Det vi kan lära oss av det som händer i USA är att agera där vi står

31.03.2025
Det vi kan lära oss av det som händer i USA är att agera där vi står
Sofia Torvalds är redaktör och storkonsument av nyheter om USA.

Amerikanska konservativa känner avsky inför universiteten. Universiteten upplevs som platser för eliten, ställen dit man sänder sina ungdomar för att utbildas, medan de kommer tillbaka med liberala vänsteråsikter. De konservativa kan leva med universitet, men i så fall som platser som spottar ut människor i arbetslivet. De vill inte att man ska tänka och debattera där. Det är lite som en sekulariserad finlandssvensk familj kan ha till barnets konfirmandtid: gå nu dit så vi kan ordna konfirmationsfest, men kom inte tillbaka med alltför många tankar om Jesus.

Konservativa amerikanska analytiker har också bestämda åsikter om Europa. Europa­ är svagt. Europa har usel ekonomi. Europa har en migrationskatastrof. Europa är klassens taniga intellektuella, någon som bär på verklighetsfrämmande fantasier och snabbt måste ryckas ner i den verkliga världen.

Konservativa amerikanska analytiker har också bestämda åsikter om Europa. Europa är klassens taniga intellektuella, någon som bär på verklighetsfrämmande fantasier och snabbt måste ryckas ner i den verkliga världen.

Som försvarsministern Pete Hegseth skrev i den hemliga meddelandekedja som av misstag skickades ut till tidningen Atlantics chefredaktör: européerna är PATETISKA.


Har vi i Finland,
igen utsedda till världens lyckligaste folk, gjort ett misstag i våra bedömningar kring hur vi har det? Kanske är vår tillväxt alltför svag? Kanske är mervärdesskatten vår undergång? Kanske är det hopplöst naivt att tro att jämlikhet och lika rättigheter för alla någonsin kan uppnås?

Sextio procent av amerikanerna tror att the system in broken, alltså att det amerikanska systemet för hur landet styrs är trasigt. Det är knappast förvånande att de under­stöder en president som verkar vilja slå allt i spillror.

Sextio procent av amerikanerna tror att the system in broken, alltså att det amerikanska systemet för hur landet styrs är trasigt. Det är knappast förvånande att de under­stöder en president som verkar vilja slå allt i spillror.

De konservativa medierna betraktar systemet som en fiende. Experter från ”eliten” skjuts ner som ytterligare någon till som talar strunt uppifrån.

De konservativa upplever sig ha blivit exkluderade. De har varit en tyst minoritet vid universiteten. De har inte välkomnats till de statliga institutionerna i Washington. Vår tro är att tjänstemännen är neutrala, opolitiska. Maga-upplevelsen är att de är politiserade och måste rökas ut.

New York Times krönikör Jamelle Bouie, expert på politisk historia, är trots allt inte oroad över hur det ska gå för USA. Han är rentav hoppfull. Hans far- och morföräldrar – ättlingar till slavar – kunde inte rösta tryggt i val. Han bär på arvet från en folkgrupp som i över hundra år saknade rättigheter, som upplevde godtyckligt våld, som såg folk försvinna med vetskap om att de som styrde låg bakom.


Ändå fortsatte
svarta amerikaner organisera sig politiskt och arbeta för en förändring. ”Om folk som arbetade på fälten eller i hushåll i 1800-talets Mississippi kunde stå emot envälde, så hur skulle inte vi, som har det så mycket bättre, kunna göra det”, säger Bouie.

Det vi kan lära oss av USA är att agera där vi står. Vi kan göra vår röst hörd, försöka förstå och bli förstådda. Om vi snöar in oss på amerikansk politik just nu kan vi använda vår kunskap för att göra vårt eget samhälle bättre.

Om vi snöar in oss på amerikansk politik just nu kan vi använda vår kunskap för att göra vårt eget samhälle bättre.

En orsak till att Finland igen utkorats till världens lyckligaste land är att vi inte upplever vårt system som trasigt. Vi har tillit till våra tjänstemän, till vårt politiska system. Den är hårt förvärvad och vi ska vårda den och aldrig någonsin ta den som självklar.

