Ålands kyrka

11.04.2013
När ribban på sina håll höjts till 50 000 invånare som minimun för den förvaltningsenhet som hittills kallats kommun är det dags att ta en titt på Åland som med sina 29 000 invånare inte bara håller i gång ett välmående samhälle utan också klarar av att stifta egna lagar. En följd av självstyrelsen är att alla sexton åländska kommuner finns kvar med allt vad det innebär av lokal demokrati. Det har varit möjligt genom att tunga bitar som hälsovård och högre utbildning förts över på landskapet.
Kyrkan på Åland är däremot inte självstyrd och församlingarna har av ekonomiska skäl slagits samman till tio. Alla kvarvarande små församlingar i kyrkan är åländska och allt talar för att Åland småningom bildar en enda kyrklig samfällighet.

Den utvecklingen går stick i stäv med den kommunala och har satt fart på diskussionen om en ökad kyrklig självstyrelse. Som en första konkret åtgärd hoppas man på ett minidomkapitel, en ledningsgrupp under en landsprost, som kunde ta över en del beslut gällande Åland. Landsprost är den titel som åländska kontraktsprosten Valdemar Nyman tog sig på eget bevåg. Han var en kulturpersonlighet av rang som talade visionärt om Ålands kyrka. Men han avskydde byråkrati och hans vision innehöll lika få konkreta lösningar som Jomalateserna, den färska opinionsyttring som i nymansk anda talar för en självstyrd åländsk kyrka.

De små församlingarna på Åland har varit redo att betala priset för sin självständighet i form av hög kyrkoskatteprocent, den dominerande församlingen Mariehamn har haft stabil ekonomi med en lägre skatteprocent. I en kyrklig samfällighet blir inte bara all egendom gemensam utan också kyrkoskatteprocenten blir densamma. Oviljan hos tätorten att betala för periferin är emellertid inget specifikt åländskt problem.

I den åländska självstyrelserevision som är på gång sägs heller inte ett ord som kunde tolkas som intresse för kyrklig självstyrelse. Men en sak borde den ta upp. Ålandstidningen kritiserar i en ledare att Jomalatseserna inte säger något om vem som ska ha ansvaret för de åländska medeltida kyrkorna. Ett svar är klart, blir det en enda åländsk kyrklig samfällighet är det den som blir den juridiska ägaren.

Redan nu  pågår en dragkamp mellan landskaps- och riksmyndigheterna om vem som ska stå för den kulturhistoriska kompetensen när det gäller kyrkorna. Men som Benita Mattson-Eklund säger i Ålandstidningen, en kulturminnesmärkt kyrka är inte bara en lokal klenod utan också en tickande ekonomisk bomb. I takt med en vikande kyrktillhörighet ställs frågan vem som ska betala.

Landsprosten Nyman hade sitt svar klart. De åländska kyrkorna skulle vara landskapets egendom. Men hela 13 procent av Finlands medeltida kulturbyggnadsskatt finns på Åland, främst som kyrkor. Landskapet måste ställa frågan om man i framtiden kan ta över ansvaret när beräkningsgrunden för bidragen från riket är 0,45 procent.
Rolf af Hällström

SOMMARLÄGER. – Att vara tillsammans handlar om ett grundbehov som vi alla bär på, säger Matti Aspvik, verksamhetsledare för förbundet Kyrkans Ungdom. 27.7.2024 kl. 20:50
Fredrik Kass är kyrkoherde i Kvevlax församling.

Kolumn. Som barn minns jag att det var roligt när någon hade ordnat skattjakt för en. Det kunde vara i skolan, på någon födelsedagsfest eller i juniorerna. Man fick en karta i handen, några uppgifter att tänka på och sedan ut för att leta. 20.7.2024 kl. 11:55
Jona Granlund  i Grankulla jobbar med alla åldrar, också med barn och unga.

PRÄSTER. Över 400 gudstjänster, dop, vigslar och begravningar på ett år – det kan tre präster i en medelstor finlandssvensk församling få dela på. Prästernas arbetsmängd varierar stort från församling till församling, visar Kyrkpressens granskning. 15.7.2024 kl. 10:00
För 25 år sedan uppträdde Birthe Wingren, Sören Lillkung och Riko Eklundh och Henrik Wikström i Nötö kyrka. Samma kvartett är med i år.

SOMMARSÅNG. För 25 år fick skådespelaren Riko Eklundh en idé om göra en sommarkonsert i Nötö kyrka i Nagu skärgård. Idén förverkligades och konserten blev en succé. I år firar Sommarsång jubileum med två konserter. 16.7.2024 kl. 18:41
Värmländsk folkkyrklighet är ÅA-professor Cecilia Nahnfeldts avstamp i livet.

