Nämen hallå: lite ärlighet, tack

11.04.2013

Jag är väldigt irriterad. Det handlar om folk som skriver ut sig ur kyrkan. Problemet är inte att de gör det, utan vilken orsak de uppger.

Förra veckan skrev Ulla Klötzer i Hbl att hon ska gå ut ur kyrkan på grund av vad någon kristdemokrat sagt om kärnkraft. Samma vecka läste jag att nån skulle gå ut ur kyrkan för att det funnits en grupp pedofiler på missionssällskapets internat i Taiwan.

Varje gång någon tycker det ena eller andra eller utför skurkaktigheter i Guds namn finns det en hel hop människor som ropar: Äckligt, nu går vi ut ur kyrkan!

Hallå. Det här är lika logiskt som att gå ut ur kyrkan för att någon ritat ett snett kors på gatan.

Jag efterlyser intellektuell ärlighet till och med av folk som går ut ur kyrkan. Jag vill att de ställer sig frågan ”är det här kyrkan?” varje gång det svider i själen och det handlar om Gud.

Missförstå mig inte: det är helt okej att skriva ut sig ur kyrkan. Men tusan också: den som gör det ska väl åtminstone veta varför!

Så här en grundkurs: kristdemokraterna är inte ”kyrkan”. Religiösa pedofiler är inte ”kyrkan”. Troende människor som gör idiotiska saker är inte ”kyrkan”.

Att påstå att man går ut på grund av en viss fråga har också sina konsekvenser. Går man ut för att kyrkan röstar ner kvinnliga präster går man förstås in igen när kvinnor prästvigs, eller hur? Så Ulla Klötzer: om du hunnit ta del av kyrkans miljöprogram är det kanske dags att skriva in dig igen. (Om du redan hann skriva ut dig, alltså.)

Sofia Torvalds

Affektiv polarisering – då ”de” är dumma i huvudet

POLARISERING. Att tycka om människor som delar våra värderingar är naturligt, och det kan vara riktigt bra för samhället! Men om vi börjar tycka allt mer illa om ”de andra”, de som inte är, eller tycker, som oss. Då polariseras vi. Forskarnas råd för att inte bli så svartvit: umgås med någon som inte tycker som du. Ni behöver inte omvända varandra. 4.10.2024 kl. 20:22