Som en snok under soffan – rädslan för främlingar är vår svaga punkt

29.04.2024
Som en snok under soffan – rädslan för främlingar är vår svaga punkt
Jan-Erik Andelin är redaktör för opinion och samhälle vid Kyrkpressen.

VI FINLÄNDARE berömmer oss av att vara ett lugnt och tålmodigt folk, lojalt och organiserat, allt lite smålutherskt. Det sägs också vara vår tysta styrka i oroliga och krisartade tider.

Resiliens, motståndskraft, kallas det. Det är i den fiender behöver hitta en lucka om de vill psyka oss eller hybridpåverka oss.

Det verkar vår ryska granne ha lyckats med, medvetet eller genom slump och förvirring i imperiet. Men Ryssland har släppt asylsökande mot vår östgräns, och därmed hittat vår mentalt svagaste punkt som finländare.

Vi är i genomsnitt maniskt förskräckta över främlingar. Det är som att ha en snok i vardagsrummet. Det blir oro och kalabalik över främlingar vi inte har full koll på. Och till sist utgår vi smått absurt från att varje männi­ska på cykel vid östgränsen – är farlig.

Så EU:s byrå för grundläggande rättigheter påminner om att Finland inte bara är världens lyckligaste land, utan dessutom, upprepat påvisat, Väst­europas mest rasistiska.

Vi har ett vasst öga för kulturskillnad och andras annorlundaskap. Dessvärre kanske både bland dem som möter främlingen med misstro och illvilja, och dem som gör det med mockarutor och välvilja. Det tar tid att låta det sjunka in att vi inte är subjekt och objekt för varandra, utan vandrar i Guds nåd alli­hopa.

"Till sist utgår vi smått absurt från att varje männi­ska på cykel vid östgränsen – är farlig"

KYRKOR och samfund har genom Ekumeniska rådet vädjat regering och riksdag om att inte genomföra alla de hårda åtgärder mot asylsökande och migranter som planerats.

De som talar för nya lagar om gränsförfarande, hantering av asylhandlingar och avvisning säger öppet att de vet att vi därmed är med och skrotar internationella överenskommelser. Men vi gör det ändå.

Också i andra sammanhang går politikens tummel numera ut över grunderna för en rättsstat i världen.

Det är därför fräscht att trossamfund, alltfrån lutheraner till kväkare, nästan lite gammalmodigt går tillbaka till gamla grundprinciper: Vi tar emot den som behöver hjälp, eller ett bättre liv.

DET ÄR förstås en annan tid i dag än före år 2022 då Ryssland angrep Ukraina. Det utlöste ett domino som har lett till att den militära gränsen mellan fred och ett tredje världskrig går oskyddad och sårbar intill hundratals kilo­meter skog i just vårt land.

Men fortsättningsvis borde människor få komma in hos oss, för att få sin sak prövad. Vad vi ska göra vid östgränsen? Ta in dem. Pröva deras sak. Utgå från att varje människa kan vara till glädje. Vi kan fortsättningsvis vara ett lugnt och tålmodigt folk, lojalt och alltigenom organiserat.

Fast det är också sant att de som prövas och befinns vara för lätta också borde lämna oss snabbare än i dag, såvitt något tryggt alternativ finns. Det gör många också. Alla som kommer biter sig inte fast här till varje pris. Många försvinner vidare i världens vimmel, deras spår blåser igen, deras ansökningar förfaller.

Det är också ovärdigt att vi skär ner på den lilla mottagningspengen för att närmast svälta iväg asylsökande. Men samtidigt måste vi också kunna säga högt att Finland för den som har väldigt svag utbildning och klen språkbakgrund kanske är ett för svårt land. Försök hitta hjälp någon annanstans om du kan.

Jan-Erik Andelin

SOMMARLÄGER. – Att vara tillsammans handlar om ett grundbehov som vi alla bär på, säger Matti Aspvik, verksamhetsledare för förbundet Kyrkans Ungdom. 27.7.2024 kl. 20:50
Fredrik Kass är kyrkoherde i Kvevlax församling.

Kolumn. Som barn minns jag att det var roligt när någon hade ordnat skattjakt för en. Det kunde vara i skolan, på någon födelsedagsfest eller i juniorerna. Man fick en karta i handen, några uppgifter att tänka på och sedan ut för att leta. 20.7.2024 kl. 11:55
Jona Granlund  i Grankulla jobbar med alla åldrar, också med barn och unga.

PRÄSTER. Över 400 gudstjänster, dop, vigslar och begravningar på ett år – det kan tre präster i en medelstor finlandssvensk församling få dela på. Prästernas arbetsmängd varierar stort från församling till församling, visar Kyrkpressens granskning. 15.7.2024 kl. 10:00
För 25 år sedan uppträdde Birthe Wingren, Sören Lillkung och Riko Eklundh och Henrik Wikström i Nötö kyrka. Samma kvartett är med i år.

SOMMARSÅNG. För 25 år fick skådespelaren Riko Eklundh en idé om göra en sommarkonsert i Nötö kyrka i Nagu skärgård. Idén förverkligades och konserten blev en succé. I år firar Sommarsång jubileum med två konserter. 16.7.2024 kl. 18:41
Värmländsk folkkyrklighet är ÅA-professor Cecilia Nahnfeldts avstamp i livet.

PRAKTISK TEOLOGI. Cecilia Nahnfeldt är professor i praktisk teologi vid Åbo Akademi. Hon har fördjupat sig i tanken om att kallelse är någonting som kommer utifrån, mer än inifrån. Och hon ser att det finns en förväntan på kyrkan, 12.7.2024 kl. 10:00

tro. Jag känner djup trygghet i tanken att längta efter Gud och hans rike. Kanske är det också att tro? 11.7.2024 kl. 16:24
Minna Kukkonen-
Karlander jobbar i dag i en chefsposition på CMI:s Asien-team. Tidigare i sin karriär var hon rådgivare till Martti Ahtisaari.