Sofia Torvalds

GT. Också hos flitiga bibelläsare tycks Gamla testamentet falla mer och mer i skymundan. Det visade en enkät som Kyrkpressen gjorde i vintras. Vi tog frågan med GT-teologerna Lotta Valve och Antti Laato. 17.4.2025 kl. 18:30

Personligt. – Jag har en sida som litar starkt på Gud – och en som lätt faller i tvivel, säger konstnären Robert Hedengren. 17.4.2025 kl. 13:59

katolska kyrkan. Påven Franciskus, 88, är på lång sjukledighet. Efter hans tolv år som ledare för den katolska kyrkan är det mänskligt sett dags att tänka på vem som kommer att efterträda honom. 16.4.2025 kl. 10:57

PÅSK. Vi bad tre personer redogöra för ett viktigt bibelställe i påskberättelsen. De sökte sig till berättelserna om sista måltiden, Judas och Petrus. 14.4.2025 kl. 17:37

Via crucis. I sin gestaltning av Jesus har Elias Edström tänkt på manlig vänskap och hur den tar sig uttryck. Lärjungarna låg ju i famnen på Jesus. Det fanns en närhet. 14.4.2025 kl. 18:00

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Nytt från domkapitlets sammanträde 10 april 2025. 11.4.2025 kl. 10:56

ekumenik. Laura Häkli börjar i höst leda det dagliga arbetet med Ekumeniska rådet. Hon kommer från Finska Missionssällskapet. 10.4.2025 kl. 15:16

jakobstad. Det kommande året är det Catharina Englund som är tf kyrkoherde i Jakobstads svenska församling. Det är med ”skräckblandad förtjusning” hon går in i uppgiften. 10.4.2025 kl. 12:11

STRATEGI. Nu i vår tar arbetet med en ny strategi på allvar fart i Jakobstads svenska församling. Samtliga medlemmar i församlingen bjuds med i arbetet med den nya strategin. 10.4.2025 kl. 12:17

domprost. Domkyrkoförsamlingen i Borgå vill välja ny domprost i november. Församlingen har begärt att tjänsten lediganslås av domkapitlet i sommar. Valet skulle göras som ett direkt val av församlingsmedlemmarna. Valdagen blir preliminärt den 9 november. 9.4.2025 kl. 15:45

sibbo. Det krävs inget annat än en vilja om att be. Man behöver inte vara van vid bön eller vältalig. Kraften i bönen ligger inte hos den som ber, utan hos den som hör bönen. Alltså hos Herren själv. 9.4.2025 kl. 15:22

Personligt. – Jag tvivlar ibland på både Gud och på konsten. Däremot tror jag starkt på att vi ska dela våra frågor och tvivel med varandra, säger Marika Westerling. 25.3.2025 kl. 17:10

METODISTKYRKAN. Nya biskopen Knut Refsdal valdes att leda Metodistkyrkan i norra Europa – fast han sedan i fjol jobbar i en luthersk församling i Norge.. 4.4.2025 kl. 10:45

SAKNAD OCH SORG. När Johanna Evensons pappa plötsligt gick bort i en stroke förlorade hon en av de viktigaste personerna i sitt liv, den ständiga lyssnaren, den trygga basen, familjens nav. – Jag har tänkt sörja honom hela livet. Det kommer inte en dag då jag inte sörjer honom. 3.4.2025 kl. 10:00

Personligt. Migrationsforskaren Tobias Pötzsch växte upp i Östtyskland och Kanada, och har nu bott över halva livet i Finland. Han har upplevt rasism och orättvisor, men också skönhet, lycka och jämlikhet. 1.4.2025 kl. 15:45

relationer. Vill du bli en bättre människa eller livskamrat 2025? – Var frikostig med respons och ge av din odelade uppmärksamhet, säger Jan-Erik Nyberg. 28.12.2024 kl. 08:00

julmusik. Här kommer 38 minuter, en del mera sällan spelade jullåtar – i genren pop, rock and praise. 12.12.2024 kl. 10:00

JULHÄLSNING. Kyrkpressen och Fontana Media önskar alla våra läsare en riktigt god och fridfull jul! 23.12.2024 kl. 13:22

JULHÄLSNING. Plötsligt bara hände det. Jag hade kommit in på domkapitelsgården här i Borgå. Jag hade bråttom med en arbetsuppgift och det hade börjat skymma. Den korta biten av stenläggning på gården hade blivit glashal. Jag snubblade och föll raklång med ansiktet mot marken. Det blev svart. 21.12.2024 kl. 16:41

protest. För vissa är Uppenbarelseboken kanske Bibelns mest motbjudande bok. Andra får något lystet i blicken då de pratar om odjurets märke och de yttersta tiderna. Forskaren Mikael Tellbe tror att Uppenbarelseboken egentligen är en bok av tröst, som manar till protest – mot materialism, rasism och konsumism. 1.1.2025 kl. 08:00