Utlämnade åt bovar och helgon

”DET GÅR EJ mera för mig att utpeka bovar och helgon, mången strider väl på sitt sätt för sitt land, vore de så våra fiender.” Den finlandssvenska poeten Gunnar Björling där, vid Sandvikstorget i Helsingfors 1944.
Den var den sista krigssommaren. Andra världskriget gick mot sitt slut. I tidningarna flimrade oron ständigt: Hur ska det gå för ”de små staterna”, som Finland? Det hisnar att inse att det då varken fanns ett FN, ett enat Norden, ett EU eller ett Nato som skyddsnät.
På världskartan fanns en ensam nation som mest bara hade en halvt förtröstansfull, halvt krigisk Lutherpsalm att sjunga när dess fredsförhandlare steg på sina tåg: Vår Gud är oss en väldig borg.
"Hur ska det gå för Finland och de små staterna, frågade man också 1944."
DONALD TRUMP har som ny president i USA slungat oss tillbaka till den brant, där vi i Finland verkligen får väga våra ord och be våra böner om hur vi som nation ska agera nu.
De ”Amerikakännare” som satt i tv-sofforna och propagerade för att Finlands självklara ideologiska hem är i väst, hos Nato och USA, sitter nu häpna som alla andra. Där i väst vänder USA sig nu mot sina egna allierade. I Washington tänjer Trump och Elon Musk nu på demokrati och laglighet dag för dag.
Tyskland blev på 30-talet landet där man tänjde på begreppet socialism och skapade nationalsocialismen.
USA ser ut att nu, knappt 100 år senare, bli landet där idén kapitalism bockas om till det man kunde kalla nationalkapitalism. Brutala spel från slutna styrelserum och affärsrättegångar går nu igen bland folket, och i politiken.
The American dream, att var och en ska kunna skapa sig sin egen miljon, har övergått i den amerikanska mardrömmen. Skapa dig dig din egen biljon. Köp makten.
DE KRISTNA förebedjarna i Ovala rummet sträcker ut sina händer mot president Trump på pressbilden. Någon kanske ber att presidenten ska ödmjuka sitt hjärta, bli lite mindre hånfull och kanske oftare tala om Jesus som frälsare och föredöme. Men vi befarar att de pastorerna på bilden är i minoritet.
Å andra sidan har hela 60 procent av dem som aktivt går i kyrkan i USA röstat på denna man. När vi bedömer får vi kanske räkna in att våra kulturer och sammanhang där vi uttolkar vår kristna tro är olika. Norden färgas av tilltro till stat och samhällsapparat; USA tvärtom ofta av stor misstro. Därför vänder man sig kanske förbi alltsammans till en stor och underhållande ledare, också som kristen.
Trots det ser det ändå ut som om en amerikansk kristenhet nu mera har förtrollats av nationalismen, eller bara fått smak för chansen att utöva riktig, självisk, världslig makt.
Historiskt sitter vi i Norden själva lite i glashus när vi oroar oss för de kyrkor som sitter i famnen på Trumps och Musks nya hänsynslöshet och kolonialism. Också hos oss har kyrka och världslig makt verkligen i sekler varit intimt förbundna med varandra och färgat hur vi tänker, om tro och liv, om samhälle och makt.
DET ÄR kritiska tider nu. Det är dunkelt vem som är bov och vem som är helgon. Finland väntar sig att varje man, kvinna, kristen lever upp till sin övertygelse och plikt. Därför kan det amerikanska skådespelet öppna en tid att söka vad kristen tro och kristendom i praktiken handlar om, i det land där vi själva lever.