske man kunde säga att principerna är ungefär desamma som i en parrelation – om man vill nå fred gäller det att lägga egot åt sidan, spela med öppna kort och försöka förstå den andra parten. Minna Kukkonen-Karlander, elev till Martti Ahtisaari, öppnar upp om arbetet för fred i en tid av polarisering. 11.7.2024 kl. 18:11
När Gud reste Stefan Myrskog ur mörkret fick han en levande tro.

Personligt. Då mörka moln samlat sig över Stefan Myrskog och han funderade om livet var värt att leva utmanade han Gud: Jag ger dig en termin. 8.7.2024 kl. 17:44
Mycket sägs om Israel med gamla judeklichéer, anser André Swanström.

antisemitism. Kritisera Israel är okej. Men nidbilder och grumliga anspelningar om judar av bara farten är inte det, anser ÅA-docenten André Swanström. 8.7.2024 kl. 10:00
Kjerstin Sikström vill vara aktiv – därför har hon fortfarande sångelever och dirigerar en kör.

sorg. Med sin sista, stora kärlek Jocke Hansson fick hon bara fem gemensamma år. – Jag har varit arg på Gud och frågat mig varför det här skulle hända mig. Men idag är jag tacksam – hellre fem år än inget alls, säger Kjerstin Sikström. 5.7.2024 kl. 11:32

KYRKANS SAMTALSTJÄNST. Det hjälper att prata. De som svarar har tystnadsplikt och du får vara anonym. Tjänsten erbjuder stöd och någon som lyssnar också under sommaren. 5.7.2024 kl. 16:55
Bibelstudium och existentiellt samtal i gröngräset i Taizé.

ÅLANDS UNGA KYRKA. Trots de spartanska omständigheterna blev ungdomarnas resa till Taizé i Frankrike en upplevelse de aldrig kommer att glömma. Det var gemenskap, tusenskönor och fåglars glädjesång dygnet runt. 1.7.2024 kl. 16:32
Laura Kota-aho och Mia Bäck har en del läger i bagaget, men än har ingen av dem tröttnat.

konfirmandarbete. Åbo svenska församling svängde på hela skriba-konceptet. Under en solig eftermiddag på ön Kakskerta berättar kyrkoherde Mia Bäck varför. 28.6.2024 kl. 15:17
Anita Höglund bodde länge på Bertahemmet i Helsingfors.

Nekrolog. Anita Höglund, omtyckt krönikör och tidigare redaktör vid Kyrkpressens föregångare Församlingbladet, har dött. 25.6.2024 kl. 10:44
Sley och Kansanlähetys lovar att "inte befrämja" ryska prästvigningar

INGERMANLANDS KYRKA. Missionsorganisationerna har svarat på biskopsmötets frågor om prästvigningarna i Sankt Petersburg. Den ena av dem utmanar biskoparna om hur man tillämpar och tolkar ett missionsavtal. 10.6.2024 kl. 15:50

Sven Grankulla är ordförande
för den arbetsgrupp som utrett framtidsalternativen
för de laestadianska bönehusföreningarna inom LFF.

Nattvard. Den möjlighet kyrkolagen ger att fira nattvard utanför kyrkorummet kan minskalaestadianernas behov att bilda egna församlingar. 16.2.2024 kl. 12:41
Tre av fyra lekmannaombud är nya: Martina Harms-Aalto, Anita Ismark och Olof Widén

KYRKOMÖTET. Tre av fyra lekmannaombud från Borgå stift är nya i kyrkomötet. Präströster efter tisdagens kyrkomötesval är borta – i posten – och valnämnden fick avbryta rösträkningen. 14.2.2024 kl. 18:44

KYRKOMÖTET. Expresspost från Åland var inte tillräckligt för att trygga valprocessen. De 22 röster som är borta avgör vem som blir prästombud i kyrkomötet. 15.2.2024 kl. 12:41

KYRKOMÖTET. Kvasten gick i kyrkomötet. Många av de sittande ombuden blev inte omvalda. Närmare två tredjedelar av plenisalen är nytt folk. Fortfarande finns inte kvalificerad majoritet i frågan om samkönade äktenskap 15.2.2024 kl. 12:14
Man kan skriva ut och sätta upp kalendern på väggen eller på kylskåpet, tipsar Emelie Wikblad.

fastan. Före påsken kommer en fyrtio dagar lång fasta. Den här tiden är en möjlighet att lämna bort och skala av för att hitta fokus inför påsken. 13.2.2024 kl. 14:19