PRAKTISK TEOLOGI. Cecilia Nahnfeldt är professor i praktisk teologi vid Åbo Akademi. Hon har fördjupat sig i tanken om att kallelse är någonting som kommer utifrån, mer än inifrån. Och hon ser att det finns en förväntan på kyrkan, 12.7.2024 kl. 10:00

tro. Jag känner djup trygghet i tanken att längta efter Gud och hans rike. Kanske är det också att tro? 11.7.2024 kl. 16:24
Minna Kukkonen-
Karlander jobbar i dag i en chefsposition på CMI:s Asien-team. Tidigare i sin karriär var hon rådgivare till Martti Ahtisaari.

FREDSARBETE. Att arbeta för fred är ett komplext jobb anno 2024. Men om man dummar ner det lite kanske man kunde säga att principerna är ungefär desamma som i en parrelation – om man vill nå fred gäller det att lägga egot åt sidan, spela med öppna kort och försöka förstå den andra parten. Minna Kukkonen-Karlander, elev till Martti Ahtisaari, öppnar upp om arbetet för fred i en tid av polarisering. 11.7.2024 kl. 18:11
När Gud reste Stefan Myrskog ur mörkret fick han en levande tro.

Personligt. Då mörka moln samlat sig över Stefan Myrskog och han funderade om livet var värt att leva utmanade han Gud: Jag ger dig en termin. 8.7.2024 kl. 17:44
Mycket sägs om Israel med gamla judeklichéer, anser André Swanström.

antisemitism. Kritisera Israel är okej. Men nidbilder och grumliga anspelningar om judar av bara farten är inte det, anser ÅA-docenten André Swanström. 8.7.2024 kl. 10:00
Kjerstin Sikström vill vara aktiv – därför har hon fortfarande sångelever och dirigerar en kör.

sorg. Med sin sista, stora kärlek Jocke Hansson fick hon bara fem gemensamma år. – Jag har varit arg på Gud och frågat mig varför det här skulle hända mig. Men idag är jag tacksam – hellre fem år än inget alls, säger Kjerstin Sikström. 5.7.2024 kl. 11:32

KYRKANS SAMTALSTJÄNST. Det hjälper att prata. De som svarar har tystnadsplikt och du får vara anonym. Tjänsten erbjuder stöd och någon som lyssnar också under sommaren. 5.7.2024 kl. 16:55
Bibelstudium och existentiellt samtal i gröngräset i Taizé.

ÅLANDS UNGA KYRKA. Trots de spartanska omständigheterna blev ungdomarnas resa till Taizé i Frankrike en upplevelse de aldrig kommer att glömma. Det var gemenskap, tusenskönor och fåglars glädjesång dygnet runt. 1.7.2024 kl. 16:32
Laura Kota-aho och Mia Bäck har en del läger i bagaget, men än har ingen av dem tröttnat.

konfirmandarbete. Åbo svenska församling svängde på hela skriba-konceptet. Under en solig eftermiddag på ön Kakskerta berättar kyrkoherde Mia Bäck varför. 28.6.2024 kl. 15:17
Anita Höglund bodde länge på Bertahemmet i Helsingfors.

Nekrolog. Anita Höglund, omtyckt krönikör och tidigare redaktör vid Kyrkpressens föregångare Församlingbladet, har dött. 25.6.2024 kl. 10:44
Sley och Kansanlähetys lovar att "inte befrämja" ryska prästvigningar

INGERMANLANDS KYRKA. Missionsorganisationerna har svarat på biskopsmötets frågor om prästvigningarna i Sankt Petersburg. Den ena av dem utmanar biskoparna om hur man tillämpar och tolkar ett missionsavtal. 10.6.2024 kl. 15:50

Tre av fyra lekmannaombud är nya: Martina Harms-Aalto, Anita Ismark och Olof Widén

KYRKOMÖTET. Tre av fyra lekmannaombud från Borgå stift är nya i kyrkomötet. Präströster efter tisdagens kyrkomötesval är borta – i posten – och valnämnden fick avbryta rösträkningen. 14.2.2024 kl. 18:44

KYRKOMÖTET. Expresspost från Åland var inte tillräckligt för att trygga valprocessen. De 22 röster som är borta avgör vem som blir prästombud i kyrkomötet. 15.2.2024 kl. 12:41

KYRKOMÖTET. Kvasten gick i kyrkomötet. Många av de sittande ombuden blev inte omvalda. Närmare två tredjedelar av plenisalen är nytt folk. Fortfarande finns inte kvalificerad majoritet i frågan om samkönade äktenskap 15.2.2024 kl. 12:14
Man kan skriva ut och sätta upp kalendern på väggen eller på kylskåpet, tipsar Emelie Wikblad.

fastan. Före påsken kommer en fyrtio dagar lång fasta. Den här tiden är en möjlighet att lämna bort och skala av för att hitta fokus inför påsken. 13.2.2024 kl. 14:19
Församlingen och körerna bidrar till att Alex Pollock trivs i Jakobstad.

PERSONEN. Han har varit lärare i engelska i fyra olika länder och lärt sig språket i tre av dem. Alasdair Pollock kom till Jakobstad för snart trettio år sedan. Språket, musiken, årstiderna, havet, skogen och människorna fick honom att stanna. – Jag har fått mycket mer än jag gett, säger han. 9.2.2024 kl. 09:58