Ljusklara hägring

13.12.2012
I kväll sprider hon sin värme och sitt ljus, Svenskfinlands Lucia. Och inte bara hon utan också alla hennes kolleger runtom i det svenska Finland. En av de vackraste traditioner vi har, och en underbar symbol för Svenskfinland. En ljusklar hägring vittnande om hopp och tro, framburen av idel välvilja och ett lika varmt som självuppoffrande engagemang.
Att det finns både en rikslucia och lokala Lucior är symptomatiskt för vårt sätt att finnas till, också i egenskap av finlandssvenskar. Vi behöver sammanhållande symboler men vill också leva lokalt. Livet är väldigt platsbundet, och vi behöver alla vår egen Lucia.

Så är det också när det gäller anden. Den är i högsta grad parokial, som det heter inom kyrkan, det vill säga knuten till den lokala gemenskapen. Det gäller i första hand de kyrkligt aktiva, för vilka församlingen är ett hem. Men det gäller också de ljummet kristna, för vilka kyrkans rum är viktiga fästpunkter i tillvaron, rum som kyrkan, kapellet och gravgården. Inte ofta, men vid årets och livets stora brytningspunkter.

Platsen och dess betydelse är kanske det som vårt svenska stift sist och slutligen kommer att stupa på. Kommunreformerna ställer kyrkan mot väggen, åtminstone så länge strukturerna måste följas åt. Vilken modell man än går in för inom kyrkan har det förödande konsekvenser, inte minst språkligt.

I en ovanligt snabbt skriven, välriktad och vältajmad Magma-rapport granskas läget av Gustav Björkstrand. Få är väl som han skickade att göra den analysen. Men det jag saknar är djärvheten. Att kyrkan är ett skepp som vänder långsamt vet vi. Men nu klämtar faktiskt klockorna för vårt svenska stift, och då måste man våga höja rösten.
 
Björkstrand är medveten om detta, men kvitterar ändå det uppenbart bästa alternativet på två ynka sidor, det vill säga ett icke-territoriellt stift som man tillhör oberoende av var man bor. Något som nu gäller enbart Tyska församlingen och Olaus Petri. Han finner visserligen tanken intressant och värd en utredning, men är föga hoppfull och förordar samfällighetsmodellen som den minst dåliga.

Bland argumenten mot ett personbaserat stift nämns ofta rädslan för att solidariteten i Svenskfinland inte räcker till. En gemensam skattesats innebär ju att man i de större städerna - där församlingsanknytningen generellt är svagare - får sin skatt höjd medan de flesta övriga får den sänkt.
 
Jag tror inte det väger speciellt tungt när det kommer till kritan. Men den tuva som kanske stjälper det svenska stiftslasset är parokialiteten – inte för att kyrkan klänger fast vi den (för det tror jag inte) utan för att vi människor är platsen trogna. Också om det innebär att vi får dagtinga med språket.
 
Motsvarande ser vi i kommunerna, där tvåspråkiga och i praktiken finska lösningar föredras framom regionöverskridande svenska. Och det är ju paradoxalt, förstås; att den sekelgamla drömmen om ett svenskt och helt självständigt stift förblir en ljusklar hägring då den äntligen ser ut att kunna förverkligas.

Thomas Rosenberg
Nedskärningen väckte också diskussioner i regeringen, säger Adlercreutz.

NEDSKÄRNING. Jag ser det principiella problemet, men kyrkans inkomster kommer ändå att vara märkbart större än tidigare, säger undervisnings- och kyrkominister Anders Adlercreutz om regeringens nedskärningar i finansieringen av kyrkans samhällsuppdrag. 14.8.2024 kl. 08:50
Långsamt började ljuset gå upp för David Sandström att allt inte stod rätt till med församlingen.

LIVSBERÄTTELSE. Han trodde att han var immun mot den sektliknande församlingens manipulation. – Jag trodde att jag kunde hålla mitt huvud kallt. Ändå drogs jag in i församlingen på grund av min tro och mina sårbarheter, säger David Sandström. 14.8.2024 kl. 08:00
Unga killar i 15-17-årsåldern är mycket intresserade av tro.

UNGA MÄN. De unga är mer toleranta till tro och andlighet. Få betraktar sig själva som troende, men gör de det är de allt oftare unga tonårspojkar. Det visar den nyaste Ungdomsbarometern. 13.8.2024 kl. 10:00
– En rättvisefråga som ligger framför oss, anser kanslichef Pekka Huokuna vid Kyrkostyrelsen

KYRKA OCH STAT. Saxen går i statens miljoner till kyrkan. För arbetet gör med begravningsplatser och historiska byggnader ser kyrkan plötsligt ut att få 20 miljoner mindre betalt. En rättvisefråga, anser kyrkans kanslichef Pekka Huokuna. Kyrkfolket betalar en allt större andel av gravplatser för den trejdedel av finländarna som inte hör till kyrkan. 12.8.2024 kl. 12:30
– Enbart under de senaste tjugo åren har det grundats 1,2 miljoner nya kristna församlingar i världen, säger Johanna Björkholm-Kallio.

profilen. Johanna Björkholm-Kallio är ny sakkunnig i missionsteologi vid Kyrkostyrelsen. – Mission är gränsöverskridande, säger hon. 12.8.2024 kl. 10:00
Styrelsen är mån om att Barnoas ska få en fortsättning och har inlett diskussioner med en annan rörelse om ta över teamet.