FREDSARBETE. Att arbeta för fred är ett komplext jobb anno 2024. Men om man dummar ner det lite kanske man kunde säga att principerna är ungefär desamma som i en parrelation – om man vill nå fred gäller det att lägga egot åt sidan, spela med öppna kort och försöka förstå den andra parten. Minna Kukkonen-Karlander, elev till Martti Ahtisaari, öppnar upp om arbetet för fred i en tid av polarisering. 11.7.2024 kl. 18:11
När Gud reste Stefan Myrskog ur mörkret fick han en levande tro.

Personligt. Då mörka moln samlat sig över Stefan Myrskog och han funderade om livet var värt att leva utmanade han Gud: Jag ger dig en termin. 8.7.2024 kl. 17:44
Mycket sägs om Israel med gamla judeklichéer, anser André Swanström.

antisemitism. Kritisera Israel är okej. Men nidbilder och grumliga anspelningar om judar av bara farten är inte det, anser ÅA-docenten André Swanström. 8.7.2024 kl. 10:00
Kjerstin Sikström vill vara aktiv – därför har hon fortfarande sångelever och dirigerar en kör.

sorg. Med sin sista, stora kärlek Jocke Hansson fick hon bara fem gemensamma år. – Jag har varit arg på Gud och frågat mig varför det här skulle hända mig. Men idag är jag tacksam – hellre fem år än inget alls, säger Kjerstin Sikström. 5.7.2024 kl. 11:32

KYRKANS SAMTALSTJÄNST. Det hjälper att prata. De som svarar har tystnadsplikt och du får vara anonym. Tjänsten erbjuder stöd och någon som lyssnar också under sommaren. 5.7.2024 kl. 16:55
Bibelstudium och existentiellt samtal i gröngräset i Taizé.

ÅLANDS UNGA KYRKA. Trots de spartanska omständigheterna blev ungdomarnas resa till Taizé i Frankrike en upplevelse de aldrig kommer att glömma. Det var gemenskap, tusenskönor och fåglars glädjesång dygnet runt. 1.7.2024 kl. 16:32
Laura Kota-aho och Mia Bäck har en del läger i bagaget, men än har ingen av dem tröttnat.

konfirmandarbete. Åbo svenska församling svängde på hela skriba-konceptet. Under en solig eftermiddag på ön Kakskerta berättar kyrkoherde Mia Bäck varför. 28.6.2024 kl. 15:17
Anita Höglund bodde länge på Bertahemmet i Helsingfors.

Nekrolog. Anita Höglund, omtyckt krönikör och tidigare redaktör vid Kyrkpressens föregångare Församlingbladet, har dött. 25.6.2024 kl. 10:44
Sley och Kansanlähetys lovar att "inte befrämja" ryska prästvigningar

INGERMANLANDS KYRKA. Missionsorganisationerna har svarat på biskopsmötets frågor om prästvigningarna i Sankt Petersburg. Den ena av dem utmanar biskoparna om hur man tillämpar och tolkar ett missionsavtal. 10.6.2024 kl. 15:50

Bröstvärnet förblir fast även om bänkarna på båda sidan om mittgången längst fram i Sankta Birgitta kyrka blir löstagbara. Att museiverket godkände lösa bänkar överraskade projektledaren Daniel Wikström.

KYRKRENOVERING. De fasta bänkarna i norra och västra korsarmarna åker ut, ett litet kök byggs längst bak, en trappa till läktaren tas bort och enplansgolv läggs i hela kyrkan. Det är några synliga förändringar då Sankta Birgitta kyrka i Nykarleby renoveras. 9.1.2023 kl. 12:11
”Oblat” kallas nattvardsbrödet, det liknar ett tunt kex och fastnar ofta i gommen när man satt det i munnen.

OVAN I KYRKAN. Du ska på konfirmation. Det blir dags för nattvard. Du har inte tagit emot nattvard sedan du själv blev konfirmerad och vet inte hur man gör. Här följer en praktisk nattvards-ABC. 11.1.2023 kl. 00:00
Daniel säger att han aldrig vill komma ifrån sin skuld över att han inte gjorde mer.
– Jag tänker: vi gjorde ju inte tillräckligt. Många säger: ni gjorde vad ni kunde, det är inte ert fel. Jag köper inte det.

PSYKISK OHÄLSA. Vad gör man när det värsta händer? Jennie Jakobsson förlorde sin elvaåriga dotter i självmord. Hon och hennes bror Daniel Jakobsson berättar om att bygga ett liv där man försöker göra något gott av det som bara är sorg och maktlöshet. 10.1.2023 kl. 08:00
Tidiga påverkare i Borgå stift. Från vänster Max von Bonsdorff, Edvin Wirén och G.O. Rosenqvist.

BORGÅ STIFT 100 ÅR. Biskop emeritus Gustav Björkstrand skriver om hur det gick till när de finlandssvenska lutheranerna för hundra år sedan fick ett eget biskopssäte och en egen domkyrka i Borgå. 9.1.2023 kl. 16:44
Noora Karjaluoto söker fram gamla färglager i S:ta Birgitta kyrka i Nykarleby

KYRKRENOVERING. De senaste åren har det skett en generationsväxling på museiverket som innebär att inställningen till vad som kan tillåtas då kyrkorna renoveras har förändrats. När Lundo medeltidakyrka renoverades i höst ersattes kyrkbänkarna av moderna lösa stolar. 9.1.2023 kl. 12:02