OASRÖRELSEN. Oasrörelsen i Svenskfinland föreslås läggas ner. Ett första medlemsmöte där nedläggningen behandlas ska hållas under kyrkhelgen i Karleby den 22 september och ett andra medlemsmöte senare. 9.8.2024 kl. 13:26
– Jag var också förvånad över att så många i stiftet inte kände till hela turneringen, säger lagledaren Kristian Willis.

fotboll. I slutet av augusti deltar Borgå stift för första gången med ett eget lag i den kyrkliga fotbollsturneringen Gloria Patri. Lagledare Kristian Willis säger att laget är starkt och balanserat. Bland spelarna finns en tidigare ligaspelare. 7.8.2024 kl. 19:24
För Elsa Sandås är tro och kreativitet tätt sammanvävda.

Helsingfors. – En sång som börjat som en stund mellan bara mig och Gud kan få betyda något för en annan människas vandring med Gud. 6.8.2024 kl. 12:55

val. Församlingspastorstjänster tillsätts inte genom offentligt ansökningsförfarande. Domkapitlet begär församlingen om ett utlåtande om dem som anmält intresse och fattar sedan beslut om förordnandet med utlåtandet som grund. 5.8.2024 kl. 13:39

SOMMARLÄGER. – Att vara tillsammans handlar om ett grundbehov som vi alla bär på, säger Matti Aspvik, verksamhetsledare för förbundet Kyrkans Ungdom. 27.7.2024 kl. 20:50
Fredrik Kass är kyrkoherde i Kvevlax församling.

Kolumn. Som barn minns jag att det var roligt när någon hade ordnat skattjakt för en. Det kunde vara i skolan, på någon födelsedagsfest eller i juniorerna. Man fick en karta i handen, några uppgifter att tänka på och sedan ut för att leta. 20.7.2024 kl. 11:55
Jona Granlund  i Grankulla jobbar med alla åldrar, också med barn och unga.

PRÄSTER. Över 400 gudstjänster, dop, vigslar och begravningar på ett år – det kan tre präster i en medelstor finlandssvensk församling få dela på. Prästernas arbetsmängd varierar stort från församling till församling, visar Kyrkpressens granskning. 15.7.2024 kl. 10:00
För 25 år sedan uppträdde Birthe Wingren, Sören Lillkung och Riko Eklundh och Henrik Wikström i Nötö kyrka. Samma kvartett är med i år.

SOMMARSÅNG. För 25 år fick skådespelaren Riko Eklundh en idé om göra en sommarkonsert i Nötö kyrka i Nagu skärgård. Idén förverkligades och konserten blev en succé. I år firar Sommarsång jubileum med två konserter. 16.7.2024 kl. 18:41
Värmländsk folkkyrklighet är ÅA-professor Cecilia Nahnfeldts avstamp i livet.

PRAKTISK TEOLOGI. Cecilia Nahnfeldt är professor i praktisk teologi vid Åbo Akademi. Hon har fördjupat sig i tanken om att kallelse är någonting som kommer utifrån, mer än inifrån. Och hon ser att det finns en förväntan på kyrkan, 12.7.2024 kl. 10:00

tro. Jag känner djup trygghet i tanken att längta efter Gud och hans rike. Kanske är det också att tro? 11.7.2024 kl. 16:24

Lokalt. Jag satt med en liten grupp ungdomar och funderade på året som gått och året som ligger framför. 31.12.2020 kl. 15:29
– Ingen orkar om man hela tiden måste vara missnöjd med sig själv, säger Anna Korkman Lopes.

vanor. Nya vanor behöver övas för att sätta sig i hjärnan. De här tipsen gör det lättare att komma igång. 29.12.2020 kl. 17:21
Elefteria Apostolidou är församlingspastor i Borgå svenska domkyrkoförsamling.

Kolumn. "Jag tror mig förstå hur det kändes för folk som avvisade Maria och Josef från sina härbärgen." 17.12.2020 kl. 08:29
Zacharias Topelius i hemmet på Björkudden julen 1897, den sista julen han levde.

Julpsalm. När Zacharias Topelius i oktober
1887 skrev dikten Julvisa hade han sannolikt ingen aning om att han skrivit en av våra mest älskade julpsalmer, Giv mig ej glans. Det är inte ens sagt att Topelius tänkt sig en melodi till den. 21.12.2020 kl. 09:46
– Men plötsligt kan sorgen hugga till i oväntade stunder, när man är som minst förberedd, säger Maria Eklund.

sorg. Den här julen blir Maria Eklunds första jul utan föräldrar. I flera år har hon sörjt och bearbetat, först sin mammas sjukdom, sedan sin pappas. Nu plockar hon fram barndomens tomtefamilj och är tacksam för det hon fick. 17.12.2020 kl. 09:00